Punktskriftens dag den 4 januari
På torsdag den 4 januari uppmärksammas punktskriften, som lanserades av fransmannen Louis Braille år 1825. Men tillgången till punktskrift för synskadade i Sverige måste bli bättre och lagstadgas, anser Synskadades Riksförbund.
– Punktskriften är oerhört viktig, inte minst i takt med digitaliseringen. Medvetenheten om att gravt synskadade och blinda personer måste ha rätt att lära sig punktskrift, oavsett ålder, behöver öka i samhället i stort och bland användare av punktskrift genom utbildning och informationsinsatser, säger Niklas Mattsson, ordförande för Synskadades Riksförbund.
I Sverige använder idag runt 1000 personer punktskrift som sitt primära sätt att läsa och skriva. I takt med den tekniska utvecklingen har ny teknik breddat möjligheterna att använda punktskrift, men tillgången till de hjälpmedel och utbildningsinsatser som behövs för att kunna använda den effektivt skiljer sig över landet.
– Det finns också en övertro på att tekniska lösningar som talsynteser ska ersätta punktskrift, det är inte rätt väg att gå, säger Niklas Mattsson.
Dagens punktskrift baseras på sex upphöjda punkter i en stående rektangel, där olika kombinationer skapar siffrorna i alfabetet. Även siffror och noter kan skrivas i punktskrift.
För att säkra tillgången till punktskrift för synskadade och blinda i Sverige driver Synskadades Riksförbund bland annat:
- Reglera rätten till punktskrift i skollagen. Idag ser tillgången till utbildning och material väldigt olika ut beroende på skola. I Norge regleras rätten till undervisning om punktskrift i skollagen. Det bör den göra även i Sverige.
- Inför en akademisk punktskriftsutbildning. I dag finns ingen högre utbildning i att lära ut punktskrift. Ett regeringsuppdrag bör ges något av våra lärosäten att starta en sammanhållen synutbildning för de som arbetar inom synområdet.
- Säkerställ litteratur samtidigt för alla. Många punktskriftsläsande studenter får vänta länge på att få sin litteratur, vilket påverkar studierna. Skön- och facklitteratur ska ges ut i punktskrift i nära anslutning till att nya böcker publiceras.
- Märk förpackningar med punktskrift
Förpackningar till receptbelagda läkemedel har märkningar i punktskrift tack vare ett EU-direktiv. Producenter av andra varor måste ta liknande initiativ i samarbete med synskaderörelsen. Att skilja på mejeriprodukter, bönor i tomatsås och krossade tomater är omöjligt för den som inte ser vad som står på förpackningarna. Inför kvar på märkning som en utvidgning av EU:s tillgänglighetsdirektiv.
Läs mer om Synskadades Riksförbunds krav för att säkra tillgången till punktskrift i vårt informationsmaterial ”Tio punkter om punktskrift” (via denna länk).
Kort historik: Louis Braille föddes nära Paris 1809 och blev blind genom en olycka i faderns sadelmakeri när han var tre år. Han gick i en skola för blinda och lärde sig läsa det latinska alfabetet genom ett system med upphöjda bokstäver, som han upplevde som svårt att använda. Med tiden blev han själv lärare för blinda och utarbetade dagens punktskrift. Den så kallade ”Brailleskriften”, som punktskriften också kallas, spreds över världen och nådde så småningom Sverige.
Kontakt:
Niklas Mattsson
Förbundsordförande
08-39 91 11 / 0703-18 36 90
