Konjunkturen på högvarv
En fortsatt stark inhemsk efterfrågan och god exportutveckling leder till att BNP väntas öka med 4,1 procent i år och 3,3 procent 2007. Sysselsättningen har ökat kraftigt i år och fortsätter att öka nästa år trots en snabb neddragning av AMS-åtgärderna. I år beräknas antalet arbetade timmar öka med 1,9 procent och nästa år med 1,3 procent.
Den svenska konjunkturen har fortsatt att stärkas. Konjunkturbarometern i oktober visar på en stark konjunktur i samtliga sektorer. Investeringarna som tog rejäl fart förra året väntas fortsätta växa i god takt under 2006 och 2007 om än något långsammare.
Hushållens disponibla inkomster gynnas av en förbättrad arbetsmarknad, stigande tillgångsvärden samt sänkta inkomstskatter. Den privata konsumtionen väntas därför stiga kraftigt under såväl 2006 som 2007.
I år beräknas den kommunala konsumtionen öka med 1,9 procent och nästa år med 1,3 procent. Främst beroende på ökade skatteinkomster och kommunala satsningar i budgetpropositionerna. Omkring 0,5 procentenheter per år förklaras av ökade arbetsmarknadspolitiska insatser.
Sysselsättningen vände upp under andra halvåret 2005 och beräknas fortsätta i god takt i år och nästa år. Främsta förklaringen är den starka efterfrågan på arbetskraft samtidigt som det finns outnyttjade resurser. Det leder till att den underliggande sysselsättningen ökar.
Jämförelsevis måttliga löneökningar förutses de närmaste åren som därmed bidrar till att motverka och dämpa inflationstrycket. Så länge stigande energi- och råvarupriser inte får något påtagligt genomslag på konsumtionsvaror och löner väntas inflationstakten förbli inom ramen för Riksbankens inflationsmål.
- Den starka tillväxten har inneburit att sysselsättningen tagit ordentlig fart, i synnerhet inom privat näringsliv. Detta är gynnsamt för ekonomin och verksamheterna i kommuner och landsting, säger Clas Olsson, chefekonom på Sveriges Kommuner och Landsting.
Tabell 1. Valda nyckeltal för den ekonomiska utvecklingen 2006-2010. Procentuell förändring från föregående år om inte annat anges. 2006 2007 2008 2009 2010 BNP 4,1 3,3 2,7 2,3 2,0 Hushållens konsumtionsutgifter 3,9 4,1 3,1 2,5 2,3 Offentliga konsumtionsutgifter 1,5 1,0 0,8 0,7 0,7 Kommunala konsumtionsutgifter 1,9 1,3 1,0 0,8 0,9 Disponibel inkomst1 3,0 4,2 3,2 2,3 2,2 Sysselsättning, timmar 1,9 1,3 0,8 0,4 0,2 Timlön, kostnad 3,4 3,8 4,0 4,0 4,2 Lönesumma 5,4 5,1 4,9 4,5 4,4 Öppen arbetslöshet2 5,4 5,3 4,9 4,7 4,6 Utvidgad arbetslöshet3 8,9 8,2 7,5 7,2 7,0 Konsumentprisförändring 1,3 2,2 1,8 1,9 2,0 1I procent av disponibel inkomst.
2I procent av arbetskraften. 3I procent av utvidgade arbetskraften (arbetskraft plus latent arbetssökande). Källor: SCB, Konjunkturinstitutet samt egna beräkningar.
För mer information: Avd. för ekonomi och styrning, Ekonom Göran Wallin, Tfn 08-452 77 39, Mobil 070-309 77 39, goran.wallin@skl.se Ekonom Håkan Hellstrand, Tfn 08-452 78 19, Mobil 070-319 78 19, hakan.hellstrand@skl.se