– En familj med två arbetande vuxna och två barn förväntas ha 1 300-1 400 kronor mer att röra sig med i månaden i januari 2014 jämfört med i januari 2013, säger Madelén Falkenhäll, privatekonom på Institutet för Privatekonomi. Barnfamiljer med bostadsbidrag får dessutom höjt bidrag 2014.

– Fortsatt låga räntor tillsammans med ökad disponibel inkomst gör att många hushåll borde kunna amortera eller spara mer för att få en bättre privatekonomisk balans på sikt, menar Madelén Falkenhäll.

– Löntagarnas förbättring är stor. För en barnfamilj med normala inkomster i hyresrätt har den årliga förbättringen inte varit större sen införandet av maxtaxan 2002. Sjuka och arbetslösa får inte alls del av detta och många pensionärer får det istället sämre, vilket innebär att löntagarna ekonomiskt sett drar ifrån övriga hushållsgrupper, kommenterar Erika Pahne, chef på Institutet för Privatekonomi.

Ungdomar verkar ha blivit mer ekonomiskt ansvarstagande, vilket är väldigt positivt. Det är särskilt viktigt då vi går mot en utveckling där ett allt större ansvar för den egna välfärden läggs på individen.

– Svenskarnas optimism kring den egna ekonomin är kombinerad med försiktighet. Främst är det kvinnor som kommer att hålla igen på sin konsumtion, vilket kan kopplas till att kvinnor också är mindre optimistiska än män är vad gäller den egna ekonomin framöver. Även när det gäller utgifter för årets semester är kvinnor mer restriktiva än män.

– Storstadsbor tror främst att högre lön och chansen att få ett arbete påverkar privatekonomin till det bättre framöver. Landsortsborna däremot ser risken att förlora jobbet som den största anledningen till försämringar, säger Erika Pahne.

Jämför sparformerna så att de passar dig utifrån vilken sparartyp du är. Men tänk också på att det finns mer än skatten att ta hänsyn till.