Ytterligare ett år med bättre ekonomi för hushållen

Ekonomin har fortsatt att förbättras för de flesta, många hushåll har mer kvar i plånboken i januari 2014 jämfört med för ett år sedan. Löntagarhushållen har fått en förbättring med runt 500-600 kronor per vuxen person och månad jämfört med januari 2013. För pensionärer har utvecklingen däremot inte varit lika gynnsam.

I januari varje år beräknar Swedbank nödvändiga kostnader för olika typer av hushåll och hur mycket de har kvar att leva på när de är betalda. För alla de hushåll som Swedbank följer är de nödvändiga utgifterna något högre, i genomsnitt 1,5 procent, i januari 2014 jämfört med för ett år sedan. Ändå har löntagarhushållen fått det bättre.

– Förklaringen till det är att reallönerna har ökat och att skatten har sänkts, säger Madelén Falkenhäll, privatekonom på Swedbank.

Mer kvar i plånboken
Alla de hushålltyper som Swedbank följer, förutom pensionärer med inkomst- och tilläggspension, har mer kvar i plånboken i år efter att alla nödvändiga utgifter är betalda. Många löntagarhushåll har runt 500-600 kronor mer kvar per vuxen person och månad.

Enpersonshushållet har 570 kronor mer kvar varje månad, en tvåbarnsfamilj i hyreslägenhet knappt 1 100 kronor mer i plånboken efter alla nödvändiga utgifter är betalda. En ensamstående med två barn har fått en förbättring på knappt 500 kronor varje månad.

För pensionärer med inkomst- och tilläggspension ser det inte alls lika ljust ut 2014. Till följd av att bromsen i pensionssystemet slår till i år sänks inkomst- och tilläggspensionerna med 2,7 procent. Trots sänkt skatt har pensionärsparet mindre kvar i plånboken, närmare 500 kronor mindre än i januari 2013. För garantipensionären är utvecklingen bättre, de har knappt 130 kronor mer kvar att leva på när nödvändiga utgifter är gjorda. Den något sänkta garantipensionen vägs upp av sänkt skatt och höjt bostadstillägg.

Se bilaga 1 för olika hushållstypers budget.

Löneökningar och skattesänkningar förklarar förbättringen
Vissa av hushållens utgifter minskar, medan andra ökar. Bland annat minskar den slopade differentieringen av avgiften till a-kassan hushållens utgifter med runt 50 kronor per person och månad. Men andra kostnader ökar mer, till exempel har hyran för en hyresrätt i genomsnitt stigit med 1,7 procent senaste året. För ett enpersonshushåll är den totala utgiftsökningen relativt liten, medan den för en barnfamilj i hyresrätt ligger runt 300 kronor per månad i fasta priser. Även pensionärshushåll får högre utgifter 2014.

– Trots ökade utgifter har de flesta hushåll med arbete det bättre ekonomiskt idag jämfört med för ett år sedan, säger Madelén Falkenhäll. Inkomsterna har ökat för alla hushållstyper förutom pensionärerna.

För många löntagare har reallönen ökat med 2-4 procent före skatt sedan januari 2013. Inkomsten efter skatt har för de flesta ökat med ytterligare någon procentenhet realt. När reallönerna ökar så ökar också avståndet mellan de som arbetar och de som inte gör det. Taken i ersättningen från arbetslöshetsförsäkringen och sjukförsäkringen följer inte med i samma utveckling. Det leder till att systemen urholkas ytterligare. Skillnaden blir ännu större om man ser till ersättning efter skatt, eftersom det utgår jobbskatteavdrag på arbetsinkomst men inte på transfereringar.

För ytterligare information:
Madelén Falkenhäll, analys och research privatekonomi, Swedbank, tfn: 076-790 1638