Svenska

Effekter av nya basbelopp 2016

Report this content

Den 1 januari sänks prisbasbeloppen något och inkomstbasbeloppet höjs. Det medför bland annat något lägre garantipensioner, studiemedel och sjuk- och föräldraersättningar. Inkomstpensionerna ökar däremot 2016, till följd av den positiva balanseringen i pensionssystemet.

I januari varje år ändras de så kallade basbeloppen; prisbasbelopp, förhöjt prisbasbelopp och inkomstbasbelopp. De påverkar på olika sätt nivån på pensioner, transaktioner och skatter. Prisbasbeloppet påverkar garantipension, studiemedel, sjuk- och föräldrapenning. Även grundavdrag och jobbskatteavdrag påverkas av prisbasbeloppet. Det förhöjda prisbasbeloppet ligger till grund för beräkningen av tilläggspension och inkomstbasbeloppet styr pensionsgrundande inkomst och fastighetsavgift.

Effekter av ändrade basbelopp:

  • Garantipensionen sänks med 36 kronor per månad för ogift pensionär och med 32 kronor per månad för gift.
  • Inkomstpensionen höjs med drygt 500 kronor per månad för den med en pension på 12 000 kronor per månad.
  • Högsta pensionsgrundande inkomst (PGI) höjs med 9 000 kronor per år.
  • Högsta sjukpenninggrundande inkomst (SGI) sänks med 1 500 kronor per år. Det innebär att högsta sjukpenningen sänks med 3 kronor per dag, dvs. runt 20 kronor före skatt för en vecka med sjukpenning.
  • Föräldrapenningen styrs också av SGI och sänks även den, med 4 kronor per dag. Tar man ut full föräldrapenning blir det omkring 130 kronor mindre per månad före skatt.
  • Studiemedlen blir lägre, 9 905 kronor per fyraveckorsperiod vid heltidsstudier. Det motsvarar en sänkning med 43 kronor.
  • Den maximala fastighetsavgiften höjs med 150 kronor, medan den lägsta (spärrbeloppet) sänks med 14 kronor.

Föreslagna förändringar av basbeloppen fastställs av regeringen under hösten.

Så beräknas basbeloppen
Prisbasbelopp och inkomstbasbelopp är referensbelopp utifrån vilka många ersättningsnivåer, pensioner och skatter sätts.

Prisbasbeloppen räknas fram genom förändringar i det allmänna prisläget (inflationen). Beräkningen utgår från bastal 1998, men förändringen mellan åren beror på prisförändringen det senaste året. Prisbasbeloppen 2016 styrs av prisutvecklingen mellan juni 2014 och juni 2015. Under den perioden har inflationstakten varit -0,4 procent, vilket får till följd att prisbasbeloppen sänks med motsvarande[1].

Inkomstbasbeloppet beräknas utifrån ett indextal, som i sin tur baseras på genomsnittlig real inkomstutveckling de senaste tre åren och prisförändringen de senaste 12 månaderna.

Läs mer på https://www.swedbank.se/om-swedbank/analyser/institutet-for-privatekonomi/index.htm?nocache=1

För ytterligare information: 
Arturo Arques, Swedbank privatekonomi, tfn: 072-242 99 62
Madelén Falkenhäll, Swedbank privatekonomi, tfn: 076-790 16 38

www.swedbank.se/privatekonomi
www.swedbank.se/meromprivatekonomi
www.swedbank.se/arturosblogg

[1] Beloppen avrundas till närmaste hundralapp. Detsamma gäller inkomstbasbeloppet.

Dokument & länkar