En stabil välfärd viktigare än någonsin i en orolig tid

Den ekonomiska situationen för kommuner och regioner blir allt tuffare. Nu krävs att staten, kommuner och regioner arbetar tillsammans för att säkra välfärden genom krisen.  

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) presenterar idag höstens Ekonomirapport, om det ekonomiska läget i kommuner och regioner. Analysen visar att inflationens effekter i form av prisökningar, ökade pensionskostnader och ökade räntekostnader fortsätter att urholka ekonomin.  Allra tuffast är det för regionerna.  

Möta krisen – och samtidigt se långsiktigt  

I år förväntas negativa resultat i alla regioner utom Gotland och i en tredjedel av kommunerna. Nästa år förvärras situationen ytterligare och SKR beräknar de totala underskotten till minus 31 miljarder, varav - 24 miljarder i regionerna. När och hur mycket inflationen dämpas är avgörande för utvecklingen på sikt. SKR bedömer att resultaten börjar återhämta sig efter 2024, men att regionerna kommer att ha ett sammantaget underskott även 2025.    

- Jag har sagt det många gånger förut, vi är inne i ett exceptionellt läge som vi inte sett sedan 90-talskrisen. Alla regioner och de allra flesta kommunerna genomför nu kraftiga besparingar, effektiviseringar och några kommer att behöva höja skatten. De ser nu över arbetsmetoder, hur och var välfärd ska levereras, samtidigt som de behöver tänka långsiktigt, säger Annika Wallenskog, chefsekonom SKR.  

Stora samhällssatsningar kräver delat ansvar 

I det tuffa ekonomiska läget, och den våldsvåg som nu eskalerat, behövs en samsyn och ett gemensamt ansvarstagande för välfärden.   

- Det krävs en bättre statlig styrning byggd på gemensamma mål istället för dagens detaljerade styrning. Kommunsektorn behöver också långsiktiga planeringsförutsättningar och färre riktade statsbidrag. Det finns en enorm kapacitet i kommuner och regioner, men vi måste dela på ansvaret. Riksdag och regering ska ta sitt ansvar för välfärdens finansiering och utveckling och kommuner och regioner ska ta sitt. Så har vi framgångsrikt utvecklat välfärden under många decennier och så ska vi fortsätta att jobba, säger Anders Henriksson, ordförande SKR.   

Allt större skuldbörda på kommunsektorn 

Samtidigt som kommuner och regioner pressas av ekonomin och utmaningar till följd av kompetensbrist, behöver samhället ställa om för att leda den gröna omställningen och klara konsekvenserna av ett förändrat klimat. Ett fåtal kommuner går också före och tar dessutom de stora ekonomiska riskerna för Sveriges omställning till grön industri.  

- Kommuner och regioner leder den gröna omställningen. Det som nu sker är positivt för Sverige som helhet och för klimatet. Samtidigt är det kommunerna som står för den stora risken som följer av samhällsomvandlingen i den gröna omställningens och klimatanpassningens fotspår. Hela vårt samhälle behöver bidra och då tror jag på en gemensam modell för investeringar. Det är inte hållbart att staten sparar i ladorna, samtidigt som kommunsektorns skuldbörda växer kraftigt, säger Anders Henriksson.  

Inom ramen för den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld (Maastrichtskulden) visar siffror att statens skuld som andel av BNP har minskat under en lång rad år, samtidigt som kommunsektorns skuld har ökat kraftigt, både i kronor och som andel av BNP.  

Vid 2022 års bokslut summerades kommunernas och regioners låneskuld till 845 miljarder kronor. År 2013, var skulden 454 miljarder, det innebär att den har ökat med 86 procent på 10 år. En utveckling som fortsätter kommande år. Idag står kommunsektorn för en tredjedel av Maastrichtskulden, år 2027 står sektorn enligt SKR:s beräkningar för 43 procent av skulden.  

+46(0)8-452 71 01
press@skr.se