Hushållens ekonomi: Ljusning för löntagare i hyresrätt

På 20 år har en barnfamilj med två löntagare i hyresrätt fått närmare 10 000 kronor mer i månaden att röra sig med, jämfört med 100 kronor för en garantipensionär. Det visar en analys av Institutet för Privatekonomi, Swedbank.

De senaste årens positiva utveckling för löntagarhushållen har fortsatt främst för dem som bor i hyresrätt. Tvåbarnsfamiljen har 400 kronor mer över i januari i år efter nödvändiga utgifter, jämfört med i januari förra året. För pensionärerna har däremot utgifterna ökat mer än inkomsterna, vilket innebär att de har fått en sämre ekonomi i januari i år jämfört med förra året. Garantipensionären har 100 kronor mindre över och pensionärsparet drygt 200 kronor mindre.

Reallöneökningar, jobbskatteavdrag och måttliga hyreshöjningar ligger bakom det senaste årets ljusa utveckling för löntagare i hyresrätt. Men många utgifter har också ökat. Det märks bl.a. i högre matkostnader, framför allt på bröd och kött, men också på att kläder, lokala resor och fackavgift har blivit dyrare.

- Det är märkbart att pensionärerna har halkat efter standardutvecklingen i samhället, säger Maria Ahrengart, ekonom på Institutet för Privatekonomi. Även om de inte har samma utgiftstryck som en barnfamilj, blir följden att en pensionär får svårt att ha råd med nya utgifter som mobiltelefon, dator och bredband.

Utveckling sedan 1989
Diagrammet i bilagan visar hur ekonomin för några hushållstyper har utvecklats sedan 1989. Det är familjer med ganska vanliga inkomster som bor i hyresrätt. ”Kvar efter nödvändiga utgifter” visar familjens samtliga inkomster efter skatt och efter nödvändiga levnadskostnader. Det ska räcka till mycket: bil, nöjen, sparande, semester, veckopeng osv. Hur den posten förändras över tiden är ett sätt att mäta standardutvecklingen för svenska hushåll.

Blickar vi tillbaka 20 år har en tvåbarnsfamilj drygt 9 800 kronor mer kvar efter nödvändiga utgifter i januari 2008 jämfört med januari 1989, medan en garantipensionär bara har drygt 100 kronor mer kvar. Siffrorna är omräknade med hänsyn till inflationen.

Enpersonshushållets ”kvar efter nödvändiga utgifter” har ökat med knappt 400 kronor per månad mellan januari 2007 och januari 2008, medan motsvarande belopp för den ensamstående föräldern är 200 kronor per månad. Enpersonshushållet har drygt 4 000 kronor mer kvar efter nödvändiga utgifter i januari 2008 än januari 20 år tidigare. Under samma period har den ensamstående föräldern fått drygt 3 000 kronor mer kvar.

Fakta
Institutet för Privatekonomi inom Swedbank beräknar nödvändiga levnadskostnader i januari varje år. Resultatet presenteras i skriften Fickekonomen. Ända sedan 1971 har fakta som påverkar privatekonomin presenterats årligen, tillsammans med svar på många vardagsekonomiska frågor:

Hur mycket pengar går det åt i ett hushåll? Vad kostar barnen? Vilka kostnader påverkas om jag byter bostad? Hur mycket brukar barn få i månadspeng? Vilken marginalskatt har jag? Vad ska ett hemmaboende barn som börjat arbeta betala för sig?

Fickekonomen finns på Swedbanks och sparbankernas kontor.
För ytterligare information:
Institutet för Privatekonomi, Swedbank
Maria Ahrengart, telefon 08-585 916 15
Ylva Yngveson, telefon 08-585 916 04, 070-200 12 45
www.swedbank.se/privatekonomi