Åsikterna om företagshälsovårdens framtida roll går kraftigt isär
Pressmeddelande 43/2016, 31.8.2016
I maj presenterade Arbetshälsoinstitutet tre olika scenarier för företagshälsovårdens roll i det nya social- och hälsovårdssystemet. Åsikterna om scenarierna går kraftigt isär, visar institutets webbenkät. En del av de svarspersoner som arbetar inom företagshälsovården understöder att verksamhetens fokus läggs på förebyggande arbete och endast arbetsrelaterade sjukdomar. Andra anser att företagshälsovården bör ta ett helhetsansvar för de arbetandes sjukvård. Arbetshälsoinstitutet har gjort en SWOT-analys som presenterar de olika scenariernas styrkor, svagheter, hot och möjligheter.
Scenario 1 innebär att företagshälsovården skulle ta hand om hela den grundläggande hälso- och sjukvården för dem som arbetar. Fördelen med detta är att företagshälsovårdens roll skulle bli tydligare och att arbetande människor som behöver vård skulle få den snabbt. Svagheten skulle vara ökade kostnader och ökade sociala skillnader.
Här är några av de 169 svar som gavs på enkätens öppna fråga:
”Det är bara till fördel för arbetsgivaren att sjuka anställda genast kan få läkarhjälp. Se till att hälsocentralerna har kapacitet att ta emot dem som är arbetslösa.”
”Det är viktigt att företagshälsovården också i framtiden kan ordna med sjukvård. På så sätt får man värdefull information om både de anställdas hälsa och arbetsklimatet.”
”Om man vill att servicen ska fungera bra, är det bara alternativ 1 som är realistiskt. Eftersom man inte kan räkna med en utveckling av den offentliga vården, skulle scenario 2 leda till ökad efterfrågan på privata sjukförsäkringar.”
Scenario 2 innebär att företagshälsovården skulle specialisera sig på förebyggande verksamhet och behandling av arbetsrelaterade sjukdomar.
Styrkan med detta scenario skulle framför allt vara bättre möjligheter för företagshälsovården att fokusera på det förebyggande arbetet, precis som det ursprungligen var tänkt. Detta skulle leda till en minskning av antalet kostsamma sjukpensioneringar och förbättra samarbetet mellan företagshälsovården och den övriga hälso- och sjukvården.
Detta scenario förutsätter emellertid att social- och hälsovårdsreformen kan genomföras.
Om de övriga delarna av social- och hälsovårdssystemet inte fungerar som planerat, försämras också de arbetandes möjligheter till snabb vård. Det ställer också krav på företagshälsovården att kunna avgöra om en sjukdom är arbetsrelaterad eller inte.
”Det är speciellt inom det förebyggande arbetet som företagshälsovården kan erbjuda de största fördelarna. Den sjukvård som ges inom företagshälsovården bör absolut begränsas till att gälla sjukdomar som påverkar arbetsförmågan. Men var man ska dra gränsen är förstås svårt att veta.”
”Om scenario 2 skulle förverkligas, skulle det vara särskilt viktigt att se till att informationen mellan primärvården och företagshälsovården fungerar bra vid tidiga tecken på nedsatt arbetsförmåga. Innan detta är fallet, är scenario 3 det bästa alternativet.”
Scenario 3 innebär att företagshälsovårdens roll förblir oförändrad.
Företagshälsovården är i nuläget en välfungerande process. Det skulle därför vara ett enkelt alternativ att inte göra några ändringar alls. Men då skulle man ställa sig utanför social- och hälsovårdsreformen, med risk för att företagshälsovården skulle fjärmas allt mer från den övriga hälso- och sjukvården. Detta skulle försvåra informationsgången och leda till överlappande arbete. Åtgärder för att förkorta sjukskrivningstiderna skulle inte kunna sättas in i tid, vilket skulle leda till betydande kostnader för samhället och arbetsgivarna.
”Företagshälsovården är en fungerande del i ett splittrat hälso- och sjukvårdssystem. Det lönar sig inte att skrota ett bra system – i synnerhet som det bekostas av arbetsgivarna.”
”Företagshälsovården har utvecklat bra lösningar som borde tas i bruk också på andra områden.”
– Som ett fjärde alternativ föreslog svarspersonerna en modell där arbetsgivaren har möjlighet att köpa företagshälsovårdstjänster av flera olika serviceproducenter, berättar direktör Jorma Mäkitalo vid Arbetshälsoinstitutet.
– En sådan modell ansågs erbjuda ökad flexibilitet och möjlighet att skräddarsy servicen efter arbetsplatsens behov.
Social- och hälsovårdsreformen medför än så länge inga förändringar i företagshälsovårdens finansiering
Inom social- och hälsovårdsreformen kommer man än så länge inte att göra några ändringar i företagshälsovårdens finansiering och organisation. Företagshälsovården kommer inte att höra till området för omfattande valfrihet.
Mats Brommels arbetsgrupp föreslog emellertid 31.5.2016 att företagshälsovårdens innehåll bör utvecklas och att ersättningarnas tyngdpunkt bör förskjutas i riktning mot den förebyggande verksamheten. Man föreslår också att ersättningsgrunderna för den sjukvård som ordnas inom ramen för företagshälsovården utvecklas så att sjukvårdstjänsterna bättre än idag bidrar till tidig upptäckt av arbetsrelaterade sjukdomar samt till att upprätthålla och främja arbetsförmågan.
SWOT-analyserna presenteras närmare här (på finska).
Arbetshälsoinstitutets webbenkät hade 29.8.2016 besvarats av 465 personer, av vilka hälften (52 %) var yrkespersoner inom företagshälsovården. Av dem understödde 45 % scenario 2 (förebyggande verksamhet), 35 % scenario 1 (sjukvård inkluderad) och 19 % scenario 3 (ingen förändring).
De övriga svarspersonerna var arbetstagare (21 %), arbetsgivare (9 %), myndigheter/experter (8 %), representanter för arbetsmarknadsorganisationer (2 %) samt övriga (7 %). Totalt sett mest understöd fick scenario 2 (39 %) och näst mest scenario 1 (35 %). Av svarspersonerna understödde 24 % alternativet att företagshälsovården fortsätter som förut. Mindre än 3 % föreslog något annat alternativ än de ovan nämnda. Man kan fortfarande delta i enkäten och bekanta sig med resultaten här (på finska).
Mer information: forsknings- och servicecenterdirektör Jorma Mäkitalo, Arbetshälsoinstitutet, tfn 040 51 56 131, jorma.makitalo@ttl.fi @JormaMakitalo
Åsikterna om företagshälsovårdens framtida roll ger också
Elina Kupiainen, företagsläkare, Ordförande av Suomen työterveyslääkäriyhdistys, ABB Oy, tfn. 050 3323884, elina.kupiainen[at]fi.abb.com
Tiina Pohjonen, verkställande direktör, Företagshälsan Helsingfors, tfn. 050 571 2668, tiina.pohjonen[at]hel.fi
Arbetshälsoinstitutets tidigare pressmeddelanden om detta ämne
Delade åsikter om företagshälsovårdens framtid. 25.5.2016 (på finska)
Företagshälsovården bör utvecklas inom ramen för social- och hälsovårdsreformen –
Ta ställning till Arbetshälsoinstitutets scenarier. 11.5.2016
#tthsote #sote @tyoterveys
Mediatjänster
Kristiina Kulha, informationschef
Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors
tfn. 358 40 5486914, 358 30 474 2551
Tiina Kaksonen, koordinator, kommunikation
Arbetshälsoinstitutet, Uleåborg
tfn. 358 50 364 3158
Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 560 anställda.
Taggar:
