Så mycket beslagtog Tullverket 2018

Tullverket beslagtog mer kokain och heroin än man gjort på väldigt många år, däremot minskade beslagen av flera andra narkotikatyper i omfattning. Det är några av de saker som framgår av Tullverkets beslagsstatistik för 2018, som presenteras idag.

Den beräknade samhällsnyttan* för Tullverkets beslag av narkotika, dopningsmedel, alkohol och tobak uppgick under 2018 till drygt 2,6 miljarder kronor. Det är det näst bästa resultat som Tullverket redovisat den senaste tioårsperioden, enbart slaget av rekordåret 2017, konstaterar Charlotte Svensson, generaltulldirektör för Tullverket.

– Det är både glädjande och bekymrande. Glädjande då det är ett kvitto på att vi gör ett bra jobb, bekymrande för att beslagen i sig är symtom på en omfattande brottslighet där det är svårt att se några tydliga tecken på avmattning, säger Charlotte Svensson.

Det totala antalet beslag av narkotika och dopningsmedel minskade visserligen med nästan 15 procent under 2018 jämfört med 2017. Företrädesvis var det beslagen i post- och kurirflödena som minskade till antal. Samtidigt gjorde Tullverket inte fullt så stora beslag i lastbilstrafiken som man gjorde under 2017, något som påverkade den totala volymen beslagtagen narkotika.

– Tittar man på smugglingen i den tunga trafiken så har vi varit lyckosamma även under 2018 – fast på ett delvis annat sätt. Bland annat har vi genom samverkan nationellt och internationellt bidragit till att andra myndigheter kunnat göra stora beslag under fjolåret. Det ger inte samma avtryck i vår statistik, men är ett nog så viktigt resultat, säger Charlotte Svensson.

– Vi har under året slagit ut eller allvarligt skadat 18 kriminella nätverk, samt identifierat ytterligare nätverk som vi kommer att fortsätta att arbeta mot framöver. Sammantaget visar det att den storskaliga smugglingen fortgår och organiseras av kriminella nätverk med betydande ekonomiska resurser, fortsätter hon.

För kokainet uppnådde Tullverket sin högsta siffra på över 10 år med totalt 488 kg i beslag. Två beslag stack ut särskilt, 298 kg kokain i flygfrakt från Colombia till Skåne samt 95 kokain i en container från Rotterdam till Göteborg – berättar Lars Kristoffersson, chef för Tullverkets brottsbekämpning.

– Vi vet att det finns en stark och växande marknad för kokain i landet, samtidigt som produktionen ligger på rekordnivåer i Sydamerika. I det avseendet är det inte förvånande att vi liksom många andra tullmyndigheter i Europa gör allt större beslag av kokain, säger han.

Den sammanlagda mängden beslagtaget heroin har i det närmaste fördubblades till 71 kg under 2018, vilket är den högsta nivå som Tullverket någonsin noterat. Även antalet beslag ökade markant, från 65 till 97 stycken.

– Det är nästan uteslutande det bruna rökheroinet som vi tar. Vi har bland annat gjort större beslag i personbilsflödet från kontinenten, men också inom ramen för brottsutredningar som vi drivit i storstadsregionerna, säger Lars Kristoffersson.

Däremot minskade beslagen av cannabis och marijuana, som är de narkotikatyper som Tullverket beslagtar allra mest och oftast. Antalet beslag av marijuana sjönk med nära 20 procent till cirka 1000 stycken, medan den sammanlagda volymen beslagtagen cannabisharts minskade till under 700 kg – det senare som en effekt av att Tullverket gjorde färre storbeslag i lastbilstrafiken.

– Å andra sidan gjorde vi betydligt fler grova beslag av cannabisharts i post- och kurirflödet än vi gjort tidigare år. Vissa beslag har varit på 15-20 kg, vilket är ovanligt stort och indikerar en ny slags smuggling samt en fortsatt stark efterfrågan, säger Lars Kristoffersson.

En liknande utveckling har amfetaminet haft. Efter flera stora beslag i lastbilsflödet under 2017 sjönk volymerna under fjolåret, men låg ändå kvar på en historiskt hög nivå med 197 kg i beslag under 2018.

Näst efter cannabis och marijuana är narkotikaklassade läkemedel – företrädesvis olika typer av sömn- och lugnande medel – den i särklass vanligaste drogen bland Tullverkets beslag. Även om beslagen sjönk under 2018 så är utvecklingen över tid oroande, menar Lars Kristoffersson.

– Det som skiljer narkotiska läkemedel från mer traditionell narkotika är att de attraherar bredare samhällsgrupper. Flest beslag gör vi i postförsändelser, och tittar vi på mottagarna så ser vi inte bara en relativt jämn fördelning mellan män och kvinnor, utan också en jämn åldersspridning. I det perspektivet har missbruket mer karaktären av ett folkhälsoproblem.

Tullverket beslagtog eller omhändertog cirka 484.000 liter alkohol under 2018, vilket är en minskning jämfört med de föregående åren. Ändå finns det inte mycket som talar för att den illegala införseln skulle minska.

– Snarare ser vi tydliga tecken på att smugglingen skiftar karaktär, där smugglarna kommer betydligt oftare fast med betydligt mindre alkohol per tillfälle. Det är en organiserad smuggling som är mer svårbekämpad för oss då vi behöver belägga systematiken innan vi kan ingripa, säger Lars Kristoffersson.

Även cigarettsmugglingen är en viktig födkrok för organiserad brottslighet. Under 2018 beslagtog Tullverket närmare 24 miljoner cigaretter. Införseln sker mest frekvent i resandetrafiken med flyg, medan de största beslagen görs i lastbilstrafiken.

– Antal grova brott ligger kvar på samma nivå som under 2017, och tittar man enbart på beslag som överstiger en miljon cigaretter så hade vi betydligt fler sådana under 2018 än vi haft på många år. Inte heller här kan vi inte se någon avmattning, säger Lars Kristoffersson.

Under 2018 gjorde myndigheten 620 beslag av dopningspreparat, vilket är något fler än under 2017.

– Dopning skiljer sig från narkotika i det avseendet att Sverige även är ett avsändningsland. Vi ser allt fler exempel på när råvaran tas in i pulverform från Asien, sedan sker tillverkning av den färdiga produkten här och säljs via nätet till användare i både Sverige och utomlands, säger Lars Kristoffersson.

Tullverket gjorde även något fler enskilda beslag av skjutvapen (34 stycken) jämfört med året dessförinnan, däremot minskade antalet beslagtagna skjutvapen från 61 till 41 stycken.

– Att bekämpa vapensmugglingen är en prioriterad fråga för Tullverket, där varje enskilt vapen vi stoppar kan göra stor skillnad i samhället. Vi samverkar därför både nationellt och internationellt för att ytterligare vässa vår förmåga att stoppa den illegala införseln, avslutar Lars Kristoffersson.

* Tullverkets samhällsnytta beräknas utifrån en modell som presenterades i SOU 1998:18 ”En Gräns – en myndighet”. Utifrån SOU-modellen har Tullverket år 2000 i samverkan med andra myndigheter vidareutvecklat en anpassad modell. Båda modellerna beräknar samhällsnytta på beslagtagen narkotika och på beslagtagen alkohol och tobak. Det samhällsekonomiska värdet av narkotika är baserat på en uppskattning av samhällets kostnader för missbruket med hänsyn taget till gatupriser, missbrukardoser och FN:s skadeindex.

För mer information:
Tullverkets presstjänst, 0771-450 590 
Beslagsstatistiken finns på www.tullverket.se

Taggar: