I nödsituationer till sjöss sätts sjöfolkets kondition på hårda prov

Pressmeddelande 18/2015, Fritt för publicering 18.3.2015 kl.12.00

Konditionen hos fartygsanställda sätts på hårda prov i nödsituationer till sjöss, bl.a. grundstötningar, kollisioner och eldsvådor. Vid räddningsinsatser till sjöss är arbetsbelastningen tidvis lika hög som vid mycket tungt fysiskt arbete, visar resultaten av Arbetshälsoinstitutets SeaFit-projekt. Belastningen i nödsituationer testades under verklighetsliknande förhållanden genom rökdykningsövningar, säkerhetsövningar i inomhusbassäng och katastrofövningar till sjöss.

Den fysiska belastningsnivån vid räddningsarbete varierade från lätt till mycket hög. Till de tyngsta arbetsmomenten hörde att simma i sjögång och klättra i repstege. Räddningsuppgifterna innebar större belastning för kvinnor än för män.

Försökspersonerna fick också genomgå ett konditionstest. Testresultaten visade att många av dem hade god kondition och klarade uppgifterna bra. Resultaten av SeaFit-undersökningen visar att fartygsanställda har god kroppshantering, bra ledrörlighet och balans, vilket är en fördel när det gäller att utföra räddningsuppdrag till sjöss.

– Att utföra räddningsarbete vid olyckor till sjöss är fysiskt mycket påfrestande. Vi rekommenderar därför att man tar in mätning av den fysiska funktionsförmågan i hälsoundersökningarna för sjöanställda. Resultaten av konditionstesten kan användas som stöd för tidig rehabilitering och upprätthållandet av arbetsförmågan, säger Arbetshälsoinstitutets sakkunniga.

– Det viktigaste syftet med konditionstesten och hälsoundersökningarna är att uppmuntra de anställda att ta vara på sin hälsa. Bra kondition är viktigt med tanke på deras egen säkerhet och uthållighet. Det gör det också tryggare för andra som rör sig till sjöss, säger överläkare Päivi Miilunpalo vid Arbetshälsoinstitutet.

Av alla de uppgifter som sjöanställda kan bli tvungna att utföra i en nödsituation hör rökdykning till de mest krävande.

– Rökdykning ombord på ett fartyg kräver mycket god aerobisk uthållighet, muskelkondition och kroppshantering. Det krävs specialfärdigheter för att ta sig fram i trånga trappgångar bärande på olycksoffer medan fartyget kränger våldsamt i hård sjö. Inom sjöfarten kunde man införa ett individbaserat motivationssystem av den typ som används i brand- och räddningsbranschen, konstaterar teamchef Sirpa Lusa vid Arbetshälsoinstitutet.

Arbetshälsosamarbetet måste beakta sjöfartens särdrag

Det är viktigt att sjömansläkarna vid hälsoundersökningar av sjöanställda börjar ägna mer tid åt förebyggande arbete.

– Man måste uppmärksamma de anställdas behov av att upprätthålla konditionen också under arbetsperioderna till sjöss och ta fram modellprogram som förhindrar att konditionen försämras på grund av långvarig fysisk inaktivitet. Det är viktigt att de anställda har möjlighet att motionera under perioder till sjöss. Det är också viktigt att lära ut metoder för viktkontroll, säger Miilunpalo.

– Det gäller att börja sköta konditionen redan i unga år. Ett sätt att uppmuntra unga sjöfartsstuderande till fysisk aktivitet är att göra konditionstestning till ett led i den fysiska fostran som ges vid sjöfartsläroverken, föreslår Miilunpalo.

År 2013 arbetade 9 813 personer i sjömansyrken, och av dem var 2 733 kvinnor. Av sjöfolket i Finland arbetar de flesta på passagerarfartyg.

Inom SeaFit-projektet utreddes den fysiska belastningsnivån vid utförande av nödsituationsuppgifter på fartyg och den fysiska funktionsförmåga som krävs för att utföra dessa uppgifter. Samtidigt tog man fram ny kunskap som sjömansläkarna kan använda som stöd för lämplighetsbedömning och bedömning av anställdas rehabiliteringsbehov. Forskningsmaterialet samlades in i tre omgångar: vid en nödsituationsövning i bassängförhållanden, vid en katastrofövning och vid en kurs i brandsäkerhet för sjömän. Undersökningen omfattade också en enkät om försökspersonernas hälsa, levnadsvanor samt arbets- och funktionsförmåga. SeaFit-projektet finansierades av Arbetarskyddsfonden, Arbetshälsoinstitutet, Trafiksäkerhetsverket Trafi och Sjömanspensionskassan.

Mer information

överläkare Päivi Miilunpalo, Arbetshälsoinstitutet, tfn 043 8258287, paivi.miilunpalo(at)ttl.fi
specialexpert Susanna Visuri, Arbetshälsoinstitutet, tfn 0468515912, susanna.visuri(at)ttl.fi

Rapporten över SeaFit-studien. Sjöanställda och nödsituationer på fartyg – bedömning av belastningsnivå och funktionsförmåga. Arbetshälsoinstitutet 2015 (på finska).

Se www.ttl.fi/verkkokirjat

Bilder är bifogade och kan också laddas här http://news.cision.com/fi/tyoterveyslaitos
Mer information om bilder ger Arbetshälsoinstitutets informationsenhet, tfn 040 548 6914, kristiina.kulha(at)ttl.fi

Mediatjänster
Kristiina Kulha, informationschef
Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors
tfn. 358 40 5486914, 358 30 474 2551

Tuula Vauhkonen, informatör
Arbetshälsoinstitutet, Uleåborg
tfn. 358 30 474 6170
www.ttl.fi