Swedbanks Hushållsbarometer 2009: Låga låneräntor, högre löner och skattesänkningar har gjort att hushållen hittills klarat sig bra i krisen

Trots den ekonomiska krisen det senaste året anser inte fler hushåll att de fått sämre ekonomi. Det visar Swedbanks Hushållsbarometer för våren 2009. Men de hushåll som tror på en försämring det kommande året räknar med att påverkas av sämre arbetsmarknad och förväntar sig även prishöjningar.

Världsekonomin har på kort tid bromsat in, men det återspeglas inte i hur hushållen upplever sin egen ekonomi. Hushållsindex är lågt, men har bara sjunkit marginellt jämfört med för ett år sedan. Redan förra våren var en lika stor andel av hushållen påverkade av en försämrad ekonomi då orsakad av prishöjningar och börsnedgång. – Hushållens ekonomi står förvånansvärt opåverkad av den ekonomiska turbulensen det senaste året. Samtidigt har hushållens optimism om det kommande året minskat och de planerar att anpassa sig genom att konsumera mindre, konstaterar Erika Pahne, Institutet för Privatekonomi på Swedbank. Närmare hälften upplever att hushållets totala ekonomi har förändrats de senaste sex månaderna, med lika delar till det bättre som till det sämre. Jämfört med för ett år sedan är det en viss försämring. Tittar man enbart på hushållens löpande vardagsekonomi ser det däremot något bättre ut. En stor andel uppger att hushållet har fått en sämre vardagsekonomi, men den andelen har stabiliserats och inte ökat jämfört med för ett år sedan. Samtidigt anser fler hushåll att de har fått en något bättre vardagsekonomi. Andelen har det senaste året ökat från 19 till 23 procent. Trots lågkonjunktur och stigande arbetslöshet har inte fler hushåll haft problem med att få inkomsterna att räcka månaden ut jämfört med för ett år sedan. Lägre låneräntor, högre lön och lägre inkomstskatt är i nämnd ordning de tre främsta skälen till en förbättrad vardagsekonomi. Hela 46 procent av dem som fått det bättre uppger lägre låneräntor som orsak. Löneökning är också en starkt bidragande orsak till att den löpande ekonomin blivit bättre och betydligt fler än förra året anger lägre inkomstskatt som skäl. För dem som fått en sämre ekonomi är prisökningar fortfarande den vanligaste anledningen till att plånböckerna blivit tunnare. Inte märkbart fler hushåll har tvingats växla ner sin nödvändiga konsumtion jämfört med förra våren. Matinköp, nödvändiga inköp av skor och kläder samt bilkörning är utgiftsposter som en ungefär lika stor andel av hushållen dragit ner på jämfört med för ett år sedan. Det gäller även restaurang- och pubbesök, nöjen och fritidsaktiviteter. Jämfört med förra våren har en oförändrad andel av hushållen lån för konsumtion. Hushållens tro om sin framtida ekonomi Betydligt fler hushåll planerar att skruva ner sina konsumtionsplaner de närmaste tolv månaderna. Jämfört med tidigare resultat rör det sig om en stor svängning. 30 procent av hushållen planerar att konsumera mindre det kommande året jämfört med 23 procent våren 2008. De som i störst utsträckning räknar med att hålla i plånboken är barnhushållen och de mellan 30 och 49 år. – För första gången anger hushållen dessutom att de tänker dra in på semesterutgifterna, årets semester får kosta mindre än förra årets, säger Erika Pahne. Trots att fler hushåll planerar att minska sin konsumtion, beräknar de ändå inte att spara mer. Istället för att spara mer räknar möjligen vissa hushåll med att de kommer att få en trängre ekonomi som konsumtionen behöver anpassas till. Åtta procent av hushållen visar ett visst intresse av att amortera mer på sina lån, medan fyra procent räknar med att minska sina amorteringar. Hushållens optimism om den privata ekonomin framöver har minskat jämfört med förra våren, men framtidstron är inte dyster. Fler tror inte att hushållets ekonomi försämras det närmaste året utan snarare att den förblir oförändrad. 23 procent tror att den egna ekonomin kommer att försämras. Av dem tror en majoritet att de på olika sätt kommer att påverkas av en sämre arbetsmarknad och en fjärdedel av förväntade prishöjningar. 26 procent tror på en bättre privatekonomi det närmaste året. Av dem tror en dryg tredjedel att någon i hushållet kommer att få högre lön. För ytterligare information: Erika Pahne, tfn: 08-585 916 37, 070-227 16 56 Ylva Yngveson, tfn: 08-585 916 04, 070-200 12 45 Läs rapporten Hushållsbarometern våren 2009 med sammanfattning och diagram på www.swedbank.se/privatekonomi Undersökningen speglar hur de svenska hushållen upplever sin ekonomiska situation. Syftet är att den återkommande ska ge en bild av hur hushållen själva bedömer att privatekonomin förändras. Förändringarna kan följas över tiden. Den första undersökningen gjordes våren 2004. Våren 2009 är det nionde mättillfället.