Sysselsättningen fortsätter öka
Den pågående svenska konjunkturuppgången kommer att fortsätta. Förutsättningarna för en fortsatt hög efterfrågan i den svenska ekonomin bedöms som synnerligen goda: allt fler personer i arbete, kraftiga ökningar av hushållens inkomster, fortsatt hög global tillväxt, hög lönsamhet i de svenska företagen, låg inflation och goda finanser i såväl statlig sektor som i kommuner och landsting.
Sammantaget räknar vi med en varaktig höjning av antalet sysselsatta och en sjunkande arbetslöshet. Utvecklingen väntas bli gynnsam, inte minst för kommuner och landsting, vars skatteintäkter ökar snabbt med den stigande sysselsättningen.
Trots en viss inbromsning i år väntar vi oss en fortsatt god världskonjunktur de närmaste åren. Särskilt bidrar utvecklingen i de så kallade tillväxtekonomierna till att hålla uppe BNP- och handelstillväxten globalt.
Konjunkturuppgången i Sverige fortgår och BNP-tillväxten beräknas i år till 3,6 procent. Allteftersom mängden lediga resurser på arbetsmarknaden krymper mattas emellertid tillväxten successivt 2008-2010.
Hushållens disponibla inkomster stiger kraftigt, i synnerhet 2007, beroende på stigande sysselsättning, men även på de skattesänkningar som regeringen genomfört och aviserat. Detta väntas leda till att den privata konsumtionen ökar kraftigt 2007 och 2008, trots att sparkvoten ligger kvar kring 8 procent.
Antalet reguljärt sysselsatta stiger med 100 000 personer 2007 och antalet arbetade timmar ökar med 2,0 procent. Det goda efterfrågeläget medför ett ökat arbetsutbud och därtill antas den ekonomiska politiken bidra till att arbetskraften ökar ytterligare. Ett stigande arbetsutbud möjliggör en fortsatt sysselsättningsuppgång. Åren 2008 och 2009 beräknas sysselsättningen också stiga, men i gradvis långsammare takt.
Löneökningarna för hela arbetsmarknaden kommer att öka med drygt 4 procent per år 2007-2010. Bedömningen baseras framförallt på Sveriges Kommuner och Landstings analys av arbetsmarknadsgapet och hittills slutna löneavtal. Sådana löneökningar bedöms inte i sig på allvar hota inflationsmålet men allteftersom resursläget blir mer ansträngt och arbetslösheten faller förväntas inflationstrycket drivas upp. För att nå målet om en inflation kring 2 procent antas Riksbanken behöva fortsätta höja reporäntan åren 2007 och 2008, vilket också bör betraktas som en normalisering från de senaste årens mycket låga nivåer.
Finanspolitiken kan sägas vara milt expansiv 2007 och 2008 då reformerna i budget- och vårpropositionerna för 2007 inte finansieras fullt ut. Sammantaget beräknas emellertid ett högt finansiellt sparande i offentlig sektor som med marginal överträffar saldomålet.
En hög tillväxt av det kommunala skatteunderlaget, till följd av sysselsättningsuppgången, medför realt stigande skatteinkomster för kommuner och landsting. Därför utvecklas de kommunala intäkterna särdeles gynnsamt kommande år. Trots att den kommunala konsumtionen beräknas öka med 1,3 procent i år och med 0,7 procent 2008 består goda finanser dessa år. Åren därefter växer inkomsterna i långsammare takt och resultatet för kommun- och landstingssektorn sammantaget försvagas därmed.
Tabell 1. Valda nyckeltal för den ekonomiska utvecklingen 2006-2010. Procentuell förändring från föregående år om inte annat anges. 2006 2007 2008 2009 2010 BNP1 4,8 3,6 2,9 2,3 2,0 Kommunala konsumtionsutgifter 2,0 1,3 0,7 0,6 0,8 Sysselsättning, timmar1 2,0 2,0 1,1 0,5 0,0 Lönesumma 5,4 6,2 5,4 4,8 4,3 Real disponibel inkomst 1,9 5,3 3,4 2,4 1,8 Hushållens konsumtionsutgifter 2,8 4,4 3,9 2,8 1,9 Öppen arbetslöshet2 5,4 4,8 4,3 4,3 4,3 Utvidgad arbetslöshet3 8,9 7,6 6,9 6,8 6,7 Timlön, hela arbetsmarknaden4 3,4 4,1 4,3 4,3 4,3 Konsumentprisförändring 1,4 2,2 1,8 2,0 2,0 1Kalenderkorrigerad 2I procent av arbetskraften. 3Summan av öppet arbetslösa, heltidsstuderande som sökt arbete samt latent arbetssökande i procent av den utvidgade arbetskraften.
4 Enligt Nationalräkenskapernas definition.
Källor: SCB, Konjunkturinstitutet samt Sveriges Kommuner och Landstings beräkningar.
För mer information: Avd. för ekonomi och styrning, Ekonom Göran Wallin, Tfn 08-452 77 39, 070-309 77 39, göran.wallin@skl.se Ekonom Håkan Hellstrand, Tfn 08-452 78 19, 070-319 78 19, hakan.hellstrand@skl.se Ekonom Anders Brunstedt, Tfn 08-452 77 56, 073-389 41 97, anders.brunstedt@skl.se