Aldrig för tidigt att tänka på pensionen

Report this content

Studieåren kan vara en god investering även med tanke på pensionen. Hur bra det blir beror främst på yrkesval och karriärutveckling. Allmänna pensionen och tjänstepensionen kan tillsammans ge en hög andel av slutlönen.

– Dessutom kan det bli mer i kronor räknat, jämfört med den som jobbat alla år med en jämn löneutveckling, och det är nog kronorna som betyder mest för individen, säger Ylva Yngveson, Institutet för Privatekonomi, Swedbank.

Pensionsekonomin påverkas i hög grad av yrkesval, studietid och karriärutveckling. Den som är ung idag har all anledning att titta in i framtiden med ekonomi i blick för sina olika livsval. Även förvaltningen av pensionspengarna har stor betydelse. Det visar den analys som Institutet för Privatekonomi presenterar idag.
Beräkningarna avser ett par olika studieval och därigenom livsinkomster. De jämförs med den som avstår från utbildning och börjar yrkesarbeta från 20 års ålder.
– Slutsatsen är att den som avstått inkomster under studieåren inte behöver riskera en sämre pension, förutsatt att utbildningen ger en lönekarriär, säger Ylva Yngveson.

Några resultat av analysen:
• Trots en lång studietid på fem år kan en jurist inom privata sektorn få en bra pension, både som andel av slutlönen, 71 procent, och i kronor, 40 500 i dagens penningvärde. Det beror på en bra lönekarriär och hög avsättning till tjänstepension.
• Genom att jobba ett år längre ökar juristens pension med 3 300 kr, till 77 procent av slutlönen.
• Skulle juristen plugga ett år extra eller åka jorden runt ett år tappar hon 1 800 kr per månad i pension. Genom att jobba till 66 år kompenserar hon mer än hon tappat. Pensionen blir då 41 900 kr. Det beror på att pensionen ska betalas ut under färre år.
• För sjukgymnasten är lönekarriären inte lika kraftig som för juristen. Men studietiden och yrkeskarriären har ändå en viss positiv inverkan. Som andel av slutlönen är pensionen 63 procent. Det är lägre än för den som börjar arbeta med samma lön vid 20 års ålder och saknar lönekarriär. Men i kronor blir pensionen ändå något högre för sjukgymnasten, 16 500 kr jämfört med 15 200 kr .
• Att jobba ett år längre ger sjukgymnasten 1 400 kr mer, vilket betyder att han kommer upp i 69 procent av slutlönen.
• Skulle sjukgymnasten plugga ett år extra eller åka jorden runt tappar han 400-500 kr.
Genom att jobba till 66 år kompenserar han mer än han tappat. Pensionen blir då 17 200 kr.

Avkastningen spelar stor roll
Avkastningen på premie- och tjänstepensionen har stor betydelse. Ökar avkastningen med en procentenhet betyder det flera tusen kronor i högre pension. Det har störst betydelse i kronor för den som har hög lön, juristen i våra exempel. En bra avkastning kan också kompensera om man senarelägger yrkesstarten och tappar ett års pensionsavsättningar.

– En bra avkastning kan till och med ge bättre kompensation än att jobba ett år till efter 65, konstaterar Ylva Yngveson.

För den som studerar och inte förväntar sig en snabb lönekarriär kan det vara bra att fundera över om nivån på pensionsinkomsten kan bli tillräcklig att leva på. Om inte, desto viktigare blir det att tidigt fatta beslut om placering. Att ha alltför låg risknivå i en placering minskar möjligheten till bra avkastning och bra pension, dvs trygghet kostar.

Slutsatser för individen
Sammantaget ger allmän pension och tjänstepension 63 – 74 procent av slutlön i våra ursprungsexempel. Tjänstepensionen har stor betydelse för den som är ung idag. Det viktigaste är att överhuvudtaget omfattas av ett tjänstepensionsavtal. Därefter handlar det om att se till att avkastningen blir bra på de pensionsdelar man får bestämma själv över. Till sist behöver man vara beredd på att jobba längre upp i ålder, t.ex. för att kompensera år utan arbetsinkomst tidigare i livet. Det handlar då om att man kan behöva ändra på sina förväntningar om möjlig pensionsålder.

– Vet man vad som påverkar pensionerna och agerar efter det kan man komma bättre ut och slipper känna oro för framtiden, menar Ylva Yngveson.


För mer information, läs i rapporten och presentationen på:
www.swedbank.se/privatekonomi

För ytterligare information:
Ylva Yngveson, 08-585 916 04, 070-200 12 45
Ulla Samuel, 08-585 916 38
Maria Ahrengart, 08-585 916 15
Erika Pahne, 08-585 916 37

Dokument & länkar