Synskadade måste få tillgång till digitala tjänster

Post- och telestyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att öka förutsättningarna för digital inkludering. Bland synskadade finns ett stort digitalt utanförskap, vilket bland annat beror på brister i resurser och utbildningsinsatser hos landets syncentraler.

I gruppen gravt synskadade eller blinda använder betydligt färre digitala tjänster än resten av befolkningen, vilket framgår av förbundets medlemsundersökningar. Av de mellan 16–64 år med kraftigt nedsatt eller ingen syn använder 76 procent internet nästan varje dag eller dagligen. I samma åldersgrupp i befolkningen i stort använder 95 procent internet dagligen enligt siffror från SCB från 2022.

– Oavsett om du är född med en synskada eller förvärvar den i vuxen ålder, måste habiliteringen och rehabiliteringen se till att du kan vara del i samhället på samma villkor som andra. Så ser det inte ut idag, vilket det digitala utanförskapet är ett tydligt exempel på. Utan färdigheter i att använda digital teknik minskar chanserna att få och behålla ett arbete och att kunna delta i utbildningar.  Vi vet att bara runt 50 procent av synskadade i arbetsför ålder arbetar, säger Niklas Mattsson, ordförande för Synskadades Riksförbund, SRF.

I gruppen äldre med synnedsättning är det digitala utanförskapet ännu större. Till exempel saknar sex av tio möjligheten att använda e-legitimation för att identifiera sig på nätet. Fler än fyra av tio äldre synskadade använder inte internet alls. Samtidigt är digitala lösningar det enda sättet för den som är gravt synskadad att läsa posten eller att utföra bankärenden utan att få hjälp av någon.

– Det finns flera anledningar till att det ser ut så här. Synskadade behöver speciella hjälpmedel för att kunna använda datorer, och utbildning i hur de används, vilket vi inte alltid får tillgång till via landets syncentraler. Synskadade har också som grupp betydligt sämre ekonomi, det kan spela in. Många hemsidor är inte anpassade för att vi som använder tal, punktskrift eller förstoringshjälpmedel ska kunna navigera enkelt på dem. Där måste kraven på tillgänglighet öka, säger Henrik Götesson, sakkunnig inom digital inkludering på SRF.

Digital närvaro handlar om mer än att bli attraktiv på arbetsmarknaden. Det möjliggör att betala räkningar, läsa digital post, hålla kontakt med nära och kära via sociala medier, delta i föreningslivet och mycket mer. För att synskadade ska få dessa möjligheter så föreslår Synskadades Riksförbund att utbildning i digitala färdigheter blir en självklar del i synskadades habiliterings- eller rehabiliteringsplan via syncentralerna eller motsvarande, med bland annat:

• Utbildning om relevanta konsumentprodukter, som smarta telefoner och smarta klockor
• Systematisk träning och kontinuitet, som ska ha stöd i forskning och pågå så länge som det behövs
• Utbildare hos syncentralernas med dokumenterad pedagogisk kompetens
• Nationell samverkan kring digital rehabilitering, med möjlighet till support för den enskilde och stödmaterial till vårdgivare
• En nationell utbildningsplattform, som staten eller SKR ansvarar för, med en supportfunktion där synskadade kan få hjälp på distans
• En av regeringen utsedd ansvarig aktör för digital habilitering/rehabilitering, förslagsvis regionernas syncentraler

Kontakt:

Niklas Mattson, förbundsordförande SRF

niklas.mattsson@srf.nu, 070-318 36 90

Henrik Götesson, sakkunnig handläggare SRF

henrik.gotesson@srf.nu, 076-539 91 49