Från plus till minus i studenternas ekonomi

Trettio kronor saknas i studenternas plånböcker varje månad när nödvändiga utgifter är betalda. Återigen går studenternas budget på minus efter att under några år visat på plus. Det visar nya beräkningar från Institutet för Privatekonomi, Swedbank.

I 2009 års utgåva av skriften Ungdomsekonomen presenterar Swedbank studentekonomin. Trots att studiemedlen höjdes med 330 kronor per månad för 2009 så räcker det inte för att kompensera för de utgiftsökningar som studenterna har fått. Varje månad saknas det 30 kronor trots att bostadsbidrag är med i beräkningarna. Under 2008 hade studenten 110 kronor över varje månad efter att de nödvändigaste utgifterna betalats. Den främsta anledningen till att studenternas budget vänt från plus till minus är prisuppgången på mat.

Mat- och boendekostnader är de största posterna i studenternas utgifter med en andel på
cirka 30 procent vardera. Detta gör att studentbudgeten är speciellt sårbar för prishöjningar på dessa områden. Om prisökningen på mat och boende är större än för andra varor så räcker det inte med en justering av studiemedlen som bygger på en genomsnittlig prisökning.

- Förslaget att höja studiemedlen med 3-400 kronor är i det här ljuset positivt, men beroendet av bostadsbidrag kvarstår, kommenterar Kristian Örnelius, privatekonom på Swedbank.

Ökade boendekostnader står för största förändringen
Även om kostnaderna för mat har ökat mest under de senaste åren, cirka 400 kronor i fast penningvärde per månad sedan 2005, så är det boendekostnaderna som har svarat för den största förändringen i ett längre perspektiv. Sedan 1989 har boendekostnaden ökat med drygt 1 300 kronor i fast penningvärde. Andelen av den disponibla inkomsten har ökat från 18 till 30 procent.

Val av och möjligheter till olika boendeformer har stor betydelse för studenternas ekonomi. I huvudalternativet bor studenten i korridorrum, vilket alltså ger ett minus i studentbudgeten på 30 kronor per månad. Ett annat alternativ kan vara att bo kvar hemma och betala en ersättning till föräldrarna för att täcka vissa gemensamma utgifter. För studenter som bor hemma blir utfallet mycket bättre och de har i det här exemplet 1 020 kronor över efter att nödvändiga utgifter har betalats. För dem som studerar på annan ort än uppväxtorten är delat boende i en hyreslägenhet en möjlig lösning.


För ytterligare information:
Institutet för Privatekonomi, Swedbank, www.swedbank.se/privatekonomi

Kristian Örnelius, 08 – 585 916 38
Ylva Yngveson, 08-585 916 04, 070-200 12 45