Det vi är bra på i Sverige är att finansiera early-stage men det vi måste fokusera mer på framgent är att se till att vi kan konvertera de bolag som går riktigt bra till scale-ups och behålla dem inom Europa, och helst Sverige.

Europa är alarmerande underfinansierat inom AI-sektorn, med mindre än 10% av GenAI-investeringarna under 2023. Utan omedelbara åtgärder kanske vi aldrig kommer ikapp USA och Kina. Vi måste mobilisera kapital och stötta de individer som investerar i innovativa företag. Likaså, måste politikerna skapa de nödvändiga förutsättningarna för bolagen att växa, genom långsiktig politik och tydlig lagstiftning.

Det här är ett styrkebesked för europeiska affärsänglar. Vi ser hur deras inflytande och storlek växer, och de spelar en allt viktigare roll för den europeiska ekonomin, sysselsättning och innovation. Det är en viktig motvikt till den negativa trenden inom VC-investeringar.

I takt med att fler märker hur mycket tid GenAI kan spara i deras arbete, är det naturligt att frågan också väcks kring i vilken utsträckning tekniken kan komma att ta över arbetet helt. Jag vill i stället flytta perspektivet till de möjligheter som GenAI låser upp i form av tid som frigörs och i stället kan läggas på till exempel kreativt arbete, vidareutveckling eller vidareutbildning. Styrkan ligger i människans tankeförmåga och kreativitet, kombinerat med snabbheten och de praktiska möjligheter som GenAI medför.

Vi går in i en ny mer mogen era för GenAI som handlar mindre om optimism och nyfikenhet och mer om förtroende och värdeskapande. Ett sätt som lyfter fram fördelarna med GenAI är att utbilda anställda i hur tekniken kan minska monotona arbetsuppgifter, till exempel administrativa sysslor, samtidigt som det frigör tid för uppgifter som fler tycker är glädjefyllda, till exempel professionell utveckling, mentorskap och coachning.

Förståeliga mänskliga reaktioner kring ny teknologi kan skapa utmaningar för företag när de fortsätter på sina GenAI-resor. Men som vi noterade i fjolårets rapport, något som är relevant även i år, är att det handlar om utmaningar kopplade till förändringsarbete snarare än tekniska frågor. Nu är det dags för företag att öka sitt transformationsarbete kring GenAI.

Vi ser en oroande bild av “zombieföretag” som enbart går igenom rörelserna av innovation utan en tydlig strategi. Att stärka kopplingen mellan innovationsstrategi och affärsstrategi är den viktigaste startpunkten.

GenAI kan öka effektiviteten och ge nytt perspektiv till ett företag, vilket ger dess innovationsfunktion möjlighet att uppfinna snabbare och bättre. Men utan en strategisk målbild som leder företaget, kommer även den mest effektiva innovationsfunktionen sannolikt att underprestera sin potential.

Att svenskar visar så hög grad av oro jämfört med många andra länder, ser jag som nyktert och i enlighet med vad jag också möter i arbetet tillsammans med stora svenska företag kring dessa frågor. I vårt svenska samhälle avkräver vi en hög nivå av tillit, vi håller generellt en hög etisk standard i både myndighetsutövning och företagande. Så jag ser det som naturligt att de svenska konsumenterna nu visar en viss skepsis så här i början, som kommer att gå ned i takt med att lagstiftning, teknik och användande mognar.

Vår rapport visar hur viktigt det är att företag balanserar konsumenters entusiasm och oro inför den nya teknologin och tar ett ansvar att implementera ansvarfull AI från början. Det behövs inte bara för att skapa trygghet hos de som i dag inte använder AI, utan också för att rapporten tydligt visar att oron för den nya teknologin faktiskt ökar ju mer en person använder den.

Genom att övergå till produktion och konsumtion av förstärkta fullkorn kan vi hantera kritiska frågor som livsmedelssäkerhet, näringsbrist och miljöpåverkan.

Vi står inför en global utmaning att kunna producera livsmedel åt en växande befolkning, utan att överskrida våra planetära gränser. Förstärkta fullkorn är inte bara ett steg i rätt riktning, de representerar en möjlig revolution inom vårt sätt att producera och konsumera mat.

Övriga länder kan vara en stor källa till talang. Att etablera en kanal för arbetskraft från utlandet kräver att arbetsgivare grundligt omarbetar hur de rekryterar, flyttar och integrerar talang. De kan behöva ifrågasätta sina egna fördomar och söka talang på marknader och i regioner som de tidigare inte hade övervägt. Regeringar spelar också en stark möjliggörande roll i denna process. De måste fastställa policyer, incitament och ramverk som hjälper arbetsgivare att ta in de arbetstagare de behöver. Arbetsgivare och länder som nyttjar denna positiva energi från miljontals arbetstagare som är villiga att flytta, kommer att vinna en stor konkurrensfördel och tillväxtmöjlighet.

Världens viktigaste ekonomier står inför en stor utmaning: bristen på arbetskraft. Denna växande klyfta på den globala arbetsmarknaden beror främst på sjunkande födelsetal och obalans mellan arbetsutbud och efterfrågan. Arbetskraftsinvandring representerar en stor möjlighet att överbrygga detta gap. Vi måste anpassa våra arbetsmarknader för att vara mer flexibla, vilket möjliggör för arbetstagare att flytta dit de behövs mest och där de kan hitta de bästa möjligheterna för sin karriärutveckling.

Trots försiktig optimism bland företagsledare ser vi ändå att kostnadskontroll är högsta prioritet under början av 2024. Många är återhållsamma med större utgifter i den löpande verksamheten och overhead samt CAPEX/investeringar. Trots det, ser vi att det är bra läge för M&A och vi ser möjlighet för konsolidering i flera sektorer.

Vi ser att över 80 procent av företagen träffar eller överträffar sina uppsatta kostnadsbesparingsmål men att bara hälften av dessa lyckas ligga kvar på den förbättrade kostnadspositionen över tid. Dessutom ser vi att en av tre upplever att utförda åtgärder hämmar tillväxten och påverkar den negativt.

Vår rapport understryker behovet för företagsledare att balansera kostnadskontroll med tillväxtstrategier för att navigera genom föränderliga ekonomiska trender, geopolitiska förändringar och snabb teknologisk utveckling. Genom att anta ett heltäckande tillvägagångssätt kan organisationer låsa upp medel för att investera i strategiska prioriteringar som bygger konkurrensfördelar för framtiden.

Det är många företag i Sverige som just nu kämpar med att nå sina tillväxt-, kostnads- och hållbarhetsmål. Att använda AI är det enda sättet för att skapa den nivå av insikt som krävs för att prioritera rätt, påverka utfall i tid och leverera i alla tre dimensionerna. Dagens företagsledare går en spännande tid till mötes där de kommer leda arbetet med att omdefiniera hur företag ser på värde i ett mer holistiskt och hållbart perspektiv, samt med hjälp av AI faktiskt förstå vad som är viktigast att fokusera på för att leverera detta värde.

Det har varit en brant inlärningskurva för de allra flesta när det gäller GenAI och många vill invänta att “hypen” har lagt sig innan de investerar i bred omfattning. Vårt råd till företagsledare är att utveckla en egen nyanserad bild både kring utvärderade användningsområden och framgångsfaktorer kring införande. Det finns en risk med att vänta allt för länge och därmed hamna långt efter de som varit tidiga med att experimentera och lära sig att realisera värdet av GenAI i sin verksamhet.

Vi ser att de som kommit längst driver en nyanserad agenda uppdelad i tre områden - ett möjliggörande av bred användning av co-pilots för att höja effektiviteten i vardagliga uppgifter för många människor, transformation av administrativa funktioner och slutligen innovation inom ett till två områden med signifikant påverkan på kundupplevelse, intäkt eller kostnader, exempelvis kundsupport eller produktutveckling.

Samlat engagemang från arbetsgruppen är viktigt men chefens inverkan när det kommer till att bygga psykologisk trygghet väger tyngst. Chefen sätter tonen genom att vara förebild och signalera vilka beteenden som uppmuntras på arbetet och vad som inte kommer att tolereras. Psykologisk trygghet kan endast frodas om den drivs från toppen.

Fördelarna med en arbetsplats som präglas av mångfald, förverkligas först när anställda känner sig trygga att ta risker och dela nya idéer. Att främja psykologisk trygghet kräver arbete och det är stundtals utmanande. Men ansträngningen lönar sig, såväl för företaget som de anställda.

I Europa kommer vi se en ännu tidigare och starkare övergång av återvunna material i elbilsbatterier, än det globala snittet. Jag ser mycket positivt på denna utveckling som är ett naturligt steg i elektrifieringsprocessen av motorfordon för såväl privatpersoner som industrin.

Att lyckas skapa en affärsmodell där färre produkter tillverkas, med bibehållen lönsamhet, är nyckeln till hållbar detaljhandel – men det är otroligt svårt. Det kräver både att man kan förändra sitt kunderbjudande, aktivera det lager som både bolag och kunder har och som inte används, samt att man har IT-infrastrukturen som stöder denna förändring. Det är riktigt spännande och inspirerande att ett företag som Houdini vågar vara först ut att experimentera med en mer helhetlig cirkulär butik.

Den enskilt största utmaningen i att minska klädföretagens klimatpåverkan är att minska andelen plagg som tillverkas och köps och samtidigt bibehålla eller stärka kundupplevelsen och lönsamheten. För att lyckas med det krävs ett skifte både hos företag och konsumenter. Vi har erbjudit och testat cirkulära affärsmodeller i drygt tio år och med våra lärdomar tar vi nu steget fullt ut och möjliggör för kunden att själv välja hur de vill ha tillgång till varje enskild produkt. Det kommer vara avgörande för att göra skillnad för våra kunder och för planeten.

Eftersom fler konsumenter känner en ökad ekonomisk press i år är de mer inriktade på fynd än någonsin tidigare. Många konsumenter kommer sannolikt att flytta sin julhandel till Black Friday i år, vi kommer därför troligtvis se en dipp under julhandeln när det gäller de större inköpen.

Novemberförsäljningsevenemangen övergår till en hel säsong av jakt på fynd och i år är konsumenterna redo att verkligen leta i utbudet för att få bäst valuta för sina pengar. Återförsäljare behöver relevanta rabatter och riktade annonser baserat på produktintressen om de ska konvertera köpare under vad som sannolikt kommer att vara en mycket konkurrensutsatt shoppingperiod.

Hängivna ängelinvesterare som hjälper nystartade företag med kapital, strategisk hjälp och ingångar i rätt nätverk spelar en stor roll för den europeiska tillväxten av nya företag, där har vi nu hunnit ifatt USA.

För att människor ska våga satsa på den relativa osäkerhet som det innebär att starta ett nytt företag, krävs det en grundläggande trygghet till samhällssystemet. Att det finns en stor drivkraft att skapa nya företag i Norden tycker jag är ett bevis på att det finns både förutsättningar och möjligheter för många att förverkliga sina affärsidéer.

Det blir allt viktigare att belysa affärsänglarnas roll i det som skapar ett starkt ekosystem, det är trots allt personerna bakom firmor och banker och de som rör sig med eget kapital som tar de riskfyllda besluten att stötta entreprenörer och privatmarknaden när det inte känns tryggt nog för institutionellt kapital att sättas i spel. Med denna rapport har vi både kunnat mäta och kartlägga vilka de är samt åskådliggöra deras avgörande bidrag till framgången över hela Europa.

Även om e-handeln inte fortsätter att öka lika snabbt som under pandemin, har branschen genomgått en märkbar och varaktig förändring. Rivaliteten mellan nya aktörer och etablerade företag har ökat och nya köpbeteendena har betydande inflytande över dagens e-handelsförsäljning.

I både detaljhandels- och CPG-världen är klyftan mellan de e-handelsledare som lyckas växa och de som halkar efter tydlig men det är en klyfta som kan överbryggas. Många marknader och kategorier är fortfarande flera år bort från full mognad inom e-handel och det finns stora möjligheter att genom rätt investeringar och bolagssatsningar driva företaget mot en ökad tillväxt. Att däremot inte investera och se e-handeln som ett av de viktigaste områdena att vinna i är att förneka en ny verklighet. Detta måste också efterlevas i verkligheten och VD och ledningsgrupp måste säkra att e-handeln inte bara ses som en kanal utan an strategisk investering för hela bolagets välmående och framtid

Att i stor skala vidareutbilda människor och underlätta för omallokering av kompetent arbetskraft är avgörande för att lyckas nå klimatmålen.

Det finns många utmaningar för svenska företag i dag, till exempel energiomställningen, ökade krav på digitalisering och kostnadsinflationen. Jag ser fram emot att fortsätta vara drivande i BCG:s arbete med att hjälpa våra klienter i sina transformations- och strategiarbeten.

En omställning i produktionskedjan innebär naturligtvis initiala investeringskostnader, något som bolagen ofta dock kan hämta hem relativt snabbt. Att implementera en mer cirkulär produktion är inte bara bättre ur miljö- och ekonomisk synpunkt, utan gör också den egna produktionslinjen mindre sårbar för förändringar i omvärlden och eventuella uteblivna eller fördröjda materialleveranser.

De företag som lyckas skapa mest värde ur AI följer 10-20-70-regeln. 10 procent av deras AI-arbete går till att designa algoritmer, 20 procent till att bygga underliggande teknologier och 70 procent till att stötta anställda och anpassa företagets affärsprocesser till AI. Vidareutbildning är avgörande för att lyckas med AI och måste ske regelbundet för att rusta medarbetare för nya sätt att arbeta.

Ett av de mest effektiva sätten att attrahera och behålla talanger är att öka sina anställdas känsla av inkludering. Trots det är det få företag som ser på sitt inkluderingsarbete som en nödvändighet. Vi tror att det till stor del handlar om de utmaningar som finns kring mätbarhet och därför har vi på BCG fokuserat på att ta fram just data och verktyg för att företag ska kunna mäta sitt förändringsarbete.

Det är positiv att se hur innovation kommit tillbaka till toppen av bolagens agenda efter pandemin, vi på BCG har under längre tid tydligt sett hur det driver bolagens värdeskapande. Det är naturligtvis tråkigt att det inte finns något svenskt bolag på topp-50-listan i år, framförallt i dessa tider då vi generellt ser hur de svenska bolagen tappar marknadsandelar globalt. Min syn är, precis som det historiskt bevisats, att innovation är lösningen för att vända denna trend.

Vi möjliggör för våra klienter att hitta lösningar på sina mest komplexa och svårlösta utmaningar, vilket har stor inverkan på näringslivet men också samhällen i stort. Jag är mycket stolt över det arbete som BCG gör för att hjälpa våra klienter upptäcka och nyttja sin fulla potential och samtidigt navigera i den oförutsägbara verklighet vi alla världen över upplever just nu.

Det råder ingen tvekan om att de medicintekniska företagen har ett gediget arbete framför sig. Tydligt målsättning, implementering och uppföljning genom hela värdekedjan är avgörande för att lyckas. De som sätter en hög ambition och agerar nu har mycket att vinna.

Medicintekniken är ett område som ofta förbises när vi pratar om behovet av minskade utsläpp och självklart ska huvudfokus för medicinteknikbolag vara att säkra bästa möjliga kliniska behandling för patienterna. Våra beräkningar visar dock att det ena inte behöver utesluta det andra, utan att bolag som är ledande när det gäller utsläppsreducering ser en mängd fördelar i form av lägre kostnader, möjlighet att attrahera talang och en stärkt marknadsposition. Allt detta ger ökade möjligheter att också driva större nytta för patienterna i slutändan.

Företag som inte investerar tid i att få sina anställda att känna sig stöttade och inkluderade på arbetet kommer istället behöva lägga betydligt mer tid på att ständigt leta nya talanger.

Dessa siffror är djupt oroande. Det är extremt viktigt att kvinnor i högre utsträckning är med och formar den teknologi som kommer att påverka industrier, samhällen och oss individer på ett allt djupare plan i framtiden. Det är viktigt ur framförallt tre perspektiv: att säkra att de team som bygger framtidens beslutsmaskineri faktiskt tar olika perspektiv i beaktande och inte “hårdkodar” in fördomar samt att säkra att kvinnor får ta del av den ekonomiska tillväxt som kommer att skapas i dessa företag. Och till sist vet vi genom tidigare genomförda BCG-studier att mångfald leder till bättre innovation och högre lönsamhet vilket adderar ett tredje viktigt perspektiv.

Jag tror kriserna som dominerat under senare tid gjort fler medvetna om hur sårbara många system är, vilket motiverat företagsledare världen över att verkligen göra något åt det. Det är samtidigt viktigt att komma ihåg att de positiva möjligheterna kräver fortsatt politiskt stöd och prioritet, annars riskerar vi att gå miste om många möjligheter vi står inför nu. För att nå verklig förändring krävs både politisk styrning i rätt riktning och att människor är beredda att göra livsstilsförändringar, vilket kanske inte alltid är helt bekvämt. Lyckas vi med de två sakerna har vi mycket positivt att se fram emot

Vi befinner oss mitt i ett stort konsumtionsskifte där konsumenters likviditet förväntas sjunka ytterligare, då är det inte konstigt att fler skär ner på dyrare inköp. Samtidigt finns en stor möjlighet för företag att leda konsumenten mot produkter som är mer hållbara men som inte har ett högre pris. I bästa fall kan den pressade ekonomiska situationen skynda på utvecklingen mot mer miljövänliga produkter som är billiga, framförallt inom livsmedelsindustrin

Alla företagsledningar behöver ta ett strukturerat grepp om sina förändringsresor och som en del av det adressera hur man arbetar. Det kommer inte vara lätt och många anställda som tycker att dagens modell är bekväm kommer att opponera sig men jag är övertygad om att det är avgörande för att bibehålla företagens konkurrenskraft på en internationell marknad.  

Vi står inför en inflation som inte setts sedan Kalla kriget vilket i sig är en extrem faktor. Kombinerat med kraftiga överlager är situationen svårare än någonsin tidigare och risken att därför ta fel beslut överhängande. De företag som har ett strukturerat angreppsätt för att hantera situationen kommer gå vinnande ur den, samtidigt som många företag inte kommer att klara sig.

Bolag som är verkliga ledare inom ansvarsfull AI är ofta ansvarsfulla företag överlag. De som ligger i framkant av ansvarsfullt användande av AI är inte bara fokuserade på själva teknologin, utan AI:n utgör en naturlig förlängning av en värdedriven och ansvarstagande företagskultur som helhet.

Många företag pratar gärna om vikten av hållbarhet och kommunicerar sina Net Zero-ambitioner men det är för få som faktiskt arbetar för att inkludera klimatprioriteringar i de innovationslösningar som i praktiken kan leda till förändring och faktiska resultat. Samtidigt förväntar sig både investerare, aktieägare och konsumenter att storföretagen ska vara ledande i klimatarbetet.

Genom att röra sig bort från köttproteiner öppnas möjligheten till kortare, mer uthålliga och potentiellt mer lokala leveranskedjor. En utbredd ökning av alternativa proteiner kan lindra livsmedelskrisen, minska risken för störningar i leveranskedjan och spela en avgörande roll i hanteringen av klimatförändringarna.