Studentekonomi i ett 20 års perspektiv

Sedan 1989 har överskottet för en ensamstående student efter nödvändig konsumtion minskat med 24 procent eller med 300 kronor i fast penningvärde per studiemånad. Utvecklingen för den som valt att arbeta har däremot varit den motsatta. Det visar en färsk analys från Institutet för Privatekonomi hos Swedbank.

Ett ungt enpersons-hushåll med arbete men utan högre utbildning har under dessa 20 år istället fått en real förbättring med drygt 100 procent eller med 4 100 kronor per månad.

- Gapet mellan arbete och studier har ekonomiskt blivit allt större och kan bidra till att många tvekar att studera vidare. Valet förenklas inte av att man dessutom kan tvingas arbeta parallellt med studierna för att klara sig ekonomiskt, säger Erika Pahne ekonom på Institutet för Privatekonomi.

Högre bostadskostnad är en förklaring till varför studenten idag har mindre kvar efter nödvändig konsumtion än för 20 år sedan. I fast penningvärde tar hyran idag 31 procent av studentens disponibla inkomst i anspråk, jämfört med 18 procent 1989. Se diagram 1 och 2.

Studiemedlets uppräkning täcker inte studentens ökade utgifter
Sedan 1989 har studiemedlet stigit i takt med inflationen, med undantag för några år under besparingsåren på 90-talet och en uppjustering 2006. Tar man däremot hänsyn till studentens utgifter under samma period har dessa höjts med mer än konsumentprisindex. Det beror på att studenten har en något annorlunda varukorg än ett genomsnittligt hushåll.
För att studiemedlet ska vara på samma nivå som 1989 års studiemedel bör det för fyra veckor vara 130 kronor högre. För att kompensera för studenternas utgiftshöjningar utöver inflation skulle ytterligare 170 kronor behövas, dvs totalt 300 kronor mer.

Ytterligare någon försämring jämfört med förra året
Jämfört med 2007 är försämringen drygt 20 kronor per månad. Den kostnad som stigit mest är framförallt maten och hyran, men det kompenseras till viss del av högre studentrabatter på lokala resor, försäkringar och dagstidningar.
En ensamstående student med fullt studiemedel och bostadsbidrag har under en studiemånad idag drygt 200 kronor kvar att spendera efter nödvändig konsumtion. Är man inte berättigad till bostadsbidrag går ekonomin på minus och någon form av extra-inkomster krävs för att få ekonomin att gå ihop, se tabell 1.

För ytterligare information:
Erika Pahne, Institutet för Privatekonomi, tfn 08-58591637