Lärarlyftet bra men kan bli bättre
I en gemensam skrivelse till Utbildningsdepartementet presenterar Sveriges Kommuner och Landsting och Friskolornas riksförbund skolhuvudmännens samlade inställning till lärarlyftet. En betydande majoritet vill använda lärarlyftet i framtiden och tror att utnyttjandet av lärarlyftet skulle kunna öka om regeringen genomför ett par regelförändringar för satsningen. Det visar två nya enkäter.
– Vi är positiva till den satsning som regeringen gjort på kompetensutveckling av lärare, även om vi hade önskat att satsningen även skulle ha omfattat förskollärare och fritidspedagoger. Tyvärr visar enkäterna att speciellt mindre huvudmän har svårt att utnyttja satsningen fullt ut, säger Carl-Gustaf Stawström, kanslichef på Friskolornas riksförbund.
Tabell 1 Andel huvudmän som bedömer att de inte kan nyttja hela sin del av lärarlyftet 2008 – 2010 Kommuner i storstadsområden 38 procent Småkommuner 55 procent Friskolor 92 procent
Sveriges Kommuner och Landsting och Friskolornas riksförbund är angelägna om att lärarlyftet skall få ett så stort genomslag som möjligt. Därför borde regeringen avskaffa den centrala tilldelningen av ramar till varje huvudman till förmån för ett öppet ansökningsförfarande som utgår från respektive huvudmans lokala planering och behov.
– Vi ser en stark vilja att använda lärarlyftet. Redan idag har nära 80 procent av kommunerna beslutat att använda sig av satsningen inom de närmaste åren. Att erbjuda lärarna kompetensutveckling är ett viktigt steg i arbetet för att förbättra resultaten i skolan. Därför är det viktigt att reglerna för lärarlyftet görs om så att så många lärare som möjligt ska kunna använda sig av satsningen, säger Louise Fernstedt, biträdande avdelningschef på Sveriges Kommuner och Landsting.
Tabell 2 Andel av kommunerna som beslutat använda lärarlyftet 2008 – 2010 Ja 77 % Ännu inte tagit ställning 21 %
Andel av friskolorna som planerar att använda lärarlyftet 2008-2010 Ja 67 % Skulle vilja / kunna använda mer än sin tilldelade ram 34 %
Många skolhuvudmän menar att flera erbjudna kurser i lärarlyftet idag inte motsvarar skolornas fortbildningsbehov. Det vore därför mer effektivt att ge uppdrag direkt till högskolorna att i dialog med huvudmännen utarbeta de kurser som det finns behov av. Dessutom efterfrågar huvudmännen i högre grad kompetensutveckling med koppling till själva pedagogiken och yrkesutövningen, till exempel i ledarskap, än ämnesanknuten fortbildning.
– Det är huvudmännen själva, som, tillsammans med lärarna, är bäst lämpade att avgöra vilken typ av kompetensutveckling som behövs, säger Louise Fernstedt.
Läs hela skrivelsen och enkäterna via www.skl.se eller www.friskola.se
För mer information: Sveriges Kommuner och Landsting, bitr. avdelningschef Louise Fernstedt, Tfn 08 – 452 7934, louise.fernstedt@skl.se , utredare Göran Hellmalm, Tfn 08-452 79 04, goran.hellmalm@skl.se - Friskolornas riksförbund, kanslichef Carl-Gustaf Stawström, Tfn 08-762 77 01, carl-gustaf.stawstrom@friskola.se eller jurist Gudrun Rendling, Tfn 08-762 4802, gudrun.rendling@friskola.se
Friskolornas riksförbund Informatör: Magnus Johansson Telefon: 08-762 78 04 E-post: magnus.johansson@friskola.se