Kommuninformation kan kompensera medieskugga
Mediebevakningen av kommunerna varierar kraftigt och de kommunala nyheterna prioriteras sällan. Det visar en studie som Sveriges Kommuner och Landsting låtit göra. Studien visar också att kommunerna själva kan påverka genom sina egna informationsinsatser.
Fem olika faktorer har analyserats. Förutom mediestrukturen och den kommunala mediebevakningen, har man också tittat närmare på den kommunala kommunikationskapaciteten samt på de fysiska och digitala mötesplatserna. Det sammanlagda indexvärdet ger en bild av hur det offentliga samtalet på orten ser ut.
– Resultatet visar tydligt att mediebevakningen av kommunerna varierar kraftigt, säger projektledaren Anna-Karin Berglund på Sveriges Kommuner och Landsting. Till stor del är detta förknippat med kommunens storlek och närvaron av lokala medier.
Kartläggningen visar att kommunbevakningen är mest omfattande i lokalpressen, men att kommunala nyheter inte prioriteras särskilt mycket jämfört med andra lokala nyheter. Ledare, debattartiklar och insändare domineras sällan av kommunala frågor. Bilden av kommunen är generellt ganska balanserad, men tenderar att vara ensidig om medienärvaron är låg.
– En annan tydlig tendens är att det är de kommunala tjänstemännen som är de dominerande aktörerna i kommunrapporteringen, säger Anna-Karin Berglund. De får dessutom en ganska gynnsam behandling, till skillnad från politikerna som vanligtvis skildras negativt.
Mediebilden kan dock kompenseras med kommunernas egna insatser, konstateras i rapporten. En kommun i medieskugga kan påverka det offentliga samtalet genom att skapa en dynamisk webbplats och erbjuda information som annars inte skulle komma fram.
– På det här området varierar kapaciteten mellan kommunerna, säger Anna-Karin Berglund. Men överlag kan de flesta kommuner bli bättre på att erbjuda interaktivitet på den egna hemsidan.
Även fysiska mötesplatser för politiska samtal räknas i rapporten in i den lokala offentligheten. Här är skillnaderna mellan kommunerna mindre.
– Det verkar som om både små och stora kommuner erbjuder sina medborgare ett hyfsat utbud av möten där aktuella frågor diskuteras, säger Anna-Karin Berglund.
Deltagande kommuner i studien är: Emmaboda, Fagersta, Gävle, Linnéstaden i Göteborg, Härryda, Karlshamn, Lidköping, Linköping, Lycksele, Mark, Norrköping, Svalöv, Älmhult och Örebro.
Rapporten ”Den lokala offentligheten” kan laddas ned eller beställas på www.skl.se (se även bilaga).
Mer information: Projektledare Anna-Karin Berglund, avdelningen för ekonomi och styrning, tfn: 08-452 79 26, mobil:070-272 79 26, e-post: anna-karin.berglund@skl.se