Många dåligt rustade för sämre tider

Drygt en tredjedel av Sveriges vuxna befolkning har fortfarande inget sparkapital alls eller som mest 10 000 kronor trots att hushållen de senaste åren har fått högre inkomster. Det gäller såväl sparande till reserv som till pension. Enbart hälften av dem som själva anser att de borde pensionsspara gör det i någon form.

Det framgår av rapporten ”Så sparar svenskarna IV” från Institutet för Privatekonomi på Swedbank. Det är en uppföljande undersökning och jämförelser har gjorts med tidigare år. Fler svenskar anger att de har fått bättre råd att spara mer, men ändå har sparviljan inte ökat jämfört med förra undersökningen för tre år sedan. En dryg tredjedel av den vuxna befolkningen har fortfarande i princip ett obefintligt sparkapital. 14 procent har mellan en krona och 10 000 kronor, 21 procent har inget alls. – Trots några goda år med högre realinkomster har en stor andel av svenskarna inte bättrat på sitt sparande och sin beredskap för sämre tider, konstaterar Erika Pahne, privatekonom på Swedbank. Däremot är det fler bland dem som sparar regelbundet som har höjt sitt månatliga sparande. Andelen som exempelvis sparar mer än 2 000 kronor per månad har stigit från 16 till 22 procent. Fler svenskar än för tre år sedan uppger att de trots börsfall har ett högre totalt finansiellt sparande idag på 100 000 till 250 000 kronor. Även något fler uppger att de har ett sparkapital på mer än 250 000 kronor. Förändringarna är små, men visar ändå en positiv förflyttning uppåt på sparstegen jämfört med för tre år sedan bland dem som faktiskt sparar. Sparmålen intakta En lika stor andel som för tre år sedan sparar till en reserv för tillfälliga utgifter. På andra plats kommer sparande för att trygga ålderdomen, även om färre uppger att de sparar till den idag. Det tredje vanligaste sparskälet är att spara till en resa. Enbart 9 procent sparar till ett nytt boende. Mindre spridd sparportfölj Fond- och aktiesparande har lockat färre sparare liksom sparande i obligationer och på kundkort jämfört med för tre år sedan. – Bortsett från värdet har svenskarna en mindre spridd sparportfölj idag. Samtliga större sparformer förutom sparande på bankkonto har minskat i popularitet, säger Erika Pahne. Kapitalförsäkring behåller sin position från 2005. Däremot har andelen med ett eget pensionssparande minskat. Jämfört med 2005 uppger 4 procentenheter färre att de idag har ett privat pensionssparande. Svensken motsägelsefull i sitt pensionssparande Medvetenheten om att man måste pensionsspara själv är hög, cirka 80 procent anser det. Men i praktiken uppger ändå färre att de sparar för att trygga sin ålderdom. Andelen har successivt minskat sedan 2002 då hälften sparade för sin tid som pensionär, numera sparar bara 45 procent av dem som har ett sparande till sin ålderdom eller 39 procent om man även räknar in ickespararna. Det finns alltså ett relativt stort glapp mellan vad man anser att man borde göra och vad man de facto gör. Institutet för Privatekonomi 2 – Sparande till pensionen verkar vara ett ständigt tickande dåligt samvete, konstaterar Erika Pahne. Dessutom är besparingarna till pensionen låga. Enligt egen uppgift har sex av tio sparat ihop högst 50 000 kronor till sitt privata pensionssparande. Även bland 50-64 åringarna som relativt snart ska gå i pension har närmare 40 procent som mest sparat upp till 50 000 kronor. Gränsen för ett tillräckligt sparkapital är hos många låg Totalt sett anser vuxna svenskar att de behöver ett högre sparkapital än vad de hittills sparat ihop. Hälften, 51 procent, har sparat ihop upp till 50 000 kronor inklusive privat pensionssparande, men bara hälften så stor andel anser att det är tillräckligt. Svenskarnas gräns för hur mycket som är tillräckligt att ha i sparkapital har inte förändrats de tre senaste åren, varken med eller utan privat pensionssparande. Jämfört med 2002 är spargränsen idag till och med lägre. Rapporten bygger på en undersökning genomförd av SIFO Research International med 5 663 intervjupersoner mellan 16 och 79 år. Läs rapporten Så sparar svenskarna IV med sammanfattning och diagram på www.swedbank.se/privatekonomi. Institutet för Privatekonomi 3