Utmaningar kräver minskad statlig detaljstyrning
Höstens Ekonomirapport pekar på ett relativt starkt 2017, men att stora utmaningar väntar. Demografins utveckling innebär ökade kostnader. En åtgärd som krävs är minskad statlig detaljstyrning.
– Kommuner, landsting och regioner står inför omfattande utmaningar. Det kommer bli allt viktigare med mindre kortsiktiga statliga satsningar och mer långsiktigt hållbar finansiering av välfärden, säger Lena Micko, ordförande för SKL.
Sverige får allt fler yngre och äldre, medan personer i arbetsför ålder inte ökar i samma takt. Den arbetsföra befolkningen skulle dessutom minska med 100 000 personer fram till 2025, om det inte var för att antalet utrikes födda i den åldersgruppen ökar.
– Från och med 2018 förväntar vi oss att behovet av välfärd ökar betydligt snabbare än skatteintäkterna, säger Annika Wallenskog, SKL:s chefsekonom.
Åtgärder krävs för kostnadsgap
Det krävs en rad åtgärder för att täppa gapet mellan kostnader och intäkter på omkring 59 miljarder kronor, som annars skulle uppstå för att finansiera välfärden år 2021. De kommunala verksamheterna kommer att behöva ett ökat fokus på att arbeta annorlunda med allt ifrån ny teknik till förebyggande vård. Det handlar också om att kommunsektorn och staten gemensamt behöver underlätta för att få fler i arbete och förbättrad integration.
– Kommuner, landsting och regioner behöver dessutom mindre statlig detaljstyrning och det behöver bli enklare att samverka över kommun- och landstingsgränsen utan att lagen sätter hinder, säger Lena Micko.
De riktade statsbidragen ökar
Ett tecken på att staten snarare har ökat detaljstyrningen är att de riktade statsbidragen har ökat både i antal och omfattning. Under de senaste sju åren har de riktade bidragen ökat med cirka 60 procent i fasta priser medan de generella, realt sett, är kvar på ungefär samma nivå. Genom de riktade bidragen styr staten allt mer över vilka detaljerade satsningar och frågor som sektorn ska prioritera inom skola, vård och omsorg.
– Jag efterlyser sans och balans från staten när det gäller antalet riktade statsbidrag. Kommunsektorn måste få rimliga möjligheter att säkra en god välfärd utifrån de förutsättningar och behov som finns lokalt. Vissa kommuner har stora utmaningar med skolan, medan andra behöver prioritera omsorgen av äldre, säger Lena Micko.
Stora investeringsbehov i välfärdslokaler
SKL:s enkät visar att landstingen och regionerna planerar att göra investeringar på cirka 120 miljarder kronor år 2017 till 2020 på grund av demografins utveckling. Det handlar främst om att renovera eller bygga nya sjukhus. Landstingsbolagen planerar dessutom att investera cirka 40 miljarder kronor, främst för kollektivtrafik.
Kommunernas investeringar beräknas för samma tidsperiod landa på cirka 270 miljarder kronor för att bygga bland annat 600 förskolor, 350 grundskolor och gymnasieskolor, 350 gruppbostäder och äldreboenden och 150 nya idrottsanläggningar, enligt de 233 kommuner som svarat på enkäten.
– Inom en tioårsperiod från år 2006 till 2016 har omfattningen på investeringarna ökat med cirka 70 procent och utvecklingen kommer att fortsätta, säger Annika Wallenskog.
Läs Ekonomirapporten på http://webbutik.skl.se/sv/artiklar/ekonomirapporten-oktober-2017.html
Mer om kommunsektorns ekonomi, fördjupande material, ytterligare infografik för användning mm finns på: https://skl.se/ekonomijuridikstatistik/ekonomi/ekonomirapporten.7150.html.
Pressjour: 08-452 71 01 , e-post: press@skl.se
Sveriges Kommuner och Landsting
Hornsgatan 20
118 82 Stockholm
www.skl.se
Följ SKL på Twitter: twitter.com/s_k_l
Gilla SKL på Facebook: https://www.facebook.com/sverigeskommunerochlandsting
Sveriges Kommuner och Landsting är en arbetsgivar- och intresseorganisation för landets alla kommuner, landsting och regioner.
Sveriges Kommuner och Landsting är en arbetsgivar- och intresseorganisation för landets 290 kommuner och 20 landsting och regioner. SKL ska verka på medlemmarnas uppdrag med utgångspunkt i den lokala och regionala demokratin. SKL:s vision är att utveckla välfärden.
Taggar:
