Mobbning får inte tolereras – bryt mobbningsspiralen på arbetsplatsen
Arbetshälsoinstitutet informerar, Pressmeddelande 57/2016, 28.11.2016
Osakligt bemötande och arbetsplatsmobbning förekommer fortfarande på finländska arbetsplatser. Man vet mycket om mobbningens orsaker och följder, men alltför lite om hur man effektivt sätter stopp för den. För att förebygga mobbning är det helt avgörande att man kommer överens om att inte tolerera osakligt beteende och mobbning på arbetsplatsen. Det är viktigt att hela arbetsplatsen ser det som sin sak att skapa nolltolerans mot mobbning, visar Arbetshälsoinstitutets projekt Harmoniska arbetsplatser (Sopuisa työyhteisö).
Projektet omfattade utvecklingsåtgärder och utbildning för ledningen och personalen i syfte att skapa en gemensam grund för nolltoleransen. I projektet medverkade sex olika organisationer.
– Varje medlem av arbetsgemenskapen är ansvarig för sitt eget beteende, men när det gäller att förebygga trakasserier och mobbning har ledningen och cheferna en viktig roll, understryker Merja Rusanen, medlem av projektets ledningsgrupp och sakkunnig i arbetslivsutveckling vid KT Kommunarbetsgivarna.
– Att ta tag i mobbning upplever många chefer som svårt. Men det handlar om en färdighet som man kan lära sig. De chefer som deltog i vår utbildning upplevde att de fick redskap att ta upp frågan om mobbning och reda ut konflikter, säger ledande sakkunnig Maarit Vartia vid Arbetshälsoinstitutet.
– I de organisationer som medverkade i projektet såg man en minskning av osakligt och oansvarigt beteende och en ökning av positivt samspel och stöd för dem som varit utsatta för osakligt bemötande.
Oansvarigt arbetsbeteende är vanligare än mobbning
– Det är viktigt att skilja mellan mobbning och oansvarigt arbetsbeteende, eftersom processerna för att utreda och sätta stopp för dessa problem är olika, säger Vartia.
– Oansvarigt arbetsbeteende är att uppföra sig på ett sätt som är störande och som försvårar arbetet och sammanhållningen på arbetsplatsen. Det kan t.ex. vara fråga om självsvåldigt beteende, oförskyllt klandrande av andra och förringande av andras kompetens eller arbetsinsats. Att underlåta att följa arbetstider eller andra gemensamt överenskomna spelregler är att göra sig skyldig till oansvarigt beteende.
Projektet visade att oansvarigt arbetsbeteende är betydligt vanligare än arbetsplatsmobbning. Nästan två femtedelar av dem som deltog i uppföljningsenkäten gav exempel på oansvarigt beteende i sin arbetsenhet.
Sex steg mot nolltolerans mot mobbning
Projektet klarlade sex väsentliga element på vägen mot nolltolerans mot mobbning.
De två första stegen går ut på att identifiera risker för mobbning och olika former av osakligt beteende. Projektet visade att det är viktigt att skapa ett arbetsklimat baserat på förtroende och respekt.
Det tredje steget går ut på att ta upp frågan om dåligt bemötande, oavsett om det riktar sig mot en själv eller andra.
– De som blivit varse mobbning upplever det ofta som svårt att ta tag i saken: man vet inte vad man ska göra eller så är man rädd för att mobbningen ska vändas mot en själv. De arbetskamrater som medverkade i projektet genomgick en utbildning som gav dem färdigheter och mod att ifrågasätta toleransen för dåligt beteende på deras arbetsplats, konstaterar Vartia.
Det fjärde steget går ut på att chefer som fått vetskap om misstänkta fall av mobbning vidtar åtgärder och genomför en utredning av fallen.
– Chefer är mycket medvetna om arbetsgivarens skyldighet att vidta åtgärder i mobbningsfall, säger Vartia.
– Som skäl för att inte ingripa uppgav cheferna tidsbrist och att de inte visste vad de skulle ta sig till. Under projektets gång minskade förekomsten av sådana förklaringar.
I det femte steget ställer man sig frågan, om mobbning ska vara tillåtet hos oss och vad som hindrar att frågan tas upp till diskussion.
