Hushållens ekonomi: Det senaste året har inneburit en förbättring

I tider av varsel och krispaket ser det trots allt ljust ut för både löntagare och pensionärer. De som har arbete har i de flesta fall fått både reallöneökningar och skattesänkningar. Tillsammans med måttliga utgiftsökningar har det medfört att många hushåll har gått med plus mellan januari 2008 och januari 2009 enligt en analys av Institutet för Privatekonomi, Swedbank.

I skriften Fickekonomen 2009 presenterar Swedbank ekonomin för ett antal typfamiljer. Typfamiljerna bor i hyresrätt och de är antingen löntagare eller pensionärer. Det är familjer med ganska vanliga yrken och inkomster. Familjernas utgifter baseras på Swedbanks normer för nödvändiga levnadskostnader. Det är kostnaderna för mat och lokala resor som har stigit mest. Däremot har a-kasseavgiften sjunkit för de flesta.

Störst förbättring för tvåbarnsfamiljen
Av typfamiljerna kommer tvåbarnsfamiljen bäst ut, plus 670 kronor per månad i fast penningvärde. Där har två personer fått såväl löneökningar som jobbskatteavdrag, samtidigt som utgifterna har ökat måttligt. Pensionärerna har också fått sänkt skatt och därtill höjda pensioner. Pensionärsparet har fått ett relativt stort plus, 350 kronor mer per månad. Tjänstepensionerna har ändå inte ökat för alla till i år.
– Garantipensionären har också fått en ovanligt stor förbättring, plus 150 kronor per månad, även om många garantipensionärer säkerligen fortfarande tycker att det är ekonomiskt kärvt, säger Maria Ahrengart, privatekonom på Swedbank. Sämst ut av typhushållen i Fickekonomen kommer den ensamstående föräldern som går med bara 100 kronor plus jämfört med januari förra året.

Diagrammet i bilagan - ”Kvar efter nödvändiga utgifter”- visar hur ekonomin för några hushållstyper har utvecklats sedan 1989. Hur den posten förändras över tiden är ett sätt att mäta standardutvecklingen för svenska hushåll. Skillnaden mellan de olika typhushållen har ökat de senaste åren. Löntagarhushållens ekonomi har förbättrats markant sedan slutet av 90-talet medan pensionärshushållen ligger kvar på oförändrad nivå i fast penningvärde. Tydligast är förbättringen för hushåll med två löntagare och det beror på att lönerna efter skatt och inflation har ökat relativt mycket under perioden.
– Försörjningsansvaret varierar för olika hushållstyper, vilket är viktigt att ta hänsyn till vid jämförelser, påpekar Maria Ahrengart. Det som är kvar efter att nödvändiga utgifter är betalda ska vara större i tvåbarnsfamiljen än i enpersonshushållet, för att standarden ska vara på samma nivå per person.

Fakta
Institutet för Privatekonomi inom Swedbank beräknar nödvändiga levnadskostnader i januari varje år. Resultatet presenteras i skriften Fickekonomen. Ända sedan 1971 har fakta som påverkar privatekonomin presenterats årligen, tillsammans med svar på många vardagsekonomiska frågor. I år har den matsedel som ligger till grund för hushållens matkostnader reviderats eftersom nya produkter och maträtter har dykt upp med åren. De nya matvanorna har ökat utgifterna för mat med ungefär 20 procent. Självfallet kan man hålla nere kostnaden genom att välja att äta mer likt den gamla menyn. Fickekonomen finns på Swedbanks och sparbankernas kontor.


För ytterligare information: Institutet för Privatekonomi, Swedbank, ww.swedbank.se/privatekonomi
Maria Ahrengart, telefon 08-585 916 15 , Ylva Yngveson, telefon 08-585 916 04, 070-200 12 45