Så här blir din ekonomi 2014

Reallöneökningar, skattesänkningar, låg inflation och låga räntor. Det bäddar för att många svenskar kan se fram emot mer pengar nästa år – och mest får de med jobb. För de flesta löntagare rör det sig om en femhundring mer varje månad och för en tvåbarnsfamilj hela 1 300 kronor, jämfört med för ett år sedan. Pensionärer med inkomst- och tilläggspension förväntas däremot få det sämre. Det visar Institutet för Privatekonomis prognos över hushållens ekonomi 2014.

Löntagarnas köpkraft ökar mest
Löntagare kan nästa år vänta sig lägre skatt, dels genom det femte jobbskatteavdraget som ger 150-340 kronor mer i månaden, dels till följd av höjd brytpunkt. Sänkta skatter tillsammans med reallöneökningar är vad som huvudsakligen förklarar löntagarnas förbättrade ekonomi. För de hushåll som Institutet för Privatekonomi på Swedbank följer närmre väntas lönerna öka med drygt 3 procent mellan januari 2013 och januari 2014. Under samma period har priserna i stort sett varit oförändrade. Från årsskiftet är arbetslöshetsavgiften till a-kassan lika för alla, vilket också bidrar till en högre disponibel inkomst då de flesta får en sänkt a-kasseavgift.

– En familj med två arbetande vuxna och två barn förväntas ha 1 300-1 400 kronor mer att röra sig med i månaden i januari 2014 jämfört med i januari 2013, säger Madelén Falkenhäll, privatekonom på Institutet för Privatekonomi. Barnfamiljer med bostadsbidrag får dessutom höjt bidrag 2014.

Ett enpersonshushåll utan barn får drygt 500 kronor mer i disponibel inkomst till följd av högre löner och lägre skatt. Har man en inkomst över brytpunkten för statlig skatt kan det bli ännu mer. För en inkomst på 40 000 kronor per månad sänks skatten med 690 kronor, inklusive jobbskatteavdrag.
Hushåll med bolån får något mer kvar i plånboken än de som bor i hyresrätt. Det beror på att räntorna förväntas vara relativt oförändrade jämfört med januari 2013, samtidigt som hyrorna tros stiga 1,5-2 procent.

– Fortsatt låga räntor tillsammans med ökad disponibel inkomst gör att många hushåll borde kunna amortera eller spara mer för att få en bättre privatekonomisk balans på sikt, menar Madelén Falkenhäll.

Lite sämre för pensionärer
För pensionärerna ser det däremot inte fullt lika ljust ut. Inkomst- och tilläggspensionerna sänks med 2,7 procent. Det beror på att bromsen i pensionssystemet åter slår till i och med att skulderna i systemet ökar mer än tillgångarna. Så trots den sänkta skatten för pensionärer på 90-110 kronor per månad får många mindre att röra sig med. För ett pensionärspar i hyreslägenhet kan det handla om drygt 400 kronor mindre i månaden.

Även garantipensionen sänks, med 0,2 procent, vilket motsvarar 20 kronor, till följd av det sänkta prisbasbeloppet. Sänkt pension och högre hyra gör att en pensionär med garantipension får ett något högre bostadstillägg. Så totalt går garantipensionären i exemplet ändå med plus på knappt 100 kronor per månad.

Pensionärer med bostadstillägg (BTP) som arbetar kan glädjas åt att en inkomstgräns införs vid beräkningen av bidraget. En pensionär med BTP kan ha en arbetsinkomst på 24 000 kronor per år utan att BTP minskas. Med en pension på 9 000 kronor och en arbetsinkomst på 2 000 kronor per månad innebär det en förbättring med 620 kronor per månad.

Studenter, föräldralediga och sjuka
För studenter innebär det sänkta prisbasbeloppet att studiemedlen sänks med 20 kronor till 9 004 kronor per fyraveckorsperiod. Den maximala föräldra- och sjukpenningen sänks också, till 708 respektive 944 kronor per dag, vilket endast motsvarar en sänkning på 2 kronor.

– Löntagarnas förbättring är stor. För en barnfamilj med normala inkomster i hyresrätt har den årliga förbättringen inte varit större sen införandet av maxtaxan 2002. Sjuka och arbetslösa får inte alls del av detta och många pensionärer får det istället sämre, vilket innebär att löntagarna ekonomiskt sett drar ifrån övriga hushållsgrupper, kommenterar Erika Pahne, chef på Institutet för Privatekonomi.

Se bilagor för exempel på typhushåll och nyheter för 2014.

För ytterligare information:
Erika Pahne, Institutet för Privatekonomi, Swedbank, tfn: 08-5859 0253, 070-227 16 56
Madelén Falkenhäll, Institutet för Privatekonomi, Swedbank, tfn: 08-5859 0251, 076-790 16 38

Erika Pahne, Institutet för Privatekonomi, Swedbank, tfn: 08-5859 0253, 070-227 16 56
Madelén Falkenhäll, Institutet för Privatekonomi, Swedbank, tfn: 08-5859 0251, 076-790 16 38

Institutet för Privatekonomi bevakar områden som har betydelse för privatpersoners ekonomi. Vi analyserar och granskar hur politiska beslut och ändrade förutsättningar påverkar enskilda individer och hushåll. Vi deltar i den allmänna debatten och ställer upp i intervjuer och med föredrag.

Taggar: