Lönlöst att driva synskadades rätt till ledsagarservice i domstol

Synskadades Riksförbunds styrelse konstaterar att det är helt meningslöst att fortsätta driva frågor om ledsagarservice i domstol. Därför har styrelsen beslutat att förbundet inte längre kommer driva några sådana ärenden. På grund av en rättslig förskjutning av lagen kan den som har en svår synnedsättning eller är blind inte längre få del av insatsen ledsagarservice.

– Vi har gjort allt vi kan för att driva enskilda synskadades fall i domstol. Men vi får konsekvent nej till en insats som kom till för att synskadade ska kunna leva som andra, säger Niklas Mattsson, förbundsordförande i Synskadades Riksförbund.

Ledsagarservice är en av de viktigaste kommunala insatserna för att personer som är blinda eller har en grav synnedsättning ska kunna röra sig och vara aktiva som andra. Men kommunerna har bit för bit drivit fram en ändrad rättspraxis och Synskadades Riksförbund måste nu konstatera att det inte räcker att vara helt blind för att få rätt till ledsagarservice enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionsnedsatta).

Antalet som fortfarande har ledsagarservice minskar stadigt. Enligt Socialstyrelsens statistik var det i fjol endast 779 personer i personkrets 3 som ännu har ledsagning enligt LSS. Det följer en långsiktig, kraftigt nedåtgående trend sedan 2010 då nästan 2500 personer fick insatsen. 

Synskadades Riksförbund har försökt vända den utvecklingen. Bland annat genom att erbjuda berörda medlemmar rättsligt stöd för att på så vis försöka skapa nya prejudikat som fastslår rätten till ledsagarservice. Detta har också rönt viss framgång i förvaltningsrätterna (Nämndemän kör över juristerna och ger synskadade hjälp (aftonbladet.se) men när fallen drivs vidare till kammarrätten får den klagande kommunen ändå alltid rätt.

Anna Quarnström, förbundsjurist på Synskadades Riksförbund konstaterar att det inte längre är motiverat att driva ärenden om ledsagarservice i svenska domstolar.

– Kommuner och domstolar kräver numer att blinda ska ha betydande svårigheter i hemmet, som att sköta sin hygien, för att få tillgång till ledsagar­service. Krav som är irrelevanta för insatsen, som även saknar stöd i lagens förarbeten, används således som skäl för avslag, säger Anna Quarnström och tillägger:

– Vi kan inte fortsätta ge en falsk bild till våra medlemmar. Sanningen är att den rätt till ledsagarservice som vi tidigare var garanterade numera bara existerar på pappret. 

Under onsdagen diskuterades ärendet på Synskadades Riksförbunds förbundsstyrelsemöte. Styrelsen gjorde då bedömningen att möjligheter att i domstol driva synskadades rätt till ledsagning inte längre finns.

– Vi har gjort allt vi kan för att driva enskilda synskadades fall i domstol. Men vi får konsekvent nej till en insats som kom till för att synskadade ska kunna leva som andra, säger förbundsordförande Niklas Mattsson.

– Men utvecklingen medför inte att kommuner inte kan fortsätta bevilja ledsagarservice enligt LSS eftersom lagen bara är en ramlag. En hederlig kommun säkerställer att synskadade även utan rätten till ledsagarservice får fullgoda levnadsvillkor, fortsätter Niklas Mattsson.

I slutet av juni presenterar Socialstyrelsen en utredning ska göra en översyn av ledsagning enligt LSS.

– Vi sätter stort hopp till att utredningen klargör att synskadade har hamnat i kläm, att alla avslag innebär att många inte får det stöd som behövs för att garantera goda levnadsvillkor och att detta måste åtgärdas lagtekniskt. Det som faktiskt var lagstiftarens ambition för synskadade när LSS kom till måste återupprättas, säger Niklas Mattsson. 

Bakgrund:
LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionsnedsatta) har som syfte att människor med funktionsnedsättningar ska få det stöd som behövs för att kunna leva ett så självständigt liv som möjligt. Lagen innehåller tio olika insatser att söka men för att vara aktuell för dessa ska man först kvalificera för en av tre grupper, så kallade personkretsar, där personer med synnedsättning i regel tillhör personkrets 3.

I den ingår personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om det är stora och orsakar betydande svårigheter i det dagliga livet och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.

Kommunerna och domstolar började omkring 2010 hänvisa till ett rättsfall från 1999 som skäl för avslag. Det har medfört att många blinda blivit av med en stödinsats de i många fall haft sedan lagen tillkom.

Den synskadade som behöver hjälp i den dagliga livsföringen kan få visst stöd via socialtjänstlagen för att vara tillförsäkrad skälig levnadsnivå om behovet inte kan tillgodoses på annat vis. Socialtjänstlagens skrivning medför dock många problem och Synskadades Riksförbund har i flera fall larmat om synskadade som inte alls får ledsagning eller endast någon timma i månaden.

Kontakt
Niklas Mattsson
Förbundsordförande, Synskadades Riksförbund 
08-39 91 11 / 0703-18 36 90

Anna Quarnström
Förbundsjurist, Synskadades Riksförbund
08-39 92 48 / 076-539 92 48

Synskadades Riksförbund arbetar för ett tillgängligt samhälle för personer med synnedsättning.
www.srf.nu tel: 08- 39 90 00, info@srf.nu
Sandsborgsvägen 52, 122 88 Enskede

Följ Synskadades Riksförbund på Facebook, Instagram eller Twitter.