Stora ekonomiska och demografiska utmaningar att vänta
Kommuner och regioner går mot ekonomiskt kärva tider. Nästa år bedöms underskott i en majoritet av regionerna och i flera kommuner. Samtidigt blir bristen på arbetskraft alltmer kännbar.
- De negativa ekonomiska förändringarna har kommit snabbt och ger ett bekymmersamt läge. Sverige närmar sig en lågkonjunktur och det kan ta ett par år innan det vänder upp igen, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) när Ekonomirapporten presenteras idag.
Hög inflation, stigande räntor och kommande lågkonjunktur gör att kommuner och regioner går från ett överskott i år till ekonomiska utmaningar under 2023 och 2024.
- Kommuner och regioner har tagit svensk välfärd genom tuffa år tidigare och kommer att klara det även nu, men det krävs att vi hjälps åt. Vi ser att regeringen behöver öka sitt stöd med höjda generella och värdesäkrade statsbidrag, säger Peter Danielsson, ordförande för Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).
Relativt starkt resultat i år
I år bedöms resultaten totalt sett bli relativt starka, främst för att skatteintäkterna har fortsatt att öka i snabb takt. Resultatet beräknas landa på cirka 32 miljarder kronor för kommunerna och 8 miljarder kronor för regionerna, men ett tiotal kommuner och sju regioner förväntas gå med underskott. Regionernas försämrade resultat beror främst på lägre värde på finansiella placeringar och stigande priser på energi och drivmedel, som bland annat drabbar kollektivtrafiken.
Från och med 2023 blir de ekonomiska utmaningarna betydligt svårare. Trots att skatteunderlaget fortsätter att öka i nominella tal urholkas det av ännu högre pris- och löneökningar. Inflationen gör framförallt att kommuners och regioners kostnader för pensioner ökar kraftigt med cirka 45 miljarder kronor 2023 och ytterligare 19 miljarder kronor 2024. Det innebär att pensionskostnaderna fördubblas från 2022 till 2024.
Samtidigt som det ekonomiskt tuffa läget behöver hanteras kommer utmaningen med att hitta rätt kompetens tillta och arbetslösheten öka. De kommande tio åren ökar äldre över 80 år med nästan 50 procent medan den arbetsföra befolkningen ökar med endast 4 procent. Som SKR under tisdagen presenterade i rapporten om kompetensförsörjningen kommer arbetskraften inte räcka till.
- Välfärdens kompetensutmaning går att lösa, men då måste nyrekryteringar kompletteras med att arbetsgivare, staten och fackliga organisationer samarbetar kring en kombination av åtgärder, säger Peter Danielsson.
2023 och 2024 – tuffare år för kommuner och regioner
För 2023 ser kommunernas resultat ut att kunna falla till 8 miljarder kronor medan regionerna får ett underskott på 11 miljarder kronor om inga ytterligare kostnadsbesparingar eller andra åtgärder vidtas. Just nu bedömer totalt 17 regioner att de kommer att gå med underskott och resten bedömer ett nollresultat. För kommunernas del har resultatet inte varit så svagt på nästan 20 år, då 99 kommuner fick ett underskott.
Fallet nästa år dämpas bland annat av regeringens besked om 6 miljarder kronor i generella statsbidrag och SKR:s antagande om att kommuner och regioner i elprisområde 3 och 4 får cirka 5 miljarder kronor i elprisstöd. Dessutom bromsar kommuner och regioner nu in sina kostnader.
För 2024 ser det än mer bekymmersamt ut. Om inga ytterligare åtgärder vidtas beräknas kommuner och regioner att få ett totalt underskott på cirka 24 miljarder kronor.
Värdesäkra och prioritera generella statsbidrag
Kommuner och regioner behöver nu ta till en bred palett av åtgärder för att hantera utmaningarna. Det handlar bland annat om att:
- Effektivisera och bromsa ökade behov med förebyggande arbete och insatser
- Använda nya arbetssätt, bland annat genom digital teknik
- Stärka arbetsmiljön och ge förutsättningar för att arbeta heltid och hela arbetslivet.
Regeringen behöver samtidigt göra mer för att ge så långsiktiga planeringsförutsättningar som möjligt genom att:
- Minska de administrativa kraven på kommuner och regioner
- Minimera hinder för samverkan
- Värdesäkra och prioritera generella statsbidrag och minska antalet riktade bidrag
- Regeringen signalerar att man delar SKR:s åsikt om att de riktade statsbidragen är för många och ineffektiva. Staten behöver nu skyndsamt lätta på bördorna för kommuner och regioner, både genom att minska antalet riktade statsbidrag och att ta bort onödiga, administrativa hinder, säger Peter Danielsson.
Presstjänsten: 08-452 71 01, press@skr.se
Taggar:
