Det här är ett symboliskt skifte för den globala finansmarknaden. Hongkongs uppgång speglar den växande betydelsen av asiatiskt kapital, starkare regionala kapitalmarknader och ökade kapitalflöden från Kina och övriga Asien

Vi ser hur kapitalflöden, investerare och finansiella ekosystem samlas kring ett mindre antal globala centrum. För banker och kapitalförvaltare blir det allt viktigare att förstå hur den här maktförskjutningen påverkar framtidens investeringslandskap

Sveriges framgångar är ingen slump. De bygger på medvetna satsningar som över tid har skapat en ekonomi där bolag både kan växa snabbt och anpassa sig till förändring.

Kombinationen av flexibilitet, innovationskraft och god tillgång till kapital gör att svenska bolag kan konkurrera globalt från en relativt liten hemmamarknad.

Vi ser att trycket på vd:ar har förändrats. Det handlar inte bara om att leverera på kortsiktiga mål, utan också om att navigera ökade krav från styrelse och ledningsgrupp, ofta samtidigt och under hög tidspress.

Många vd:ar lägger stor del av sin tid på kortsiktiga frågor, vilket riskerar att tränga undan fokus på mer strategiska och långsiktiga risker. Det kan skapa sårbarheter över tid.

AI har gått från experiment till nästan universell implementering. Men implementering är inte detsamma som värdeskapande. När förväntningarna springer före resultaten uppstår en tydlig risk för en lokal AI-bubbla.

Många bolag optimerar befintliga arbetssätt i stället för att omdesigna dem från grunden. Det skapar viss effektivitet, men räcker inte för att leverera den finansiella effekt som man förväntar sig.

Många bolag automatiserar fortfarande enskilda delar av sina processer, medan globala föregångare i allt högre grad omformar hela arbetsflöden. De som lyckas omsätta AI till skalbart värde stärker sin konkurrenskraft, medan de som avvaktar riskerar att halka efter när tekniken mognar.

Den tillfälliga optimismen byggde på en förväntan om att Europa skulle gå från ord till handling. När tydliga beslut och genomförandekraft uteblev har företagsledarnas förtroende snabbt justerats ned.

Det finns ett tydligt mandat från både företagsledare och medborgare att gå vidare med ett mer samordnat europeiskt angreppssätt. Företagsledare är beredda att bidra aktivt, men för att engagemanget ska omsättas i verklig effekt krävs tydliga prioriteringar, klara mandat och ett mer fokuserat samarbete.

I tider som dessa blir investerare mer selektiva – men också mer strategiska. Datan visar att vi går från att jaga affärer till att bygga långsiktigt värde. Det kräver samarbete och samordning av kapital – och det är det vi möjliggör på Nordic Angels.

Sverige fortsätter att vara ett av Europas mest dynamiska innovationskluster, även i ett utmanande investeringsklimat. Trots att den totala riskkapitalvolymen minskade kraftigt visar ökningen i tidiga investeringar att svenska affärsänglar och tidiga investerare är fortsatt aktiva och optimistiska kring den långsiktiga potentialen i landets startups.

Norden visar kraften i när resiliens möter innovation. Det som växer fram här kommer att forma Europas framtida industrier.

Vi ser att konsumenter i allt högre grad planerar sina inköp och flyttar dem till de stora försäljningsperioderna. Det handlar om en mer prismedveten konsumtion där teknik används aktivt för att säkra de bästa köpen.

Generativ AI skapar en ny typ av konsument. För detaljhandeln innebär det att konkurrensen inte längre bara handlar om pris, utan även om synlighet och precision i AI-drivna ekosystem. Vi ser hur allt större delar av köpresan nu sker via AI – från att söka och jämföra till att filtrera, värdera och till och med genomföra köp.

Vinnarna i årets reaperiod blir de aktörer som kommunicerar tydligt, håller sina löften och möter konsumenterna tidigt i processen. Samtidigt ser vi att initiativ som Circular Monday påminner om att även cirkulära och hållbara köpbeslut blir en allt viktigare del av konsumentbeteendet.

Sverige har historiskt legat i framkant inom betalningsinnovation. Kombinationen av hög digital mognad hos konsumenter och en förhållandevis stark fintech-sektor har gjort Norden till ett testområde för flera av de trender som nu omformar den globala betalningsmarknaden.

I USA uppger hela 81 % av konsumenterna att de inom kort planerar att använda agentiska AI-verktyg i sina shoppingbeslut, en utveckling som också kommer få stort genomslag på den nordiska marknaden med tanke på regionens höga digitala mognad.

Svenskarna planerar inte för fest – de planerar för framtiden. Det är ett tecken på ekonomisk försiktighet men också på ansvarstagande.

För svenska konsumenter är hållbarhet en hygienfaktor snarare än ett premiumerbjudande. Det måste löna sig att välja grönt.

Det finns en enorm potential i cirkulära affärsmodeller. Men för att lyckas måste företagen gå från punktinsatser till helhetslösningar som integrerar cirkularitet i hela affären.

Efterfrågan på cirkulära kontorslösningar växer snabbt i Europa. Företag inser att prenumerera på kontorsmöbler, istället för att äga, inte bara minskar kostnader utan också gör affärerna mer flexibla och hållbara. Detta är ett skifte som gynnar både resultat och klimat.

Den cirkulära ekonomin är inte längre ett framtidsscenario. Den är här – och kan bli en konkurrensfördel för de som vågar satsa brett och långsiktigt. Under perioder då konsumenter har mindre pengar att röra sig med blir billigare alternativ, allt mer attraktivt. Och när dessa alternativ dessutom är cirkulära och hållbara gynnar det alla.

Artificiell intelligens står inför ett genombrott. AI Science Institute är vårt bidrag till vetenskaplig och teknologisk utveckling med verklig påverkan. Våra team kommer hjälpa företag att ta banbrytande AI-lösningar i bruk som skapar affärsvärde och löser stora samhällsutmaningar.

Vi satsar på vetenskap eftersom vi är engagerade i att skapa varaktig effekt. För att kunna bygga kraftfulla AI-lösningar för stora företag måste vi ligga nära den senaste forskningen. När näringsliv och vetenskap samarbetar sker stora framsteg – snabbt.

Med detta initiativ accelererar vi tvärvetenskaplig forskning och utveckling. Vi vill korta vägen från idé till genombrott – inte bara för forskare, utan också för företag som vill ligga i framkant.

Yngre generationer ser i allt högre grad investeringar som ett sätt att bygga förmögenhet och ekonomisk trygghet. Denna demografiska förändring kräver att investeringsmiljön utvecklas i takt med deras behov – med relevanta verktyg, kunskap och färdigheter som stödjer deras ekonomiska mål

Det handlar inte bara om tillgång till kapital, utan också om tillgång till kunskap. Samtidigt som studien visar att vi har blivit bättre på att introducera unga till sparande och investeringar så upplever många en tröskel att börja investera, både på grund av brist på pengar och av rädsla att göra fel

Rapporten understryker kostnaden för den tekniska klyftan till andra länder. Införandet av AI på arbetsplatsen kommer att bli en nödvändighet för många svenska företag för att bibehålla konkurrenskraften. Då behövs det göras mer än vad som görs idag.

Förhoppningsvis kan rapporten fungerar som en väckarklocka för svenska företag att inse och ta itu med sin eftersläpning i användningen av AI. Det är tydligt att ett mer proaktivt förhållningssätt till AI-integration och utbildning krävs för att behålla konkurrenskraften på den globala arenan och frigöra det betydande ekonomiska värde som står på spel.

Det vi är bra på i Sverige är att finansiera early-stage men det vi måste fokusera mer på framgent är att se till att vi kan konvertera de bolag som går riktigt bra till scale-ups och behålla dem inom Europa, och helst Sverige.

Europa är alarmerande underfinansierat inom AI-sektorn, med mindre än 10% av GenAI-investeringarna under 2023. Utan omedelbara åtgärder kanske vi aldrig kommer ikapp USA och Kina. Vi måste mobilisera kapital och stötta de individer som investerar i innovativa företag. Likaså, måste politikerna skapa de nödvändiga förutsättningarna för bolagen att växa, genom långsiktig politik och tydlig lagstiftning.

Det här är ett styrkebesked för europeiska affärsänglar. Vi ser hur deras inflytande och storlek växer, och de spelar en allt viktigare roll för den europeiska ekonomin, sysselsättning och innovation. Det är en viktig motvikt till den negativa trenden inom VC-investeringar.

I takt med att fler märker hur mycket tid GenAI kan spara i deras arbete, är det naturligt att frågan också väcks kring i vilken utsträckning tekniken kan komma att ta över arbetet helt. Jag vill i stället flytta perspektivet till de möjligheter som GenAI låser upp i form av tid som frigörs och i stället kan läggas på till exempel kreativt arbete, vidareutveckling eller vidareutbildning. Styrkan ligger i människans tankeförmåga och kreativitet, kombinerat med snabbheten och de praktiska möjligheter som GenAI medför.

Vi går in i en ny mer mogen era för GenAI som handlar mindre om optimism och nyfikenhet och mer om förtroende och värdeskapande. Ett sätt som lyfter fram fördelarna med GenAI är att utbilda anställda i hur tekniken kan minska monotona arbetsuppgifter, till exempel administrativa sysslor, samtidigt som det frigör tid för uppgifter som fler tycker är glädjefyllda, till exempel professionell utveckling, mentorskap och coachning.

Förståeliga mänskliga reaktioner kring ny teknologi kan skapa utmaningar för företag när de fortsätter på sina GenAI-resor. Men som vi noterade i fjolårets rapport, något som är relevant även i år, är att det handlar om utmaningar kopplade till förändringsarbete snarare än tekniska frågor. Nu är det dags för företag att öka sitt transformationsarbete kring GenAI.

Vi ser en oroande bild av “zombieföretag” som enbart går igenom rörelserna av innovation utan en tydlig strategi. Att stärka kopplingen mellan innovationsstrategi och affärsstrategi är den viktigaste startpunkten.

