Om oss
Axfoundation är en fristående, icke vinstdrivande verksamhet som utvecklar praktiska lösningar på komplexa hållbarhetsutmaningar inom framtidens mat och material. Utifrån företagande som förändringskraft och genom breda samarbeten med över 300 partners tacklar Axfoundation de system som rör sakerna vi köper, maten vi äter och resurser vi nyttjar. Torsåker gård är Axfoundations utvecklingscentrum där forskare och praktiker testar, vidareutvecklar och skalar lösningar för att accelerera omställningen till hållbara livsmedels- och materialsystem. Axfoundation grundades 1993 av Antonia Ax:son Johnson och drivs av mottot Act to inspire & Inspire to act. www.axfoundation.se
Kontakt
Pressansvarig
+46 730 - 87 15 70
linda.andersson@axfoundation.se
Generalsekreterare
+46 (0)76-145 28 20
maria.smith@axfoundation.se
Programområdeschef Framtidens material
+46 (0)76 140 14 75
hanna.hobohm.skoog@axfoundation.se
Programområdeschef Framtidens mat,
+46 (0)70 950 35 35
madeleine.morner@axfoundation.se
Operativ verksamhetschef på Torsåker gård
+46 (0)73 990 77 79
anna.henning.moberg@axfoundation.se
Citat
Framtidens hållbara design måste byggas av andra material än polyester. Nu växer en ny generation biobaserade material fram och det öppnar upp för helt nya lösningar.
Jag är eftersom vi är, vi blir till genom det naturen ger oss. SAKA Sneaker och Owasu Coat förvandlar det som ofta förbises till användbara vardagsföremål och påminner oss om att varje material, varje levande varelse och varje steg vi tar är en del av något större.
Vi lever mitt i ett industriellt och materiellt skifte. Sätten vi producerar, utvinner resurser och bygger samhällen förändras snabbt. Om framtidens material ska få betydelse behöver de inte bara utvecklas, de behöver bli begripliga, synliga och kulturellt relevanta.
Nästan alla skulle må bra av att äta mer fullkorn och med hydrotermisk behandling blir fullkornet en ännu bättre råvara. Kornet får hjälp att släppa ifrån sig sin näring så att det blir lättare för kroppen att ta upp viktiga mineraler som järn. Genom Råggyberry vill vi visa hur forskning, innovation och samarbete kan bidra till god mat och bättre folkhälsa.
Genom decennier av forskning har vi optimerat en traditionell metod som ökar den näring kroppen kan ta upp från råg, korn och vete. Det ökar värdet av spannmål som näringskälla och stärker växtbaserade livsmedels roll i framtidens mat.
Vi vill göra det enkelt för fler att äta gott och hälsosamt i vardagen. Tillsammans med Generation Pep vill vi bidra till bättre matvanor hos barn och unga. Råggyberry är ett exempel på hur vi kan ta innovation hela vägen till butik och skapa ett rejält och näringsrikt mellanmål tillgängligt för många.
Vi har redan visat att det går att föda upp fisk med foder baserat på svenska cirkulära råvaror som odlats på restströmmar från skog, hav och livsmedelsindustri. Nu tar vi nästa steg och visar att samma sak är möjlig för värphöns.
Svampprotein är ett högvärdigt protein som fungerar väl näringsmässigt och har god smältbarhet. Nu testar vi hur det påverkar djurens hälsa och produktion, och hoppas det kan bli en viktig svensk-producerad proteinkälla.
Arbetet med att ta fram ett sojafritt foder för värphöns ligger helt i linje med vår ambition att ständigt utvärdera nya råvaror som kan stärka den svenska foderproduktionen. När råvaror som svampprotein visar goda resultat både näringsmässigt och klimatmässigt, är det naturligt för oss att vara en aktiv samarbetspartner i utvecklingsarbetet.
Med denna nya teknik kan vi producera protein på mycket liten yta och med betydligt lägre klimatavtryck än soja. Det öppnar för en ny svensk proteinindustri och minskat importberoende.
Det finns en seglivad myt om att nordisk ull har låg kvalitet, men det verkliga problemet är luckor i systemet. Vi saknar gemensamma strukturer för att klassificera och ta hand om ull i Norden, vilket gör att stora volymer aldrig når en organiserad värdekedja. Genom att matcha rätt ull med rätt produkt kan vi ta vara en värdefull biobaserad resurs som redan finns.
Vår analys visar att det finns betydande volymer ull med stark industriell potential, men det saknas en effektiv värdekedja som kan göra nordisk ull konkurrenskraftig. Den fragmenterade strukturen i Norden gör det svårt att komma ner i pris. Så trots många spännande affärsmöjligheter går både ekonomiska värden och en lång tradition av regional ullanvändning förlorade.
