Marginalskattens effekt på pensionssparande

Report this content

Villkoren för avdragsgillt pensionssparande har blivit mindre gynnsamma genom att marginalskatten sänkts rejält i vanliga lönelägen, men inte på pensionsinkomster. Ska den som inte kommer upp i statlig skatt spara avdragsgillt överhuvudtaget nu?

Institutet för Privatekonomi, Swedbank, har gjort beräkningar över hur vanligt fondsparande utvecklas jämfört med avdragsgillt Individuellt Pensionssparande (IPS). Avgörande för vilken sparform som är mest lönsam är spartid, marginalskatt, avkastningens storlek och hur aktiv man är med att byta placeringar.

En generell slutsats är att avdragsgillt sparande blir mer fördelaktigt om avkastningen är hög i förhållande till statslåneräntan och om tidshorisonten är lång för sparandet. Om man dessutom är aktiv med att byta fonder är det också till fördel för det avdragsgilla sparandet.

– Även om du har en inkomst som ligger under gränsen för statlig skatt kan avdragsgillt sparande fortfarande bli det mest fördelaktiga, säger Ylva Yngveson på Institutet för Privatekonomi. Men det är inte längre lika självklart. I våra beräkningar med en försiktig nivå på förväntad avkastning gäller det den som har mer än 20 år kvar till pensioneringen. Med högre avkastning kan sparformen vara mest fördelaktig även på kortare spartid. Se diagram.

Inkomstläget påverkar hur mycket skatt man måste betala och därmed effekten av avdragsrätten.
För löntagare som idag betalar statlig inkomstskatt är avdragsgillt sparande oftast mer fördelaktigt än vanligt fondsparande med dagens skattesystem. Detta gäller även om man kommer att betala statlig inkomstskatt som pensionär, se tabell. Men även för den som inte betalar statlig inkomstskatt idag kan alltså avdragsgillt sparande vara fördelaktigt om tidshorisonten för sparandet är lång och/eller avkastningen är hög.

Bostadstillägg för pensionärer, BTP, kan påverkas av både pensionssparande och vanligt fondsparande fast på olika sätt. Avdragsgilla sparandet genom att det ökar inkomsten som ligger till grund för bidraget samt för vanligt fondsparande att kapitalet räknas in i förmögenheten

- Under en så lång spartid som det är frågan om för de flesta kommer ändå förutsättningarna att ändras många gånger om, menar Ylva Yngveson. Det viktigaste är att ha ett sparande för sin pensionstid på ett eller annat sätt. Ett gott råd är att man fördelar sitt sparande på olika sparformer för att få en bra riskspridning.


För ytterligare information:
Ylva Yngveson, tfn: 08-585 916 04, 070-200 12 45
Maria Ahrengart, tfn: 08-585 916 15
Kristian Örnelius, tfn 08-585 916 38

Dokument & länkar