Ett för litet steg mot framtiden, anser BI

Sveriges Byggindustrier (BI) anser att dagens proposition, som innebär 46 extra miljarder till utveckling av infrastrukturen, är ett steg i rätt riktning. Men steget borde vara större och även innefatta OPS-lösningar.

– Både på lång och kort sikt är satsningen välkommen, säger Fredrik Isaksson, chefekonom på BI. Konsekvenserna av det eftersatta underhållet de senaste decennierna har lett till sämre fungerande kommunikationer, högre transportkostnader och därmed lägre konkurrenskraft för näringslivet. Medel för investeringar i infrastruktur har använts som dragspel i statens budget. Hastigt påkomna reformer har finansierats genom att skjuta på infrastrukturinvesteringar och detta straffar sig över tiden. De kortsiktiga politiska perspektiven har haft företräde och långsiktiga satsningar som genererar tillväxt på sikt har fått stå tillbaka.

Andelen nyinvesteringar i landets infrastruktur, som andel av BNP, har sedan 1980 legat i snitt 0,25 procent lägre än i övriga EU-länder. Mätt med Sveriges budget skulle det behövas ytterligare ca 7,5 miljarder i investeringar per år för att nå upp till samma nivå som övriga EU-länder.

– Det är glädjande och nödvändigt att den trenden nu bryts med en förstärkning på 3,8 miljarder per år, fortsätter Fredrik Isaksson, men vi behöver en lika stor förstärkning till för att hamna på samma nivå som övriga EU.

417 miljarder avsätts fram till 2020, varav 200 miljarder till drift och underhåll. I propositionen vill regeringen bland annat utreda förutsättningar för höghastighetsbanor, planeringsprocessen i syfte att korta ledtider, medfinansiering från företag samt marknadsanpassning av banavgifter.

– I propositionen saknas dock OPS-lösningar, dvs offentlig och privat samverkan för att genomföra och finansiera infrastrukturprojekt. Det är tråkigt att inte regeringen är intresserad av att pröva OPS-lösningar då det skulle kunna utgöra ett komplement till dagens finansiering. OPS-lösningar ger också en jämnare belastning på de offentliga budgetarna. Empiriska slutsatser från våra grannländer visar tydligt att högre effektivitet i produktionen och bättre kvalitet på produkten sammantaget ger kostnadsbesparingar på 15-20 procent, avslutar Fredrik Isaksson.


För kompletterande information, kontakta chefekonom Fredrik Isaksson, 08-698 58 67.

Taggar: