BCG: Svenska och europeiska bolag mer konkurrenskraftiga med EU:s koldioxidskatt

Den föreslagna koldioxidskatten i EU ökar konkurrenskraften för svenska och europeiska bolag. Det skulle gynna svensk industri men vissa branscher kan också drabbas negativt. Det visar en ny rapport från BCG.

– Svenska basmetall- och skogsindustrier blir klara vinnare på skatten. Men lönsamheten för företag i fordons- och verkstadsindustrin skulle minska, säger Johan Ӧberg, Managing Partner för BCG i Stockholm.

STOCKHOLM, 30 juni, 2020 – Oavsett bransch kan koldioxidskatten innebära fördelar för svenska företag som generellt ligger långt fram när det gäller minskade koldioxidutsläpp.

– Många företag i Sverige har mer än ett decenniums erfarenhet av arbetet med att minska sina koldioxidavtryck. Vi ser att en eventuell koldioxidskatt kommer att gynna svenska industriföretag, säger Johan Ӧberg.

I nuläget står importen för hela 25% av EU:s koldioxidavtryck. EU:s föreslagna koldioxidskatt, den så kallade Carbon Border Tax, är en av flera åtgärder som övervägs för att minska EU:s koldioxidavtryck med 50 procent under det kommande decenniet och är en del av European Green Deal. Den innebär att företag utanför EU betalar en skatt i relation till koldioxidutsläppen från produkterna som exporteras till EU.

I rapporten "How an EU Carbon Border Tax Could Jolt World Trade" analyserar BCG den potentiella effekten av koldioxidskatten – som beräknas bli 30 dollar per ton CO2 – för ett urval av kolintensiva industrisektorer.

– Effekten kan dock påverkas av hur EU väljer att hantera sina utsläppsrätter. Om de samtidigt dras in blir gapet till utomeuropeiska företag i vissa branscher eventuellt kortare. Generellt sett är dock många svenska bolag bättre rustade än europeiska konkurrenter så för dem kan det bli ännu en positiv effekt, säger Johan Öberg.

Enligt rapporten kan skatten minska marginalerna från importerad olja, stål och trämassa med mellan 10 och 65% och påverka både tillverkare av till exempel kemikalier och maskiner både inom och utanför EU.

En särskild analys av skattens effekter på olika branscher i Sverige visar följande:

Olja / petroleum: Priserna på petroleumprodukter kommer att öka med 12%, vilket kan slå mot branscher som är starkt beroende av petroleum. Givet de höga skatterna på till exempel bensin blir totala prispåverkan minimal mot konsument. Importen kommer sannolikt skiftas mot mer koldioxideffektiv produktion i Mellanöstern jämfört med dagens import från exempelvis Ryssland.

Metaller: Sverige är väl positionerat att ta en större andel av EU-importmarknaden, som uppgår till 200 miljarder dollar, från företag utanför EU eftersom skatten kommer att höja priserna på importerade metaller med 6%. Svenska exportörer av koppar, järn och aluminium har störst potential, medan stål har mindre potential på grund av redan hög marknadsandel. I båda fallen innebär det dock fördelar för svenska företag när det gäller både ökade volymer och bättre marginaler.

Kemikalier: Priset på importerade kemikalier till Sverige från icke-EU-länder som står för 35% av den svenska importen, kommer att öka med 3% på grund av koldioxidskatten. Det innebär sannolikt att producenter inom EU (inklusive Sverige) kommer ta en större andel av den svenska importmarknaden.

Pappersprodukter: Sverige har potential att ta ytterligare marknadsandelar inom EU då den föreslagna skatten skulle höja priserna på pappersprodukter utanför EU med 2 procent. Den totala importen till EU för papper är 16 miljarder dollar, ungefär dubbelt så stor som den nuvarande svenska exporten till EU.

Bilar/maskiner: Den föreslagna skatten kommer sannolikt att leda till högre varukostnader för svenska bil- och maskintillverkare. Såvida de inte kan överföra de ökade kostnaderna till kunderna, kan de förvänta sig att koldioxidskatten minskar lönsamheten med 1% dock förväntas detta gälla industrin som helhet och därmed sannolikt resultera i ökade priser.

Johan Öberg finns tillgänglig för intervju för att diskutera EU:s förslagna koldioxidskatt. För att arrangera en intervju med Johan Öberg, vänligen kontakta:  

Jacqueline Leksell genom att mejla leksell.jacqueline@bcg.com

Presskontakt
+46 8 402 44 00
leksell.jacqueline@bcg.com