FN:s punktskriftsdag: Ge oss ett val som känns
Den 4 januari på FN:s punktskriftsdag uppmanar Synskadades Riksförbund de politiska partierna att tänka till. I år är det val till Europaparlamentet, men frågan är: Blir valet tillgängligt för alla?
Kan till exempel väljare med synnedsättning få valinformation på punktskrift?
– Vi vill bokstavligen känna att valinformationen denna gång fungerar för personer med synnedsättning, säger Synskadades Riksförbunds förbundsordförande Håkan Thomsson.
Inför de allmänna valen i höstas gjorde Synskadades Riksförbund en undersökning i 301 valstugor på 48 platser runt om i landet.
Resultatet blev nedslående. Hela 96 procent av valstugorna saknade information i former som fungerar för personer med synnedsättning, det vill säga tryck i stor stil, på punktskrift eller i intalad form. Bara några enstaka valstugor hade material i punktskrift.
Länk till valundersökningen 2018
I år, när valet till Europaparlamentet står på agendan, vill Synskadades Riksförbund att de politiska partierna gör bättre ifrån sig.
– Tillgång till information är en demokratifråga. Synskadades Riksförbund uppmanar härmed varje parti att ta fram önskat valmaterial i olika läsformat, däribland punktskrift, säger Håkan Thomsson.
Tekniskt sett har det aldrig varit lättare än nu att ta fram information i olika former. Digitaliseringen gör det möjligt att relativt enkelt omvandla vanlig tryckt text till punktskrift eller till en ljudfil med talad information.
FN:s punktskriftsdag
Den 4 januari är FN:s internationella punktskriftsdag. Så sent som den 17 december 2018 beslutade FN:s generalförsamling att utse den 4 januari till FN-dagen för punktskrift. Fransmannen Louis Braille, punktskriftens upphovsman, föddes denna dag 1809 och hans uppfinning förtjänar att lyftas fram. Punktskriften innebär att blinda och gravt synskadade över hela världen har fått ett fungerande läs- och skriftspråk.
Punktskrift är upphöjda kännbara punkter som bildar tecken som läses med fingertopparna. Böcker och tidskrifter trycks i punktskrift, den finns på läkemedelsförpackningar, hissknappar, bankomater, skyltar och på flera andra ställen i det offentliga rummet. Punktskrift används också för att läsa vad som står på en datorskärm eller en smart telefon.
Att få lära sig punktskrift är ingen rättighet i svensk lag. Det är stor risk att den som förlorar synen även går miste om ett fungerande skriftspråk.
Mediekontakt
Förbundsordförande Håkan Thomsson, Tfn 08-39 91 11 eller 070 318 36 90, hakan.thomsson@srf.nu
Pressansvarig Åsa Nilsson, 08 - 39 91 75, asa.nilsson@srf.nu
Synskadades Riksförbund arbetar för ett tillgängligt samhälle för personer med synnedsättning.
www.srf.nu tel: 08 39 90 00, info@srf.nu
Sandsborgsvägen 52, 122 88 Enskede.
www.facebook.se/synskadadesriksforbund
www.twitter.com/synskadade
Instagram: synskadade
Taggar:
