Plus i plånboken för löntagarhushåll i hyresrätt

De senaste årens positiva utveckling av löntagarhushållens ekonomi fortsätter.
– Jämför vi januari 2007 med januari 2006 blir förbättringen störst för hushåll i hyresrätt med två yrkesarbetande vuxna, säger Maria Ahrengart på Institutet för Privatekonomi, Swedbank. För villahushållen motverkas den goda inkomstutvecklingen av högre bolåneräntor. Pensionärshushållen behåller sin köpkraft men fortsätter att tappa mot löntagarna.

Reallöneökningar, jobbskatteavdrag och måttliga hyreshöjningar ligger bakom den ljusa bilden. Det visar den årliga analys av olika typfamiljer som Institutet för Privatekonomi har gjort. På utgiftssidan sticker självfallet den höjda a-kasseavgiften ut som ökad utgift i år. Det har också blivit dyrare att åka kollektivt. Bland matkostnaderna har grönsaker och fisk blivit dyrare medan kött blivit billigare.

Inte lika bra för alla
I skriften Fickekonomen redovisas bland annat nödvändiga levnadskostnader varje år. Dessutom presenteras ett antal typfamiljer som ser likadana ut från år till år. Diagrammet visar hur ekonomin för dessa familjer utvecklats sedan 1989. Tvåbarnsfamiljen med två löner, och därmed två reallöneökningar och skattesänkningar, drar ifrån pensionärshushållen. Vår ensamstående förälder har också tagit del av en reallöneökning och skattesänkning. Men vår ensamstående förälder har bostadsbidrag vilket minskar när lönen ökar. Därför tappar relativt sett familjer med ensamstående förälder jämfört med familjer med två yrkesarbetande som inte är beroende av bostadsbidrag. Familjen har dessutom bara en lön och underhållsstödet höjs ju inte i takt med löneutvecklingen.

För DIAGRAM - se bifogad PDF-fil: Kvar efter nödvändiga utgifter i fast penningvärde

Typfamiljernas standardförändring
I ”Fickekonomen” redovisas familjer med ganska vanliga inkomster som bor i hyresrätt. ”Kvar efter nödvändiga utgifter” motsvarar vad familjen har kvar efter skatt och nödvändiga levnadskostnader. Det ska räcka till mycket: bil, nöjen, sparande, semester, veckopeng osv. Hur den posten förändras över tiden är ett sätt att mäta standardutvecklingen för svenska hushåll.

Mellan januari 2006 och januari 2007 ökade tvåbarnsfamiljens ”kvar efter nödvändiga utgifter” med 11 400 kronor per år jämfört med 5 200 kronor per år för den ensamstående föräldern. Blickar vi tillbaka till 1989 har en tvåbarnsfamilj 102 000 kronor mer kvar efter nödvändiga utgifter i år, medan en ensamstående förälder har 36 000 kronor mer kvar till övrig konsumtion och sparande. Siffrorna är omräknade med hänsyn till inflationen.

För våra typhushåll som bor i egna hem ser bilden inte lika ljus ut. Deras inkomstförstärkning motverkas framför allt av höjda räntor på bostadslånen, trots lägre fastighetsskatt. Ett hushåll som i år köper ett radhus i en storstadsförort, givet 10 procent i kontantinsats, får betala ca 14 000 kronor mer per år i boendekostnad än vad den familj som köpte huset för ett år sedan fick betala. Då har hänsyn tagits till driftskostnad, sänkt fastighetsskatt och högre huspriser.


Fakta
Institutet för Privatekonomi inom Swedbank beräknar nödvändiga levnadskostnader i januari varje år. Resultatet presenteras i faktaskriften Fickekonomen. Ända sedan 1971 har fakta om privatekonomin presenterats årligen, tillsammans med svar på många vardagsekonomiska frågor:

Hur mycket pengar går det åt i ett hushåll? Vad kostar barnen? Har jag råd att byta bostad? Hur mycket brukar barn få i månadspeng? Vilken marginalskatt har jag?

Fickekonomen finns att köpa på Swedbanks och sparbankernas kontor.
För ytterligare information:
Institutet för Privatekonomi, Swedbank
Maria Ahrengart, telefon 08-585 916 15
Ylva Yngveson, telefon 08-585 916 04, 070-200 12 45
www.swedbank.se/privatekonomi