Kunskap om vårdens kunskapsmässiga, kulturella och politiska bakgrund framstår för mig som en värdefull del i historisk allmänbildning.

Boken 'Jag tänker' är ett resultat av slumpmässigt utvalda texter skrivna av Lars Gustafsson som har väckt frågor i mig, frågor som kretsar kring ämnen som sanning, språk, realism, verklighet, drömmar, samhälle och existentialism – bara för att nämna några.

Den statsvetenskapliga forskningen bör ha en evolutionsansats i stället för dagens politiserade, icke-evolutionära ansats. Den måste helt enkelt bli vetenskap, som all annan forskning med vetenskapliga ambitioner

Jag tyckte att det saknades en bra bok om flottans bemanning och båtsmanshållet under tiden före den allmänna värnplikten. Mycket är skrivet om indelta soldater men mycket lite om båtsmän

We cannot solve our problems with the same thinking we used when we created them

Vi menar att skolans värdegrundsarbete har åsidosatts i Sverige och setts som en del fristående från det mer uppmärksammade kunskapsuppdraget. Men dessa två uppdrag kan inte åtskiljas, då skolans arbete med likabehandling är en grundförutsättning för elevers förmåga att tillgodogöra sig ny kunskap och delta i samhället.

Historiker har blickat inåt landet istället för att titta ut över havet vilket också inneburit att sjöfartens och utrikeshandelns historia har fått liten uppmärksamhet. Som en konsekvens har Sveriges koloniala historia mestadels också förpassats till någon sorts kuriosa. Men med denna antologi förändrar vi det.

Här har vi genom den unika privata brevsamlingen fått möjlighet att skildra det liv barn från Finland och Tyskland levde under andra världskriget och nödåren därefter – som krigsbarn i Sverige och då de återvänt till samhällen förstörda av krig.

Under tidigmodern tid var svensk lagstiftning – och rättspraxis – bland de allra strängaste i Europa medan den i modern tid istället har blivit en av de mest liberala. Hur går en sådan förändring egentligen till? Det har jag försökt hitta svar på i min undersökning.

Föreställningar om vetenskapliga framsteg är ett slags idéhistoriskt allmängods som förmedlas i klassrum, kurslitteratur, uppslagsverk. Syftet med boken är att undersöka hur väl dessa föreställningar står sig vid närmare granskning. Det kan förefalla smalt – att forska om forskning – men jag skulle hävda motsatsen. Att studera människors kunskapssökande vid en viss tidpunkt kan säga något om människan som kunskapssökande varelse generellt. Jag ger exempel på spänningar mellan olika sätt att tolka det förflutna. Dylika processer pågår hela tiden, och det är viktigt att vi stannar upp och undersöker dessa processer.

Genom mitt intresse för mat- och dryck sedan barnsben i kombination med mitt intresse för arkeologi och historia har samlingarna på Medelhavsmuseet i Stockholm varit en ypperlig källa till hur mat- och dryckeskultur sett ut över årtusenden. Samlingarna omfattar civilisationer som Egypten, Grekland, Rom, Luristan och den muslimska världen. Det har varit ett rent nöje att följa dessa civilisationers mat- och dryckeskultur. Boken är skriven för alla som har antingen ett intresse i dessa civilisationer eller ett intresse för mat- och dryck, eller båda två