GenAI kan öka effektiviteten och ge nytt perspektiv till ett företag, vilket ger dess innovationsfunktion möjlighet att uppfinna snabbare och bättre. Men utan en strategisk målbild som leder företaget, kommer även den mest effektiva innovationsfunktionen sannolikt att underprestera sin potential.

Att svenskar visar så hög grad av oro jämfört med många andra länder, ser jag som nyktert och i enlighet med vad jag också möter i arbetet tillsammans med stora svenska företag kring dessa frågor. I vårt svenska samhälle avkräver vi en hög nivå av tillit, vi håller generellt en hög etisk standard i både myndighetsutövning och företagande. Så jag ser det som naturligt att de svenska konsumenterna nu visar en viss skepsis så här i början, som kommer att gå ned i takt med att lagstiftning, teknik och användande mognar.

Vår rapport visar hur viktigt det är att företag balanserar konsumenters entusiasm och oro inför den nya teknologin och tar ett ansvar att implementera ansvarfull AI från början. Det behövs inte bara för att skapa trygghet hos de som i dag inte använder AI, utan också för att rapporten tydligt visar att oron för den nya teknologin faktiskt ökar ju mer en person använder den.

Genom att övergå till produktion och konsumtion av förstärkta fullkorn kan vi hantera kritiska frågor som livsmedelssäkerhet, näringsbrist och miljöpåverkan.

Vi står inför en global utmaning att kunna producera livsmedel åt en växande befolkning, utan att överskrida våra planetära gränser. Förstärkta fullkorn är inte bara ett steg i rätt riktning, de representerar en möjlig revolution inom vårt sätt att producera och konsumera mat.

Övriga länder kan vara en stor källa till talang. Att etablera en kanal för arbetskraft från utlandet kräver att arbetsgivare grundligt omarbetar hur de rekryterar, flyttar och integrerar talang. De kan behöva ifrågasätta sina egna fördomar och söka talang på marknader och i regioner som de tidigare inte hade övervägt. Regeringar spelar också en stark möjliggörande roll i denna process. De måste fastställa policyer, incitament och ramverk som hjälper arbetsgivare att ta in de arbetstagare de behöver. Arbetsgivare och länder som nyttjar denna positiva energi från miljontals arbetstagare som är villiga att flytta, kommer att vinna en stor konkurrensfördel och tillväxtmöjlighet.

Världens viktigaste ekonomier står inför en stor utmaning: bristen på arbetskraft. Denna växande klyfta på den globala arbetsmarknaden beror främst på sjunkande födelsetal och obalans mellan arbetsutbud och efterfrågan. Arbetskraftsinvandring representerar en stor möjlighet att överbrygga detta gap. Vi måste anpassa våra arbetsmarknader för att vara mer flexibla, vilket möjliggör för arbetstagare att flytta dit de behövs mest och där de kan hitta de bästa möjligheterna för sin karriärutveckling.

Trots försiktig optimism bland företagsledare ser vi ändå att kostnadskontroll är högsta prioritet under början av 2024. Många är återhållsamma med större utgifter i den löpande verksamheten och overhead samt CAPEX/investeringar. Trots det, ser vi att det är bra läge för M&A och vi ser möjlighet för konsolidering i flera sektorer.

Vi ser att över 80 procent av företagen träffar eller överträffar sina uppsatta kostnadsbesparingsmål men att bara hälften av dessa lyckas ligga kvar på den förbättrade kostnadspositionen över tid. Dessutom ser vi att en av tre upplever att utförda åtgärder hämmar tillväxten och påverkar den negativt.

Vår rapport understryker behovet för företagsledare att balansera kostnadskontroll med tillväxtstrategier för att navigera genom föränderliga ekonomiska trender, geopolitiska förändringar och snabb teknologisk utveckling. Genom att anta ett heltäckande tillvägagångssätt kan organisationer låsa upp medel för att investera i strategiska prioriteringar som bygger konkurrensfördelar för framtiden.

Det är många företag i Sverige som just nu kämpar med att nå sina tillväxt-, kostnads- och hållbarhetsmål. Att använda AI är det enda sättet för att skapa den nivå av insikt som krävs för att prioritera rätt, påverka utfall i tid och leverera i alla tre dimensionerna. Dagens företagsledare går en spännande tid till mötes där de kommer leda arbetet med att omdefiniera hur företag ser på värde i ett mer holistiskt och hållbart perspektiv, samt med hjälp av AI faktiskt förstå vad som är viktigast att fokusera på för att leverera detta värde.

Det har varit en brant inlärningskurva för de allra flesta när det gäller GenAI och många vill invänta att “hypen” har lagt sig innan de investerar i bred omfattning. Vårt råd till företagsledare är att utveckla en egen nyanserad bild både kring utvärderade användningsområden och framgångsfaktorer kring införande. Det finns en risk med att vänta allt för länge och därmed hamna långt efter de som varit tidiga med att experimentera och lära sig att realisera värdet av GenAI i sin verksamhet.