Ny forskarstudie visar på allvarlig smitta hos svenska råttor
I dag publiceras en ny studie genomförd av Uppsala Universitet i samarbete med Anticimex. I studien har man undersökt råttor som vistas i vår absoluta närmiljö. För första gången sedan 1930-talet har man hittat bärare av antikroppar mot bakterien Leptospira som kan orsaka allvarliga sjukdomar hos människor. I nuläget finns inget kommersiellt vaccin för människor som skyddar mot bakterien. Samtidigt ökar antalet gnagare i samhället – och studier visar att de utvecklar resistens mot bekämpningsmedel.
Statistik visar att antalet gnagare ökar i Sverige. Samtidigt finns bristfällig kunskap om att våra inhemska råttor bär på smitta som kan orsaka sjukdomar hos människor. Därför har en forskargrupp vid Zoonosis Science Center, IMBIM, vid Uppsala Universitet drivit ett forskningsprojekt för att kartlägga vilka smittor som våra råttor kan sprida till människor.
Sammanlagt 30 råttor från Stockholm, Göteborg och Malmö har analyserats genom den erkända metoden MAT (Mikroskopiskt agglutinationstest). Råttorna har samlats in av Anticimex från människors närmiljöer såsom lägenheter, caféer och köpcentrum.
– Vi började med att söka efter Leptospira, en bakterie som finns i cirka 300 olika varianter, varav en är mycket farlig för människor, berättar Tanja Strand, forskare vid Zoonosis Science Center.
Hela 13 procent av de analyserade råttorna testades positiva för den allvarligaste varianten av Leptospira-bakterien, Leptospira interrogans serovar Icterohaemorrhagiae. Bakterien kan i värsta fall leda till meningit (hjärnhinneinflammation) eller leptospiros, ofta kallad Weils sjukdom, som har en dödlighet på fem till tio procent.
– I modern tid har vi endast haft enstaka patienter som smittats av Leptospira i Sverige. Denna nya upptäckt i råttor skulle kunna tyda på att leptospiros är på uppgång i Sverige, menar Tanja Strand.
Leptospira är inte unikt för Sverige. Rapporter från länder som till exempel Irland, Portugal och Tyskland visar också att Leptospira är på uppgång. I en rapport från Danmark har dessutom 118 fall bekräftats där människor smittats av Leptospira-bakterien. 74 personer av de smittade patienterna utvecklade Weils sjukdom, varav 5 personer avled på grund av sjukdomen.
– Att bärare av Leptospira finns mitt ibland oss är ny och oroväckande kunskap, konstaterar Thomas Persson Vinnersten, biolog på Anticimex. Dessutom visar vår statistik att antalet gnagare inte bara ökar, de blir också allt mer resistenta mot bekämpningsmedel. Det här innebär nya utmaningar och ställer helt nya krav på framtidens skadedjurskontroll.
Forskargruppen, som leds av Professor Åke Lundkvist, vid Zoonosis Science Center, IMBIM, kommer nu tillsammans med Anticimex att utöka forskningen, dels till att inkludera fler råttor från fler svenska städer, dels för att söka efter andra råttburna smittor än Leptospira. Målet är att fortsätta undersöka hur stort hot våra inhemska råttor är mot den svenska folkhälsan.
– För att minska risken att människor drabbas av allvarliga sjukdomar är det viktig att vi ökar kunskapen om råttornas smittspridning och hur smittspridningen kan förebyggas, avslutar Thomas Persson Vinnersten.
Välkommen att kontakta oss för kommentarer och mer information:
Thomas Persson Vinnersten
Biolog, Anticimex
Tel: 070-572 76 05
E-post: thomas.persson.vinnersten@anticimex.se
Tanja Strand
Forskare, Zoonosis Science Center
Institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi
Uppsala Universitet
Tel: 070-358 59 12
E-post: tanja.strand@imbim.uu.se
Läs mer i Anticimex rapport på www.anticimex.se:
Rapport från Anticimex
Artikel från Uppsala Universitet
http://online.liebertpub.com/doi/abs/10.1089/vbz.2015.1800
Taggar: