Lucia sprider ljus – men synskadades verklighet är mörk

Under årets mörkaste dagar sprider Lucia, synskadades skyddshelgon, ljus och värme. Men för många med synnedsättning är verkligheten mindre hoppfull. Nya siffror från Statistikmyndigheten SCB visar att både hälsan och ekonomin är dålig hos många människor med synnedsättningar.

Varje år genomför SCB en stor undersökning om levnadsförhållanden hos befolkningen i Sverige från 16-åringar och uppåt. Resultatet för gruppen synskadade visar att den upplevda hälsonivån är betydligt lägre än för övriga befolkningen. Dessutom visar undersökningen att ekonomin är mycket sämre i denna grupp.

– Det är inte förvånande, vi vet utifrån våra medlemsundersökningar att ungefär hälften av alla synskadade i Sverige är utan jobb. Vi är just nu inne i en lågkonjunktur som drabbar personer med funktionsnedsättningar extra hårt, och alldeles för lite görs från politiskt håll, säger Niklas Mattsson, ordförande för Synskadades Riksförbund.

I SCB:s omfattande material undersöks både den upplevda hälsan och ett stort antal indikatorer. Exempelvis uppger 18 procent av de med svåra synnedsättningar att de har svårt att få ekonomin att gå ihop. I gruppen utan svårigheter att se är motsvarande andel åtta procent.

Synskadades Riksförbund har länge larmat om att flera viktiga stödsystem för synskadade har urholkats de senaste 10–15 åren. Det gäller bland annat rätten till färdtjänst, där en ny rapport både visar på stora kvalitetsbrister och att många som behöver färdtjänsten blir nekade. Genom åtstramad rättspraxis i domstolar har det också blivit en kamp att få rätt till ledsagning.

– Den här utvecklingen är något som konkret visar sig i siffrorna, och det kommer nog inte att förbättras så länge vi inte får bättre lagar. Vi kan väl krasst konstatera att så länge politiken är så passiv som den är idag, behöver vi vårt skyddshelgon mer än någonsin, avslutar Niklas Mattsson.

Några siffror från SCB:s undersökning, baserad på siffror från 2024:

• Den disponibla inkomsten var 31 procent lägre hos personer med synskador jämfört med personer som inte har några svårigheter att se.

• I gruppen personer som har stora svårigheter att se saknar 35 procent en så kallad kontantmarginal, vilket innebär att hushållet inte skulle klara av att betala en oväntad utgift på 14 000 kronor inom en månad utan att låna eller be om hjälp. Det kan jämföras med 20 procent i gruppen personer som inte har några svårigheter att se.

• Nästan nio av tio i befolkningen 16 år och äldre som inte har några svårigheter att se har varit ute i skog och mark någon gång det senaste året. Motsvarande andel i gruppen personer som har stora svårigheter att se är 67 procent.

• Ungefär 19 procent av de med stora svårigheter att se har svåra besvär av ängslan, oro eller ångest. Det kan jämföras med 6 procent i gruppen som inte har några svårigheter att se.

Kontakt:

Niklas Mattson, förbundsordförande SRF

070-318 36 90, niklas.mattsson@srf.nu

Amanda Schulin, pressansvarig SRF

076-539 91 75, amanda.schulin@srf.nu