Nu behöver vi ta ett riktigt ullkliv i Norden och skapa förutsättningar för en gemensam marknad. Det kräver styrmedel som ullavtal där fårägare får full ersättning för all sin ull, en gemensam nordisk ullstandard där den svenska kan utgöra grunden, och investeringar i infrastruktur på rätt platser.
Vi bygger nu konkreta lösningar för att samla in och tillgängliggöra nordisk ull i större skala. Inom ett år kommer hela den textila kedjan att finnas på plats. Aktörer i Norden som vill använda ull inom textil, bygg, inredning eller tekniska tillämpningar är varmt välkomna att höra av sig.
Hampa har många fördelar, men odlas trots det på mycket små arealer i Sverige. En viktig förklaring är att marknaden hittills varit begränsad. Vi vill att fler ska få upp ögonen för både grödan och hampafröet. Hampafrösemlan är ett konkret exempel på hur efterfrågan kan skapas genom faktiska produkter.
För att visa på potentialen ville vi utveckla en produkt som passar in i konsumentens befintliga beteendemönster. Det visade sig att hampafröets milda, nötiga smak ligger nära mandelns, vilket gör det väl lämpat i allt från granola till klassiska bakverk som semlan.
På Urban Deli vill vi gärna testa nya innovationer och utforska hur de kan fungera i välkända sammanhang. Den här idén från Axfoundation om att använda hampafrömassa i den klassiska semlan är ett fint exempel på hur små förändringar kan visa hur framtidens mat kan se ut – utan att kompromissa med kvalitet eller upplevelse.
Hampa skulle kunna gynna det svenska jordbruket eftersom den binder mycket koldioxid och kan odlas utan bekämpningsmedel. Trots att hampafrö är både näringsrikt och gott så har det hittills saknats en marknad. Vi hoppas att hampafrösemlan ska få fler att intressera sig för den här smarta grödan och råvaran.
Vi har experimenterat med allt från granola till bakverk för att hitta sätt där hampafrö passar in i mat som människor redan äter. Den milda, nötiga smaken gör råvaran lätt att arbete med och fröet passar fint i bland annat en semla.
På Urban Deli vill vi gärna testa nya innovationer och utforska hur de kan fungera i välkända sammanhang. Den här idén från Axfoundation om att använda hampafrömassa i den klassiska semlan är ett fint exempel på hur små förändringar kan visa hur framtidens mat kan se ut – utan att kompromissa med kvalitet eller upplevelse.
Det pratas ofta om att producera mer mat, men minst lika viktigt är att ta vara på det som redan odlas. Broccoliblad är ett tydligt exempel på en god och näringsrik råvara där tusentals ton går till spillo helt i onödan. Det är ett enormt resursslöseri, både för hälsan och miljön.
Att skapa mer av mindre ligger i vårt DNA och genomsyrar all vår produktutveckling. På IKEA vill vi öka tillgängligheten på mer växtbaserad mat som en del av en varierad kost och det här initiativet ger oss möjlighet att servera en prisvärd soppa gjord på broccoliblad som smakar gott och gör gott.
Vi börjar se ett genombrott för svensk ull på industriell nivå. Genom att samla hela värdekedjan, från fårägare till färdig produkt, har vi visat att svensk ull kan ersätta importerade fibrer i allt från mode till byggmaterial. Det här är både ett steg mot högre resurseffektivitet och ett mer självförsörjande och cirkulärt Sverige.
För första gången har vi använt den svenska ullstandarden för att skapa tyg helt i svensk ull, med industriell potential. Och det funkar! Det här gör att vi kan skala upp produktionen och blanda ull från flera insamlingsstationer utan att tappa kvalitet.
Ull som isoleringsmaterial kan bidra till bättre termisk komfort i nödsituationer och förbättra levnadsförhållandena för människor på flykt. Genom att tillhandahålla ull eller dela kunskap om hur den kan samlas in och användas lokalt vill vi stödja utsatta samhällen att dra nytta av ett material som ofta finns nära till hands.
Svensk Ullstandard gör att rätt ull hamnar i rätt produkt. Det skapar precision och öppnar för handel på helt nya nivåer.
Vi har tillsammans bevisat att det går att producera foder i industriell skala av svenska restströmmar, som minskar miljöbelastningen och stärker svensk beredskap – utan att tumma på djurhälsa eller smak. Det här är början på en större omställning.
