Allt färre synskadade äldre får hemtjänst – nu lanseras kravlista

Antalet äldre synskadade som erhåller hemtjänst har minskat med 17 procent under en 20-årsperiod. I samband med Hemtjänstens dag den 27 januari riktar Synskadades Riksförbund en rad krav på förbättringar till landets kommuner. En vanlig åsikt bland medlemmarna är att hemtjänstpersonalen inte förstår vad en synnedsättning innebär för individen.
– Ett av våra stora önskemål är att man tillsätter en specialgrupp som bara jobbar med synskadade, säger hemtjänsttagaren Inger Sundström, 90 år.

Den 27 januari uppmärksammas Hemtjänstens dag. Trots att insatsen är mycket viktig för personer med synnedsättning får allt färre människor ta del av tjänsten. Bland synskadade över 85 år har andelen som erhåller hemtjänst minskat från 52 procent i början på 2000-talet till 35 procent år 2022. Det visar en undersökning som Synskadades Riksförbund, SRF, har gjort bland sina medlemmar som är över 65 år.

Inger Sundström, 90, och har gått från att vara fullt seende till att bli helt blind på bara några år. Hon har idag 15 timmar hemtjänst i veckan och upplever kvalitén som varierande.
– Det finns många duktiga personer men också många som inte borde jobba inom hemtjänsten. Det viktigaste för mig är att jag möter en trevlig människa som gör vad jag ber om, ställer saker på rätt plats, stänger dörren efter sig och släcker, till exempel. Det måste vara på mina villkor, säger hon.

Hon bor själv i Göteborg men delar erfarenheter med tusentals äldre med synnedsättning runt om i landet. Vanliga åsikter bland synskadade hemtjänsttagare är att personalen sällan eller aldrig har tid att utföra sitt arbete och att personalomsättningen är för stor. För personer som har fler insatser än en är det inte ovanligt att 10-15 olika yrkespersoner kommer in i hemmet under en vanlig tvåveckorsperiod. Var femte tillfrågad person anser att personalen inte har förståelse för vad synnedsättningen innebär för individen.
– Ett av våra stora önskemål från SRF är att kommunerna tillsätter en specialgrupp som bara jobbar med synskadade. Denna grupp ska få kontinuerlig utbildning och få tid att prata med varandra på ett annat sätt än vad personalen gör idag. På så sätt slipper de börja om från början varje gång de anställer nya människor, säger Inger Sundström.

Undersökningens resultat gör att Synskadades Riksförbund vill förtydliga sina krav på hemtjänsten i kommunerna. I ett särskilt dokument listas en rad åtgärder för att bättre tillgodose behoven hos personer som ser dåligt eller inte alls. Se några av de viktigaste kraven nedan.

Kommunerna måste bli bättre på att:

• Säkerställa adekvat kompetens hos biståndshandläggare och andra tjänstemän, bland annat om hur olika funktionsnedsättningar påverkar vardagslivet. 
• Bedriva en aktiv uppsökande verksamhet och genom sjukvård, nätverk, föreningsliv och sjukvård hitta de personer som har behov av stödet.
• Informera personer om den service som finns. Informationsmaterialet behöver finnas i punktskrift, stor stil eller som inläst text.

Verksamheterna måste säkerställa att:

• All personal har kunskap om synskador och synskadades behov och att insatserna utgår från den enskildes behov.
• Verksamheten är flexibel, så att den enskilde själv kan bestämma över hur beviljade timmar ska användas.
• Att det finns kontinuitet i verksamheten så att den som har en synskada får besök av personal som känner individen och dennes behov.

Läs mer på www.srf.nu.

Niklas Mattsson
Ordförande, Synskadades Riksförbund
08-39 91 11 / 0703-18 36 90

Lennart Karlsson
Intressepolitisk handläggare
08-39 91 60 / 0765-39 91 60

Synskadades Riksförbund arbetar för ett tillgängligt samhälle för personer med synnedsättning.
www.srf.nu tel: 08- 39 90 00, info@srf.nu
Sandsborgsvägen 52, 122 88 Enskede

Följ Synskadades Riksförbund på Facebook, Instagram eller Twitter.