Ny bok som sätter skolans värdegrundsarbete i nytt ljus.

Report this content

Selma Gušić och Ana Marega har tillsammans med sakkunniga och forskare samlat både teoretiska och praktiska perspektiv på skolans likabehandlingsarbete. Boken är ett försvar för skolans likabehandlingsarbete då den visar på vikten av ett sådant - men också hur det är möjligt att lyckas med det. 

I Sverige har alla barn rätt att gå i skolan. Det är där de ska lära sig bland annat demokratiska värderingar och få verktyg för att bli självständiga samhällsdeltagare.

Genom arbete på UMR (Ungdom Mot Rasism) mötte bokens författare ungdomar efter att deras skoldag var över.

– Till oss kom de för att organisera sig antirasistiskt, utbilda sig i normkritiska perspektiv och skapa aktiviteter för påverkan. Mycket av det vi diskuterade inom organisationen, exempelvis hur rasistiska strukturer ständigt återskapas i samhället, kunde våra medlemmar se i skolan berättar Selma och Ana. 
Men den arenan är ofta otillgänglig för påverkan, särskilt för elever.

Genom handledning och processledning på skolor i Malmö har projektet Normbrytande rättigheter tagit fram metoder för att omsätta den svenska skol- respektive diskrimineringslagen i praktiken.

– Vi menar att skolans värdegrundsarbete har åsidosatts i Sverige och setts som en del fristående från det mer uppmärksammade kunskapsuppdraget. Men dessa två uppdrag kan inte åtskiljas, då skolans arbete med likabehandling är en grundförutsättning för elevers förmåga att tillgodogöra sig ny kunskap och delta i samhället.

Denna bok antar ett normkritiskt perspektiv och lyfter frågan om diskriminering och förtryck från individnivå till strukturnivå. Det är egna erfarenheter från fältet som ligger till grund för konkreta tips och råd till pedagoger som vill arbeta för alla elevers lika rättigheter och möjligheter i skolan.

– Att lyfta blicken kring frågor kopplade till likabehandling i skolan är viktigt. Det hjälper oss att förflytta rättighetsdiskussionen från en godtycklig individnivå till ett kunskapsområde i ständig rörelse. I vårt arbete har vi uppmärksammat att det finns stora begränsningar i de förväntningar som läggs på skolpersonal kring skolans värdegrundsuppdrag.

Skolans läroplaner från 2011 talar sitt tydliga språk: 
Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling (Lgr11).

Dessutom anger läroplanerna att alla vuxna som arbetar på skolan har ett ansvar för att aktivt motverka, förebygga och förhindra alla slags diskriminering och kränkande behandling. En vanlig missuppfattning är att skolan har två huvudsakliga uppdrag: ett kunskapsuppdrag och ett värdegrundsuppdrag. Dock är det så att skolan endast har ett enhetligt uppdrag: att stimulera den personliga utvecklingen hos unga individer som med goda kunskaper och värderingar kommer forma vårt samhälle (Skolverket 2015).

Bokens upplägg bygger på en nära nog kronologisk berättelse av dels de element som måste till för att ta sig an skolans likabehandlingsarbete utifrån ett normkritiskt perspektiv, dels av arbetsgruppens arbets-process. Denna berättelse förstärks av bidrag från fyra forskare som gör en djupdykning i varsitt arbetsområde. Genomgående hörs också röster från personal och elever på projektets samarbetsskolor och andra relevanta aktörer. Med sina erfarenheter förstärker de berättelsen.

Bokens redaktörer:

Selma Gušić har en pol.kand.-och en masterexamen i globala studier från Lunds universitet. Hon jobbar som projektledare för projektet Normbrytande rättigheter. Hon har tidigare utgivit boken Den onorma boken (2013) och medverkat i skriften Show Me the Plan (2014). Hon arbetar med normkritik som verktyg för att aktualisera och konkretisera olika verksamheters likabehandlingsarbete.

Ana Marega har en fil.kand.-examen i religionsvetenskap och en mas-terexamen i mänskliga rättigheter från Uppsala universitet. Hon jobbar som projektledare för Normbrytande rättigheter. Hon har tidigare skrivit e-boken Röster mot rasism (2012), och medverkat i skriften Show Me the Plan (2014). Ana tittar främst på hur principen om mänskliga rättigheter tar sig uttryck i det offentligas tjänst.

Medverkande förutom författarna: Tina Kindeberg är docent i pedagogik och retorik vid Lunds universitet. Laid Bouakaz är universitetslektor i interkulturalitet och lärande på Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö högskola. René León Rosales är postdoktor vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet. Sabina Gušić är leg. psykolog och verksam på Teamet för krigs och tortyrskadade i Malmö.

….

Bokens titel, Det andra uppdraget, är formulerad för att ifrågasätta att skolans ”värdegrundsuppdrag” vanligen åsidosätts till förmån för det mer centrala ”kunskapsuppdraget”. Titeln är inspirerad av den franska filosofen Simone de Beauvoirs berömda verk Det andra könet (1949).

ISBN: 978-91-87439-32-2
Titel: Det andra uppdraget – Till försvar för skolans likabehandlingsarbete
Utkommer: 31 oktober 2016

Önskar ni recensionsexemplar eller vill komma i kontakt med författaren kontaktar ni: Malin Tenghamn på Roos & Tegner  malin@roostegner.se eller tel 040-674 75 53

Taggar:

Media

Media

Snabbfakta

Skolan har endast ett enhetligt uppdrag: 'Att stimulera den personliga utvecklingen hos unga individer som med goda kunskaper och värderingar kommer forma vårt samhälle'. Men hur kommer vi dit? Ny bok har en del av svaren 'Det andra uppdraget' av Selma Gušić och Ana Marega
Twittra det här

Citat

Vi menar att skolans värdegrundsarbete har åsidosatts i Sverige och setts som en del fristående från det mer uppmärksammade kunskapsuppdraget. Men dessa två uppdrag kan inte åtskiljas, då skolans arbete med likabehandling är en grundförutsättning för elevers förmåga att tillgodogöra sig ny kunskap och delta i samhället.
Selma Gušić och Ana Marega