Ofrivillig isolering vardag för synskadade Lennart

Report this content

När restriktionerna för covid-19 släpper, gör de inte det för alla. Lennart, 64, har en ögonsjukdom som gjort honom nästintill blind. För Lennart är ofrivillig isolering och begränsade sociala kontakter vardag. Falköpings kommun nekar honom ledsagning.

En person blir ledsagad Personen hller i ledsagarens arm

 

Falköpings kommun anser att Lennart kan få hjälp av maka, barn och sitt sociala nätverk.

– Andra har inte alltid tid att hjälpa mig, de har ju egna jobb, familjer och aktiviteter, säger Lennart.

Vid årsskiftet skickade Lennart in en ansökan till Falköpings kommun om hjälp med ledsagning enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Ansökan kom tillbaka med besked om att han inte har de betydande svårigheter som krävs för att få ledsagning enligt LSS.

– Jag kan inte ens gå ut i garaget själv och plocka utan att behöva hjälp av min fru. Det är psykiskt påfrestande, säger Lennart.

Syftet med LSS-lagen är att personer som Lennart ska kunna leva ett liv med goda levnadsvillkor. Lagens utformning ger dock kommunerna möjlighet att tolka det fritt.

– Om personen som ansöker kan äta, gå på toaletten och klä sig själv nekas man vanligtvis stöd, säger Dennis Ivarsson, jurist på Synskadades Riksförbund. 

Lennarts ärende ska snart prövas i förvaltningsdomstol.

 – Jag hoppas att domaren och nämndemännen har en större förståelse för mina vardagssvårigheter än vad kommunen har och att de kan bedöma dem på ett mer rättvist och rimligt sätt, säger Lennart.

Mer information finns på www.srf.nu/rattighetsprojektet
 

Mediekontakter

Dennis Ivarsson, jurist och projektledare Rättighetsprojektet, Synskadades Riksförbund, tfn: 08-39 91 58, dennis.ivarsson@srf.nu  

Johanna Schuster, projektkommunikatör, Synskadades Riksförbund, tfn: 08-39 91 46, johanna.schuster@srf.nu

Bakgrund

LSS-lagen har sett likadan ut sedan 1994. Trots det är det stor skillnad i hur lagen tolkas idag, jämfört med för tio år sedan.

Sedan 2009 har antalet beviljade fall, som fått ledsagarservice i personkrets 3, minskat med 38,5 procent. Det innebär att Lennart är långt ifrån ensam om att behöva klara sig själv som gravt synskadad.

Personkretsindelningen i LSS-lagen finns till för att kunna avgöra om en person har rätt till stöd eller inte. Som synskadad prövas man i det som kallas personkrets 3, vilket framförallt kräver att man måste ha ”betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service”.

En vanlig orsak till att utestänga synskadade från personkretstillhörigheten är att personen både kan äta, gå på toaletten och klä sig själv, vilket i många fall leder till att behovet av ledsagning inte ens prövas, då man inte anses tillhöra personkrets 3.

Synskadades Riksförbund arbetar för ett tillgängligt samhälle för personer med synnedsättning.
www.srf.nu tel: 08 39 90 00, info@srf.nu
Sandsborgsvägen 52, 122 88 Enskede.

www.facebook.se/synskadadesriksforbund
www.twitter.com/synskadade
Instagram: synskadade

Taggar:

Prenumerera

Media

Media

Citat

Jag hoppas att domaren och nämndemännen har en större förståelse för mina vardagssvårigheter än vad kommunen har och att de kan bedöma dem på ett mer rättvist och rimligt sätt.
Lennart i Falköping