Fler har fått det bättre

Fler hushåll anser att de har fått en bättre ekonomisk situation under 2007 jämfört med tidigare år. Swedbanks Hushållsbarometer visar att andelen positiva hushåll är högre än i någon mätning sedan 2004.
– Dessutom har andelen som upplevt försämringar märkbart minskat sedan i våras, konstaterar Erika Pahne, Institutet för Privatekonomi på Swedbank. Hushållen har dragit in på färre områden och har bättre råd med restaurang-besök och dyrare mat.

Pensionärer tillhör gruppen som anser sig ha fått det sämre. Till skillnad från löntagarna har pensionärerna inte fått några reallöneförbättringar eller någon skattelättnad på pensionsinkomster.

Högre lön främsta orsaken till förbättring
En knapp fjärdedel av hushållen uppger att de fått en bättre ekonomi. Liksom i våras anser de flesta av dem att löneförhöjningar, lägre inkomstskatt och att någon i hushållet arbetar mer är orsaker till att vardagsekonomin förbättrats. Idag är det däremot färre hushåll som ser skattesänkningar som en bidragande faktor, (se diagram).
- Det behöver inte betyda att jobbavdraget har bleknat i betydelse, men man ser det inte som en ytterligare förbättring jämfört med för sex månader sedan, kommenterar Erika Pahne.

Låneräntor allt större del
Fler hushåll har det senaste kvartalet fått inkomsterna att räcka månaden ut. Totalt sett har 16 procent av hushållen haft svårigheter jämfört med 23 procent i våras. Det är den lägsta nivån sedan den första mätningen 2004. Märkbart färre hushåll har även upplevt försämringar av sin vardagsekonomi jämfört med i våras, 16 (21) procent.

Hälften av dem som fått mindre pengar till löpande utgifter anger prishöjningar som det vanligaste skälet till försämringar. Andra tungt vägande skäl är att hushållet har fått en förändrad livssituation och/eller lägre ersättningar/bidrag.

Högre låneräntor har svingat sig upp som den fjärde främsta orsaken till en sämre vardags- ekonomi. Medan sjukskrivning eller arbetslöshet inte har lika stor inverkan jämfört med mätningen i våras.

Färre ser ljust på framtiden
Tre av tio hushåll är optimistiska och tror att de kommer att få en bättre privat ekonomi de kommande tolv månaderna, men andelen har sjunkit. Det kommande året har hushållen framför allt stora förväntningar på fortsatta löneförhöjningar. Även lägre inkomstskatt eller att någon i hushållet går från bidrag till arbete är förhoppningar som ska förbättra den framtida ekonomin. Däremot har förväntningarna på att lägre fastighetsskatt ska gynna ekonomin minskat.
– Många hushåll hade förmodligen förväntat sig en lägre fastighetsbeskattning, säger Erika Pahne.

Sju av tio hushåll planerar att ha en oförändrad konsumtion framöver, en andel som stadigt har ökat. När det gäller sparande planerar en övervägande andel det kommande året att spara mer. Men jämfört med hösten 2006 är trenden något avtagande.

För ytterligare information:
Erika Pahne, Institutet för Privatekonomi, 08-5859 1637 eller
Ylva Yngveson, Institutet för Privatekonomi, 08-5859 1604, 070-200 1245

Swedbanks Hushållsbarometer ger en återkommande bild av hur hushållen upplever sin privatekonomiska situation. Undersökningen har genomförts av SIFO Research International och omfattar 1 176 intervjupersoner.

Läs rapporten Hushållsbarometern med sammanfattning och diagram på www.swedbank.se/privatekonomi.