70 miljoner till cancerforskning vid Göteborgs universitet

Report this content

Idag har Cancerfondens forskningsnämnd beslutat att ge 70 miljoner till de mest framstående cancerforskningen vid Göteborgs universitet. En forskare som får ta del av satsningen är professor Maria Falkenberg som undersöker varför vissa barn som behandlats för cancer får andra sjukdomssymptom i vuxen ålder.

– Det kan till exempel röra sig om hjärtsvikt, nedsatt hörsel eller balansstörningar som uppenbarar sig först i vuxen ålder. Studierna kan bidra till utveckling av nya läkemedel mot cancer med färre biverkningar, säger Maria Falkenberg. 

Maria Falkenberg och hennes forskargrupps hypotes är att skadat mitokondrie-DNA kan vara en bidragande orsak till att personer som behandlats för cancer som barn kan få problem senare i livet. Mitokondrier är delar av cellen som ofta benämns ”cellernas kraftverk” eftersom det är där som cellernas energi alstras. 

Ett skäl till misstanken är att de symtom som långt senare drabbar barn som överlevt cancer också är vanliga hos patienter med mitokondriell sjukdom. I de studier som Maria Falkenberg nu har fått anslag för ska hon bland annat undersöka om olika sorters cancerbehandlingar kan påverka den mitokondriella arvsmassan negativt. Forskningsanslaget från Cancerfonden uppgår till 5,25 miljoner kronor och fördelas över tre år. 

– Jag tycker att detta är ett väldigt lovande projekt. När barn drabbas av cancer är det extra tungt och vi vill bidra till att man får så lite biverkningar som möjligt efter behandlingen. Om denna hypotes stämmer, är det ett genombrott för alla de barn som drabbas, säger Klas Kärre, ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd. 

Forskningsnämnden beslutade idag om att dela ut 670 miljoner kronor till svensk cancerforskning fördelat på åtta lärosäten runt om i landet. Totalt i år har Cancerfonden fattat beslut om en rekordutdelning på 770 miljoner kronor. Det är det största beloppet någonsin från Cancerfonden. 

– Det är en fantastisk känsla att få dela ut ett rekordbelopp till svensk cancerforskning, pengarna räddar liv, säger Klas Kärre. 

Fakta: Cancerfondens anslagsutdelning  

Fördelningen av Cancerfondens forskningsanslag utses i nationell konkurrens. Det innebär att Cancerfonden låter alla forskningsprojekt konkurrera med varandra oberoende av cancerform. De främsta forskningsprojekten får anslag, det vill säga de med störst chans att nå framgångsrika resultat. Anslagsutdelningen som sker i november varje år är Cancerfondens största utdelning.

För mer information kontakta:
Jens Petersen
Pressekreterare
+46 76-814 74 26
jens.petersen@cancerfonden.se

Om Cancerfonden

Cancerfondens vision är att besegra cancer. Genom att finansiera den främsta forskningen, sprida kunskap om cancer och påverka beslutsfattare i viktiga frågor, arbetar vi för att färre ska drabbas och fler ska överleva cancer.​ Cancerfonden är en fristående, ideell organisation utan statligt stöd. Vårt arbete är helt beroende av testamenten och gåvor från privatpersoner och företag.​ Vi är en av de största finansiärerna av svensk cancerforskning. Sedan 1951 har vi delat ut 11 miljarder kronor till de främsta forskningsprojekten i Sverige. Överlevnaden i cancer har mer än fördubblats under samma tid.​Tack vare forskningens framsteg överlever i dag två av tre som får cancer. Vi har kommit långt, men vi är inte framme än.​ #tillsammansmotcancer www.cancerfonden.se

Media

Media

Dokument & länkar

Snabbfakta

Forskningsnämnden beslutade idag om att dela ut 670 miljoner kronor till svensk cancerforskning fördelat på åtta lärosäten runt om i landet. Totalt i år har Cancerfonden fattat beslut om en rekordutdelning på 770 miljoner kronor. Det är det största beloppet någonsin från Cancerfonden.
Twittra det här

Citat

Jag tycker att detta är ett väldigt lovande projekt. När barn drabbas av cancer är det extra tungt och vi vill bidra till att man får så lite biverkningar som möjligt efter behandlingen. Om denna hypotes stämmer, är det ett genombrott för alla de barn som drabbas
Klas Kärre, ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd
Det kan till exempel röra sig om hjärtsvikt, nedsatt hörsel eller balansstörningar som uppenbarar sig först i vuxen ålder. Studierna kan bidra till utveckling av nya läkemedel mot cancer med färre biverkningar
Maria Falkenberg, professor vid Göteborgs universitet