Hushållens ekonomi 2015 – ytterligare ett år med bättre ekonomi för löntagare

De flesta som har ett arbete fortsätter att få det bättre även 2015. Många får mer kvar i plånboken efter att nödvändiga utgifter är betalda. En familj med bostadslån får till följd av lägre räntor över 1 300 kronor mer kvar att leva på i januari 2015 jämfört med för ett år sedan. Pensionärerna kan däremot få det sämre, garantipensionären får en försämring med hela 200 kronor i fasta priser varje månad.

I januari varje år beräknar Swedbank nödvändiga utgifter för olika typer av hushåll och hur mycket dessa hushåll har kvar att leva på varje månad. För alla hushåll utom för villafamiljen är utgifterna något högre 2015 jämfört med januari 2014. Inkomsterna ökar också så de flesta hushåll har mer kvar i plånboken nu jämfört med för ett år sedan.

Bättre för löntagare, sämre för pensionärer
Lönerna i samhället fortsätter stiga och med låg, eller ingen, inflation innebär det att reallönerna också stiger, med runt tre procent jämfört med 2014. För pensionärerna ser det inte lika ljust ut. Inkomstpensionerna ökar marginellt och garantipensionen är i stort sett oförändrad.

– Sammantaget innebär det att löntagarhushållen återigen får ett år med bättre ekonomi, säger Arturo Arques, privatekonom för Swedbank och Sparbankerna.

Mer kvar i plånboken för många
Även om inflationstakten varit negativ, så har några utgiftsposter ökat för hushållen, bland annat hyror, vissa försäkringar och lokala resor. För löntagarhushållen väger inkomstökningen upp de ökade utgifterna, men för andra kan det däremot bli mindre kvar i plånboken. Bland annat får de som har garantipension eller är arbetslösa mindre kvar att leva på varje månad.

Den som äger sin bostad är återigen den stora vinnaren. De lägre räntorna gör att deras boendekostnad minskar. En tvåbarnsfamilj som bor i villa får en förbättrad ekonomi med över 1 300 kronor i månaden 2015. Men även de i hyreslägenhet får det bättre. En tvåbarnsfamilj och ensamstående med barn får runt 250-500 kronor mer kvar efter att nödvändiga utgifter är betalda jämfört med för ett år sedan. Från årsskiftet kan studenter låna knappt 1 000 kronor mer per månad. De får därmed 300 kronor mer kvar i plånboken jämfört med 2014.

Pensionärsparet med inkomstpension får i stort sett oförändrad ekonomi i år. Garantipensionären får det däremot sämre, med 200 kronor mindre kvar när allt nödvändigt är betalt varje månad.

– Visserligen höjdes garantipensionen något vid årsskiftet, men högre kostnad för hyra och andra utgifter gör att det blir mindre kvar i plånboken i år, fortsätter Arturo Arques. Den som är arbetslös kan till och med gå back varje månad. Enligt Swedbanks beräkningar kan det saknas över 900 kronor varje månad 2015.

Bättre på längre sikt för de flesta
Under de senaste tio åren har löntagarhushållen fått det stadigt bättre. I reala termer har alla minst 30 procent mer kvar i plånboken idag än 2005. Tvåbarnsfamiljen har nästan 50 procent mer kvar och bor de dessutom i villa har de dubbelt så mycket kvar efter nödvändiga utgifter är betalda varje månad. För pensionärerna har utvecklingen inte varit lika gynnsam. Garantipensionären har fått det något bättre men pensionärsparet med inkomstpension har det sämre idag än för tio år sedan. Sämst har utvecklingen varit för den som är arbetslös. Från att ha knappt 3 000 kronor kvar i plånboken varje månad 2005 går den arbetslöse nu back med 900 kronor. Se bilaga 2 för ett diagram över utvecklingen på lite längre sikt.

Ser man till de senaste fem åren är utvecklingen ungefär densamma även om förändringarna inte är lika stora. Garantipensionären har det dock mycket bättre idag än 2010.

Nya regeringsförslag under året
Beräkningarna bygger på den budget som antogs i Riksdagen i december. Den innehöll egentligen inga förändringar för hushållen, förutom att beloppet för studielån höjdes med knappt 1 000 kronor per fyra veckor. Regeringen kommer sannolikt att lägga fram en tilläggsbudget i april. Den kan eventuellt komma att innehålla förslag om förändringar som börjar gälla redan i år, vilket i så fall kan påverka hushållens ekonomi.

Se bilaga för olika typhushålls budgetar.

För ytterligare information:
Arturo Arques, Swedbank privatekonomi, tfn: 072-242 99 62
Madelén Falkenhäll, Swedbank privatekonomi, tfn: 076-790 16 38

www.swedbank.se/privatekonomi
www.swedbank.se/meromprivatekonomi
www.swedbank.se/arturosblogg