Cirkulära foderlösningar till odlad fisk fungerar minst lika bra som dagens! Framtidens foder innehåller ingredienser som är mer naturliga för fisken att äta. Det är bra både för fisken, miljön och kvaliteten i slutprodukten. Förhoppningen är att det ska ge lika goda resultat för gris och fågel
Smakmässigt är vi väldigt nöjda och vi ser redan en stor efterfrågan från kunder. För oss som odlare är det meningsfullt att bidra till en lösning som fungerar både för oss och för miljön.
Järnbrist är ett vanligt problem, särskilt bland tjejer. Vi tror på att boosta olika typer av livsmedel med blod som är rikt på järn och som vi effektivt kan ta upp – och så måste det vara livsmedel som man faktiskt kan tänka sig äta i vardagen.
Blod har liknande egenskaper som ägg och får blandningar att stelna vid uppvärmning. I våra experiment märkte vi dessutom att blodet ger chokladen en djupare smak. En extra bonus är att den döljer färgen av blod som annars gör allting svart. Det går utmärkt att även göra pannkakor med blod i stället för ägg, men vi är inte vana att äta svarta pannkakor.
Med Pressbyrån PBX vill vi utforska hållbara vägar till framtidens produkter på språng. Genom samarbetet med Axfoundation vill vi visa hur matsvinn kan omvandlas till en riktigt god fikaprodukt som dessutom har möjlighet att möta ett skriande behov i samhället. Blodbrownien är ett konkret steg på vägen att tillvarata resurser och är precis den typen av innovationer vi vill testa på PBX.
Svensk ull är ett material av hög kvalitet och en ren fröjd för mig som designer att arbeta med. Det gör hela skapandeprocessen – att sticka, färga, drapera och till sist bevara plagget – både meningsfull och givande. Att ullen dessutom kommer från våra egna får här i Sverige tillför en extra dimension, särskilt med tanke på att detta värdefulla material länge har kastats bort.
Modets framtid formas av nya, modiga materialberättelser – och svensk ull har en enorm, men ofta förbisedd potential. Genom The Swedish Wool Initiative samlar vi kreatörer från olika branscher – från mode till möbler – med ett gemensamt mål: att ingen svensk ull ska gå till spillo.
Det är ett systemskifte vi vill åt, och nu finns en storskalighet för svenska baljväxtprodukter som är goda och som inte behöver långa transporter. Det är också ett viktigt steg för svensk livsmedelsberedskap.
Tack vare det här samarbetet kan professionella kök köpa helt svenskodlade och förädlade baljväxter till ett pris som gör att de kan använda dem varje dag.
Det finns en enorm potential i det här nya samarbetet. Baljväxter är klimatsmarta och rika på protein och fiber. Nu gäller det att branschen och marknaden förstår mervärdet av svenskodlade och svenskproducerade baljväxter.
Det känns fantastiskt inspirerande att utveckla goda rätter av en råvara som har så stora hälso- och miljöfördelar. För offentliga kök, som både har klimatmål att uppnå och svenska kostråd att följa, är de här produkterna klockrena.
Vi vill skapa förutsättningar för svensk industri att enkelt få tillgång till kvalitativ och konkurrenskraftig svensk ullråvara, samtidigt som vi hittar effektiva sätt att hantera logistiken så att fårägare och fårklippare kan få ett rimligt pris för sin ull,
Det vi gör i CircSolar är att ta fram ett förslag på en nationell lösning som kommer hela systemet till godo och som är baserad på den senaste forskningen från KTH. För att skapa systemförändring krävs att vi inkluderar flera perspektiv, som infrastruktur, teknik, affärsmodeller och policy, men också att vi inkluderar en bredd av aktörer. För det här är inget vare sig politiken eller en enskild aktör kan lösa på egen hand, här krävs bred samverkan.
Givet den stora tillväxten och intresset för solenergi är det viktigt att tänka på nästa steg, vad som händer i framtiden när många solpaneler är uttjänta. Vi tog initiativ till det här projektet då vi ser en enorm möjlighet för hela solcellsbranschen att bli cirkulär.
Det här är ett riktigt bra exempel på hur innovation kan bidra till en hållbar textilproduktion, men inget hade varit möjligt om vi inte samlat hela värdekedjan från fårgård till industri. Tillsammans bidrar vi till att noll svensk ull ska gå till spillo.
Det är ju ett enormt resursslöseri att svensk ull kastas bara för att den innehåller för mycket halmrester. Nu har vi hittat ett sätt att kamma ullen och rensa bort växtdelarna. Det är en pusselbit på vägen mot en hållbar och cirkulär modeindustri.