Ett steg mot valhemlighet för synskadade
Synskadades Riksförbund, SRF, välkomnar att en parlamentarisk kommitté ska se över valsedelsystemet. En av uppgifterna blir att utreda hur neutrala valsedlar påverkar synskadades förutsättningar att rösta på lika villkor.
– Nu måste kommittén komma med konkreta förslag på hur den grundlagsskyddade valhemligheten ska bli verklighet även för oss med synskador, säger Niklas Mattsson, ordförande i SRF.
Synskadades Riksförbund var mycket kritiska när regeringen år 2022, med hänvisning till skrivningar i Tidöavtalet, avbröt ett projekt hos Valmyndigheten som skulle underlätta för synskadad att rösta med bevarad valhemlighet. Särskilda hjälpmedel för synskadade var då på väg att utvecklas, men arbetet fick avbrytas.
– Från början var tanken att lösningar skulle kunna testas vid EU-valet men så blir det alltså inte. Nu hoppas vi att vi åtminstone i nästa riksdagsval kan rösta på samma villkor som de som ser, säger Niklas Mattsson.
Enligt regeringens pressmeddelande ska kommittén bland annat ”analysera och bedöma hur gemensamma eller neutrala valsedlar skulle påverka förutsättningarna för bland annat personer med funktionsnedsättningar, till exempel synnedsättning, att delta i valen på lika villkor”.
– Hur valsedlarna konkret ska göras tillgängliga för synskadade måste finnas med från början i arbetet. Nu är det upp till bevis, tyvärr tenderar många förslag som skulle förbättra för våra målgrupper att hamna i skrivbordslådan. Men vi är hoppfulla och står till förfogande för att bidra med vår expertkunskap i kommitténs arbete, säger Niklas Mattsson.
En lösning som har diskuterats är att förse valsedlarna med QR-koder. Det skulle innebära att synskadade med hjälp av mobiltelefonen kan identifiera vad som står på en valsedel och på så sätt veta vilken valsedel man stoppar ner i valkuvertet.
Bakgrund:
Enligt regeringsformen utses riksdagen genom fria, hemliga och direkta val. Vid sådant val sker röstning på parti med möjlighet för väljarna att lämna särskild personröst. Men mer än 100 år efter att allmän rösträtt infördes kan personer med svåra synnedsättningar fortfarande inte personrösta med bevarad valhemlighet. Det går helt enkelt inte att kryssa för en kandidat på valsedeln utan synens hjälp.
År 2016 antog riksdagen ett tillkännagivande till den dåvarande regeringen. Regeringen fick då i uppdrag att senast till valet 2022 ta fram en lösning som skulle fungera för väljare med synnedsättningar. Men så blev det inte. Det var först i början av 2022, när 2020 års valutredning presenterades, som ett förslag togs fram där prototyper skulle utvecklas vidare till färdiga hjälpmedel vid röstning. Men i strid med tidigare riksdagsbeslut pausades arbetet när anslagen stryptes i den nya regeringens budget för 2023.
Kommittén ska redovisa sitt uppdrag senast i september 2025.
Kontakt:
Niklas Mattson, förbundsordförande SRF
niklas.mattsson@srf.nu, 070-318 36 90
Lennart Karlsson, intressepolitisk handläggare SRF
lennart.karlsson@srf.nu, 076-539 91 60
