Hushållen något mer positiva till den egna ekonomin

Hushållsbarometerns hushållsindex har på ett år stigit från 48,8 till 50,9. Ett index över 50 innebär att fler tycker att den egna ekonomin har blivit bättre än sämre. De flesta grupper har höjt sitt index oavsett hushållstyp, geografisk hemvist eller inkomst, samtidigt som 16 procent av hushållen uppger att de har problem att få pengarna att räcka. Det är lika många som för ett år sedan, men färre har problem varje månad. Ensamstående föräldrar och ensamstående pensionärer har svårast att få ekonomin att gå ihop.  Vad gäller framtiden ser 30-49 åringarna mest ljust på den medan unga vuxna blivit mindre optimistiska.

Hushållsbarometern visar hur hushållen upplever att den egna ekonomin har förändrats det senaste halvåret, hur de ser på ekonomin framöver, hur de klarar av vardagsekonomin och orsakerna till förändringarna. Årets förbättrade indextal beror framförallt på att färre upplever att de har fått en sämre ekonomi.

– Ökningen av hushållsindex speglar en något mer positiv bild av den egna ekonomin, men det betyder inte att hushållen nödvändigtvis har fått det så mycket bättre i kronor räknat, säger Erika Pahne, ekonom på Institutet för Privatekonomi, Swedbank. Positivt är att inflationen varit låg, räntorna vänt nedåt, den allmänna pensionen har räknats upp och att lönerna överlag stigit något. Men arbetslösheten är fortfarande relativt hög och bensinpriset märks i plånboken.

Fyra av tio har dragit ner på sin konsumtion
Fyra av tio hushåll har dragit ner på sin konsumtion av ekonomiska skäl. Det är något fler än för ett år sedan, men trenden är ändå nedåtgående. Flest har dragit ned på restaurang- och pubbesök, trots sänkt restaurangmoms, men många har även minskat inköpen av dyrare mat, nödvändiga inköp av skor och kläder och nöjen/fritid. En trend är att man drar ned på allt färre utgifter. Andelen som dragit in på nödvändiga inköp av vardagsmat har aldrig tidigare varit så låg som i år.

Färre lånar till konsumtion, sparbenägenheten ökar men inte amorteringsviljan
11 procent av hushållen uppger att de har lån till konsumtion. Det är första gången på åtta år som andelen sjunkit från att tidigare legat stabilt mellan 13 och 15 procent. Minskningen syns främst bland unga vuxna. Sparviljan har stigit ytterligare från tidigare höga nivåer. 26 procent vill spara mer det kommande året, medan de som planerar att spara mindre sjunkit till 7 procent. Var tionde hushåll planerar att amortera mer på sina lån de kommande tolv månaderna, vilket däremot är något färre än förra våren. Osäkerheten om man ska amortera mer eller mindre är dock stor.

Var tredje ser ljusare på sin ekonomi framöver
35 procent av hushållen tror att den egna ekonomin blir bättre det kommande året,12 procent att den blir sämre. Det är en mer positiv bild än förra våren, men orsaken är främst att färre tror att den blir sämre. Unga vuxna är mindre optimistiska idag, medan 30-49 åringar ser mer ljust på framtiden.

– De flesta anger högre lön eller att någon i hushållet ska gå från bidrag till arbete som orsak till förbättringar, säger Erika Pahne. De som tror det blir sämre räknar istället främst med prishöjningar. Däremot är det färre i år som väntar sig räntehöjningar och få tror på några politiska reformer.

För ytterligare information:
Erika Pahne, telefon: 08-585 902 53, 070-227 16 56

Sammanfattande resultat aav Hushållsbarometern finns i bilagan. Rapporten i sin helhet kan laddas hem på swedbank.se/privatekonomi