Anticimex: En miljon fångade råttor under 2022

Under 2022 fångade Anticimex 982 710 råttor. Det är 30 procent fler än under 2021. Det visar ny data från Anticimex digitala råttenheter som är utplacerade i hela landet

Problem med råttor är dessvärre vanligt i Sverige och ny data från Anticimex visar hur omfattande problemen kan vara. Genom att digitalt övervaka platser där råttor orsakar problem kan Anticimex både kartlägga och bekämpa råttorna mer träffsäkert. De digitala enheterna skickar larm till Anticimex både när en råtta har fångats eller när den rört sig i den övervakade miljön.

Under 2022 fick Anticimex 982 710 larm om fångst av råtta. Motsvarande siffra för 2021 var 754 656, vilket innebär att fångsterna av råttor ökade med 30 procent. I 51 procent av fallen under 2022 fångades en råtta ovan jord, medan 49 procent fångades i avloppssystemen.

 – Det finns mycket råttor i Sverige och vi behöver arbeta för att hålla dem borta från miljöer där de orsakar problem för människor, säger Håkan Kjellberg, global skadedjursexpert på Anticimex. Ökningen av fångster beror delvis på att vi har placerat ut fler digitala fällor, men vi kan inte utesluta att råttproblemen har ökat i Sverige.

Utöver larmen om fångster fick Anticimex 682 530 larm om rörelser av råttor från de digitala enheterna under 2022. Totalt fick Anticimex in närmare 1,7 miljoner råttlarm* under 2022.

– Att vi får larm om råttaktivitet i närheten gör att vi upptäcker annalkande angrepp i ett tidigt skede och kan förebygga i stället för att sanera i efterhand, säger Håkan Kjellberg. Dessutom får vi data som ökar vår kunskap om råttornas beteenden. Det kan röra sig om korrelationen mellan skadedjursaktiviteten under och ovan jord eller råttornas parningsmönster.

Råttor orsakar problem eftersom de sprider smitta via sin urin och avföring och kan orsaka stor skada i byggnader när de gnager sönder inventarier, elledningar och isolering. Andra problem som orsakas av råttor är underminering av mark och vägar, uppätna planteringar eller att råttor skapar oro som ger områden och fastigheter dåligt rykte.

Brunråttan är den enda råttarten i Sverige. Den väljer miljöer där det finns gott om föda och gömställen, vilket ofta är där människor finns. Råttor trivs främst i fuktiga miljöer, som källare och avlopp, men lockas fram när det finns mat och sopor tillgängligt.

Så kan du undvika problem med råttor:

• Lämna inte mat framme. Töm skafferiet när du åker från sommarstugan.
• Håll koll på soporna. Se till att det är lock på sopbehållare och att soprummen är tätade. Komposter ska placeras en bra bit från huset.
• Håll rent från bråte i förråd och garage.
• Klipp ner växter och stapla inte ved, trädgårdsmöbler eller annat intill fasaden. Råttor klättrar bra och kan använda sig av exempelvis klätterväxter för att ta sig in i byggnader.
• Täta alla hål i fastigheten så råttor inte kan ta sig in och sätt metallnät på håligheter i grunden och ventiler. En råtta tar sig in genom ett 2 cm litet hål.
• Täta rörgenomföringar, till exempel under diskbänken. Något som brukar glömmas bort är genomföringar till elementrör. En råtta kan klättra flera våningar på insidan av ett avloppsrör.

Fakta om brunråttor

• Brunråttan blir mellan 20–30 cm lång, utan svans. Svansen är cirka 15–23 cm lång. 
• Råttors tänder växer konstant och måste därför gnaga hela tiden för att deras tänder inte ska bli för långa.
• Råttor är väldigt flexibla och kan ta sig igenom ett hål på 2 cm i diameter. 
• Råttor kan falla flera meter utan att skada sig, kan hoppa upp emot 1 meter utan ansats och kan klättra flera meter på lodräta ytor (exempelvis insidan av ett avloppsrör). 
• Råttor är också väldigt duktiga simmare och kan hålla andan upp emot 5 minuter under vattenytan.
• Råttornas ungar är könsmogna redan vid 2–4 månaders ålder, vilket innebär att råttorna kan föröka sig mycket snabbt. 
• Exempel på bakterier, virus och parasiter som sprids via råttor och orsakar sjukdomar är salmonella, toxoplasma och hantavirus. Smitta sprids via råttornas urin och avföring.
• En råtta lever ungefär 1-3 år.

*Ett råttlarm hos Anticimex innebär att digitala sensorer i realtid varnar för biologisk aktivitet, både rörelser och fångster, av råttor och i vissa fall möss.

För mer information, kontakta:

Håkan Kjellberg, global skadedjursexpert Anticimex, 070-878 78 20, hakan.kjellberg@anticimex.se

My Edlund, pressansvarig Anticimex, 073-248 59 75, my.edlund@anticimex.se

För lokala presskontakter, se här

Om Anticimex
Anticimex är det moderna serviceföretaget inom skadedjurskontroll, matsäkerhet, fuktkontroll, husbesiktningar och brandskydd. Genom förebyggande åtgärder, ny teknik och hållbara lösningar skapar vi hälsosamma miljöer för både företag och privatpersoner runt om i världen.