– Osakligt bemötande och oansvarigt beteende tolereras förvånansvärt ofta på arbetsplatser. De toleranta attityderna motiveras ofta med att personen i fråga är ”en duktig medarbetare”, ”en stor personlighet” eller har en så viktig position.
– Man underlåter att ingripa mot mobbning, eftersom man upplever att osakligt bemötande är en känslig och emotionellt laddad fråga, som man inte vill ta tag i.
Det sjätte steget går ut på att stödja ett positivt och arbetsinriktat uppförande. Under projektet såg man ökad hjälpsamhet, mer hälsningar och mer positiv feedback mellan arbetskamraterna.
Modiga tag för att skapa nolltolerans mot mobbning
– Att Ravioli gick med i projektet Harmoniska arbetsplatser berodde på att vår arbetsmiljöbarometer visade på stora skillnader mellan våra arbetsenheter. Vi såg ett behov av att utveckla åtgärder som skapar bättre samspel och smidigare samarbete, säger arbetarskyddschef Maija Kemppi vid Ravioli, affärsverket för kost- och näringsterapitjänster vid Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt.
– Uppföljningen visar att projektet lyckades bra, vilket också framgår av arbetsmiljöbarometern. Projektet har också bidragit till att minska antalet sjukskrivningar. Härefter kommer vi att fundera på hur ledningen kan organisera och stödja chefsarbetet, så att den här positiva utvecklingen stärks, utvidgas och sprids till enheternas operativa nivå, säger Kemppi.
– Jag uppmuntrar alla organisationer att sätta igång och arbeta för nolltolerans mot mobbning. Det är ett uthållighetskrävande arbete som förutsätter att högsta ledningen engagerar sig för saken och att de närmaste cheferna deltar aktivt i utvecklingsarbetet. Ett bra slutresultat förutsätter att man arbetar med likartade samstödjande teman på alla organisationsnivåer, sammanfattar Vartia.
– Som stöd för utvecklingsarbetet utarbetar vi också en digital arbetsbok. Boken blir färdig i början av nästa år.
I projektet Harmoniska arbetsplatser undersöktes hur organisationers verksamhetskultur och attitydklimat korrelerar med mobbning och attityderna och viljan att ingripa mot mobbning. I projektet letade man efter metoder med vars hjälp organisationer, chefer och arbetsgemenskaper kan bygga upp en arbetsplatskultur och ett attitydklimat där osakligt bemötande och mobbning inte är acceptabelt. Undersöknings- och uppföljningsdata samlades in med hjälp av gruppintervjuer och enkäter riktade till hela personalen. I projektet medverkade sex olika organisationer som företräder olika branscher och olika typer av arbete, bl.a. social- och hälsovård, teknik, restaurangverksamhet, kyrkligt arbete och maskinbyggnad. Projektet finansierades av Arbetarskyddsfonden. www.ttl.fi/sopuisa
Mer information
ledande expert Maarit Vartia, Arbetshälsoinstitutet, tfn 040 533 9648, maarit.vartia-vaananen[at]ttl.fi,
sakkunnig i arbetslivsutveckling Merja Rusanen, KT Kommunarbetsgivarna, tfn 050 570 4326, merja.rusanen[at]kt.fi,
arbetarskyddschef Maija Kemppi vid Ravioli, affärsverket för kost- och näringsterapitjänster vid Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, tfn 050 513 0397, maija.kemppi[at]hus.fi
Rapporten Katkaise kiusaamisen kierre. Epäasiallisen kohtelun nollatoleranssin vahvistaminen työpaikalla. (Bryt mobbningsspiralen. Främja nolltoleransen mot osakligt bemötande på arbetsplatserna). Maarit Vartia, Nina Olin, Susanna Kalavainen, Marjut Joki, Krista Pahkin, Arbetshälsoinstitutet 2016.
#sopuisa #työpaikkakiusaaminen
De planscher som användes i projektet kan laddas ner från http://news.cision.com/fi/tyoterveyslaitos:
Katkaise kiusaamisen kierre, Yhdessä lopetamme kiusaamisen, Puhu takanapäin – hyvää
Mediatjänster
Kristiina Kulha, informationschef
Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors
tfn. 358 40 5486914, 358 30 474 2551
Tiina Kaksonen, koordinator, kommunikation
Arbetshälsoinstitutet, Uleåborg
tfn. 358 50 364 3158
Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 560 anställda.
Taggar:
