Efter några svaga år har hushållen fått mer kvar i plånboken

Garantipensionären har den bästa ekonomiska utvecklingen av typhushållen boende i hyreslägenhet räknat i procent, jämfört med för ett år sedan. Överskottet efter nödvändiga utgifter är på den högsta nivån sedan 1990. Löntagarhushållen har ändå betydligt mer kvar i plånboken och av dem fick familjen med bolån störst förbättring, räknat i kronor. Det visar beräkningar från Institutet för Privatekonomi, Swedbank.

Varje år i januari beräknar Institutet för Privatekonomi vad nödvändiga utgifter uppgår till och hur utvecklingen blivit för olika hushållstyper efter att de är betalda.

– Det är en blandad bild av utgiftssidan där en del har blivit dyrare och annat billigare, säger Madelén Falkenhäll, ekonom på Institutet för Privatekonomi.

Hushållens utgifter
Den post som har ändrats mest är räntekostnaden. Både de rörliga och bundna räntesatserna ligger på en lägre nivå nu jämfört med för ett år sedan. För barnfamiljen i nybyggd villa handlar det om närmare 1 400 kronor i lägre räntekostnad varje månad jämfört med vad en likadan familj hade i januari 2012. Exempel på kostnader som har ökat är hyra, mat, lokala resor, fack- och a-kasseavgifter, försäkringar och dagstidningar.

Kvar i plånboken
Jämfört med förra året har pensionärer med garantipension i januari i år drygt 190 kronor mer kvar efter nödvändiga utgifter. Sett på lite längre sikt har garantipensionären bara 140 kronor mer kvar än för tio år sedan, men cirka 660 kronor mer kvar jämfört med för fem år sedan. Pensionärshushållet med tilläggspension är tillbaka på samma nivåer som före de senaste årens nedgång. Jämfört med förra året hade ett pensionärspar i januari drygt 520 kronor mer kvar i plånboken och 200 kronor mer kvar än för fem år sedan, men 190 kronor mindre kvar jämfört med för tio år sedan.

– Det är skattesänkningarna och ökningen av bostadstillägget som har hållit pensionärshushållens ekonomi under armarna, konstaterar Madelén Falkenhäll. Uppräkningarna av pensionerna har inte hållit jämna steg med kostnadsutvecklingen.

För löntagarhushållen, t ex enpersonshushåll, ensamstående föräldrar och andra barnfamiljer, samtliga boende i hyreslägenhet har utvecklingen varit gynnsam. De hade mellan 340 och 540 kronor mer kvar i månaden i januari 2013 jämfört med 2012. Jämfört med för fem år sedan hade enpersonshushållet 1 420 kronor mer kvar och tvåbarnsfamiljen 1 540 kronor mer kvar efter nödvändiga utgifter. För ensamstående föräldrar var ökningen enbart 410 kronor under motsvarande period.

Även på tio års sikt har löntagarhushållen haft en positiv utveckling. Barnfamiljerna hade runt 5 000 kronor mer kvar varje månad, enpersonshushållet 3 100 kronor och ensamstående föräldrar närmare 1 800 kronor mer kvar efter nödvändiga utgifter. God löneutveckling, låg inflation, jobbskatteavdrag och höjda barnbidrag ligger bakom den utvecklingen.

För ytterligare information:
Madelén Falkenhäll, ekonom på Institutet för Privatekonomi, Swedbank, tfn: 076-790 1638
Ylva Yngveson, chef för Institutet för Privatekonomi, Swedbank, tfn 070-200 1245

Taggar: