Swedbanks Hushållsbarometer 2010: Stabilare ekonomi, optimism och god sparvilja

Fler hushåll anser att deras ekonomi blivit stabilare jämfört med förra våren. Det gäller såväl vardagsekonomin som den totala. Efter förra årets krismedvetenhet ser det ut som om många hushåll känner sig ekonomiskt tryggare. Att spara och amortera ingår ändå i planerna.

– Högre lön och lägre inkomstskatt är de två främsta skälen till att man fått det bättre, medan lägre låneräntor har minskat i betydelse, konstaterar privatekonom Erika Pahne på Institutet för Privatekonomi på Swedbank. För dem som fått det sämre är den vanligaste orsaken högre priser. Därefter anges lägre bidrag och ersättningar samt att någon i hushållet inte arbetar längre vara de främsta orsakerna till försämringen. Två års nedgång av hushållsindex har brutits och index har sedan förra våren stigit från 48 till 50,4. Jämfört med för ett år sedan anser fler hushåll att deras ekonomi sammantaget har förbättrats. Att index nu ligger över 50 betyder att det är något fler hushåll som anser att deras ekonomi de sex senaste månaderna blivit bättre än dem som anser att den blivit sämre. Index mäter såväl den löpande ekonomin som ekonomin totalt sett då man även tar hänsyn till tillgångar och skulder. Fler får pengarna att räcka månaden ut, men för ensamstående ålderspensionärer ökar problemet Trots lågkonjunktur och utbredd arbetslöshet har färre hushåll än för ett år sedan haft problem med att få inkomsterna att räcka månaden ut, 16 procent mot 20 förra våren. Dessutom har färre hushåll än för ett år sedan tvingats växla ner sin nödvändiga konsumtion. Pensionärer och ensamstående med barn är de grupper där flest anser att de fått försämringar det senaste halvåret. Tidigare har dock pensionärer inte haft så stora problem med likviditeten, men den här gången har fler ensamstående ålderspensionärer haft problem med att få pengarna att räcka månaden ut. - Pensionärerna har visserligen fått högre grundavdrag och därmed sänkt inkomstskatt, men för många kompenserar inte det att den allmänna pensionen har sänkts, säger Erika Pahne. Hushållen har det senaste kvartalet släppt lite på åtstramningarna när det gäller flera konsumtionsposter, såväl för matinköp, nödvändiga inköp av skor och kläder som för bilkörning. Det gäller även nöjen och fritidsaktiviteter och något färre har av ekonomiska skäl valt att betala en räkning för sent. Det är däremot inte fler som tagit ytterligare konsumtionslån för att klara sin konsumtion. Optimisterna tror på högre lön, bättre konjunktur och önskad valutgång Betydligt fler är optimistiska än pessimistiska om sin egen ekonomi. Huvudskälet för dem som tror på en bättre privatekonomi det närmaste året är liksom förra året att någon i hushållet kommer att få högre lön, 38 procent. Andra skäl är att årets riksdagsval resulterar i den regeringspolitik man önskar, att konjunkturen stärks, fler får arbete och att börsen stiger. Färre hushåll räknar med att hålla igen sin konsumtion de närmaste tolv månaderna, men de planerar snarare att ha en oförändrad konsumtionsnivå än att öka den. När det däremot gäller semester har fler hushåll planer på att utöka årets semesterbudget jämfört med förra året, 22 procent i år jämfört med 17 för ett år sedan. Det gäller framför allt unga hushåll och sambor eller gifta utan hemmavarande barn. Fler är däremot mer angelägna om sin trygghet. Märkbart fler hushåll räknar med att spara mer. Andelen som planerar att spara mer är dessutom större än vid något mättillfälle sedan 2004. Även fler än för ett år sedan planerar att amortera mer på sina lån 12 procent jämfört med 8 förra våren. För ytterligare information: Erika Pahne, tfn: 08-585 916 37, 070-227 16 56 Ylva Yngveson, tfn: 08-585 916 04, 070-200 12 45 Läs rapporten Hushållsbarometern våren 2010 med sammanfattning och diagram på www.swedbank.se/privatekonomi Undersökningen speglar hur de svenska hushållen upplever sin ekonomiska situation. Syftet är att den återkommande ska ge en bild av hur hushållen själva bedömer att privatekonomin förändras. Förändringarna kan följas över tiden. Den första undersökningen gjordes våren 2004. Våren 2010 är det elfte mättillfället.