Ny konjunkturbedömning: Mer kraft i bred uppgång
Samtliga delar av den svenska byggmarknaden växer nu med god fart. Bostadsbyggandet, som drivit utvecklingen de senaste åren, fortsätter att öka om än i långsammare takt. Lokalbyggandet fortsätter uppåt på bred front liksom anläggningsinvesteringarna, som ökar igen efter ett svagt år. Den starka tillväxten i svensk ekonomi håller i sig och borgar för fortsatt hög efterfrågan på byggmarknaden.
BNP-tillväxten i Sverige är den högsta på flera år. Den inhemska efterfrågan driver utvecklingen och konjunkturen blir fortsatt stark trots minskad efterfrågan från omvärlden. Tillväxten väntas uppgå till 4,3 procent i år och 3,0 procent nästa år. Till följd av lågt ställda inflationsförväntningar stiger marknadsräntorna endast måttligt. Riksbanken fortsätter dock att höja reporäntan en bit in på nästa år, delvis med syfte att dämpa prisutvecklingen på bostadsmarknaden. Ränteuppgången väntas få en viss dämpande effekt på byggandet.
– Att ekonomin växer snabbare än på länge samtidigt som inflationen förblir låg leder till att den starka efterfrågan på byggmarknaden består. Den penningpolitiska åtstramningen väntas få en viss dämpande effekt främst på bostadsbyggandet, säger Fredrik Isaksson, prognoschef på Sveriges Byggindustrier (BI).
Även om igångsättningen av småhus har bromsat in snabbare än väntat fortsätter bostadsbyggandet att öka under 2006 och 2007. Flaskhalsar på utbudssidan är ett problem för småhusbyggandet att öka i takt med efterfrågan. Bostadsinvesteringarna, som stigit med 17 procent per år de två senaste åren, dämpas något. Ökningen väntas trots det uppgå till 10 procent i år och antalet lägenheter som börjar byggas ökar till totalt 33 000 i år och 35 000 år 2007.
– Räntehöjningarna påverkar i första hand nyproduktionen av bostadsrätter och småhus. I gengäld ser vi ökad efterfrågan på billigt producerade hyreslägenheter, säger Valter Hultén, ekonom på BI.
För investeringar i övriga hus och anläggningar växer den privata sidan kraftigt. Ny- och ombyggnad av kontors- och affärslokaler ökar tack vare starkare arbetsmarknad och stigande konsumtion bland hushållen. I spåren av de höga energipriserna ökar de privata anläggningsinvesteringarna.
– Energibolagen bygger ut kapaciteten i kraftvärmeverk och kraftbolagen satsar på att gräva ner elledningar i södra Sverige för att minska risken för väderpåverkan, fortsätter Fredrik Isaksson.
De offentliga anläggningsinvesteringarna har vänt upp efter det svaga fjolåret och bidrar i allt högre grad till den fortsatta uppgången när flera nya väg- och järnvägsprojekt startar. Alliansens stopp av Citybanan i Stockholm drar ner prognosen, men på längre sikt blir bilden ljusare till följd av att den nya regeringen öppnat för möjligheterna till alternativa finansieringsformer på infrastruktursidan.
En positiv produktivitetsutveckling i branschen underlättar för företagen att klara av den investeringsuppgång som förutses. Trots sjunkande arbetslöshet och ett allt mer ansträngt resursläge väntas inte någon generell kapacitetsbrist under prognosperioden. Bristen på arbetskraft gäller än så länge främst tjänstemän och är inte kännbar i alla delar av landet.
I konjunkturrapporten analyserar BI:s ekonomer även bostadsbyggandet på längre sikt. Modellberäkningar visar att de närmaste 15 åren kan nyproduktionen av bostäder komma att öka till betydligt högre nivåer än dagens ca 30 000 lägenheter per år. Orsaken är att det demografiska trycket på bostadsbyggandet tilltar när de stora årskullarna födda 1986 till 1995 gör entré på bostadsmarknaden.
– Ända sedan 60-talet har demografiska förändringar gett avtryck i bostadsbyggandet. Våra beräkningar pekar på att byggandet skulle kunna klättra upp mot en nivå på 50 000 lägenheter per år. Om det blir så beror bland annat på hur ungdomarna lyckas etablera sig på arbetsmarknaden och i vilken utsträckning byggbranschen förmår mobilisera tillräckliga resurser, säger Valter Hultén.
Bygginvesteringarnas utveckling bifogas som pdf.
För kompletterande information ring:
Fredrik Isaksson, prognoschef, 08-698 58 67 eller 0709-25 58 67
Valter Hultén, ekonom, 08-698 58 47 eller 0709-25 58 47
Lars Jagrén, chefekonom, 08-698 58 62 eller 0708-33 58 68