Ungdomar extra utsatta för lönestöld

Under år 2010 drabbades fler än 1.000 av Unionens medlemmar av att deras arbetsgivare inte betalade ut lön eller lagstadgad semesterersättning. Unionens nya genomgång visar att det är fyra gånger vanligare att medlemmar under 30 år blir utan lön, än att medlemmar över 30 år råkar ut för samma sak.

Den vanligaste typen av förhandlingsärenden för Unionens medlemmar under 30 år är att de inte fått ut lönen alls eller inte fått ut hela lönen eller semesterersättningen. För medlemmar över 30 år är uppsägningsförhandlingar med turordningsfrågor, omplaceringar och andra ärenden som handlar om anställningsskydd de vanligaste.

Av Unionens cirka 20.000 förhandlingsärenden under 2010 var det fem procent som gällde lönestöld, alltså när företaget inte betalar ut den anställdes lön. I åldersgruppen under 30 år var det 19 procent av förhandlingsärendena som gällde lönestöld. Unga arbetar oftare än äldre på företag utan kollektivavtal och det är mycket vanligare att dessa företag inte betalar ut den lön som anges i anställningsavtalet.

- Under 2010 fick vi stämma arbetsgivare till domstol vid 36 tillfällen för att medlemmar under 30 år skulle få ut sin lön. Då har varken kravbrev eller förhandlingsframställningar hjälpt och i många fall har vi inte ens kunnat nå arbetsgivaren, säger Martin Wästfelt, Chefsjurist, Unionen.

Det saknades kollektivavtal på två tredjedelar av de företag som inte betalade ut lön till sina anställda. Det innebär att risken att bli utan lön är mycket större på företag utan kollektivavtal och på dessa företag arbetar många unga.

Att driva in en lönefordran är ofta en krånglig och kostsam process. Unionen hjälper till med kravbrev, betalningsuppmaning, förhandlingar, betalningsförelägganden och i vissa fall med att försätta företaget i konkurs för att medlemmarna ska få ut sin lönegaranti. Men eftersom tidsfristerna i lagen är korta måste man agera snabbt.

- Jag tycker att det är cyniskt att utnyttja ungdomar som får sin första anställning och inte är medvetna om sina rättigheter.

- Den statliga lönegarantin måste höjas till en nivå där den som bestulits på sin lön får full ersättning, Tidsgränsen för möjlighet att agera måste utvidgas så att risken att det blir för sent minimeras, säger Martin Wästfelt.

Drabbade medlemmar riskerar en havererad ekonomi och svårigheter att betala sina räkningar. Arbetsgivarna som inte betalar riskerar däremot ingenting. Några sanktioner mot företag som struntar i att betala lön finns inte i lagen.

Unionens pressjour 08-504 151 00

Unionen - vi skapar framgång genom utveckling, trygghet och glädje i arbetslivet

Taggar: