Var går gränsen mellan skadedjur och nyttodjur?
Att dra gränsen mellan skadedjur och nyttodjur är inte helt lätt. Skadedjur brukar de djur kallas som gör skada för människor i form av ekonomisk skada, hälsoskador och sanitära skador. Men samma djur kan också vara till nytta för människan. Anticimex biolog Thomas Persson Vinnersten reder ut begreppen.
Det är viktigt att inse att varje levande organism spelar en speciell roll i naturens kretslopp. Varje art har utvecklats under miljontals år och har under den tiden kunnat anpassa sig till sin miljö och funnit sin roll i ekosystemet. Vi människor brukar göra kategoriseringen nytto- och skadedjur, men gränsdragningen mellan de båda är inte alltid helt självklar.
- Det finns ett uttryck som säger ”en fluga gör ingen förnär”, men en fluga på fel ställe kan vara farlig för oss människor. En irriterande fluga i en cockpit på ett flygplan kan ju exempelvis vara direkt livsfarlig. Samtidigt är det så att djur som många människor ogillar, exempelvis getingar eller pälsängrar, gör stor nytta i sin roll som städare i naturen, säger Thomas Persson Vinnersten.
De flesta kan också känna igen sig i beskrivningen om att getingar är besvärande när vi sitter och äter eller fikar utomhus en skön sommardag. Har man riktigt otur så blir man till och med stucken, vilket är minst sagt kännbart och då är tanken inte långt borta – varför finns egentligen getingar över huvud taget? Men vad skulle hända i naturen om inte getingar fanns?
Troligen skulle vi människor inte märka något i första taget, även om getingarna äter en hel del andra insekter för att mata sina larver. Bytena kan vara flugor, fjärilslarver, bladlöss och allehanda andra insekter i boets närhet. Getingarna hjälper även till att pollinera en del växter, särskilt på våren och försommaren. Sammantaget kan man säga att nyttan getingar gör är ändå stor.
Men ängrar och malfjärilar då, som har ovanan att äta upp våra textilier? De kan väl ändå inte vara nyttodjur?
De här små krabaterna gör, tro det eller ej, stor nytta. I naturen tillhör både ängrar och malar den viktiga nedbrytarkedjan i naturens kretslopp. När ett djur dör ute i naturen startar en lång kedja av händelser där djuret successivt bryts ned till sina beståndsdelar, mycket tack vare olika insekter som avlöser varandra på den döda kroppen. Ängrar och malar kommer i slutskedet, när allt kött för länge sedan är borta och bara skinn, päls och ben återstår. Då är det dukat för dessa djur att dra sitt strå till stacken. Det kanske låter en aning dramatiskt, men det är tack vare dessa nedbrytare som det är riktigt rent i naturen.
Har du besök av en insekt du inte känner igen?
Testa vår skadedjursidentifierare för att se om du hittar den. Om du inte kan identifiera vilket djur det är kan du alltid kontakta för kundservice för ytterligare hjälp.
Taggar:
