Dela

Kontakt

  • Cancerfonden
    David Bagares gata 5 101 55 STOCKHOLM
    +46-8-677 10 00
    +46-8-677 10 01
    http://www.cancerfonden.se
  • Agnes Palinski

    PR- och pressansvarig


    08-677 10 43
    0768-14 74 43
  • Länkar

    Citat

    – Vi är mycket stolta och tacksamma över engagemanget från Kronprinsessan Victoria. Kronprinsessans engagemang har aktivt bidragit till att Cancerfondens Rosa Bandet-kampanj förenar så många. Intresset hos såväl privatpersoner som föreningar och företag att vara med och bidra till cancerforskningen blir bara större och större.
    Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare på Cancerfonden.
    – Uppdraget att formge årets rosa band gör jag för min mamma och alla andra som drabbas av cancer på ett eller annat sätt. För mig är stegen en symbol för något hoppfullt, en passage från mörker till ljus.
    Bea Szenfeld, årets Rosa Bandet-designer
    – Vi är stolta över att Bea Szenfeld med sitt kreativa uttryck och med sin personliga erfarenhet av cancer i familjen vill vara med och bidra i årets Rosa Bandet-kampanj, för att färre ska drabbas och fler överleva. Det är bara tillsammans vi kan besegra cancer.
    Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare på Cancerfonden.
    Det är en fantastisk utveckling. Vi har fått förfinade metoder med stamcellsbehandling för exempelvis vissa blodcancrar, sofistikerad immunterapi, målinriktade läkemedel, noggrannare diagnostik och förbättrad vård runt patienten. Men vi har mycket jobb framför oss för att fler ska överleva cancer.
    Jan Zedenius, överläkare, professor och medicinsk sakkunnig på Cancerfonden.
    Genom finansiering av den främsta svenska cancerforskningen kan vi öka chanserna för fler forskningsgenombrott och därmed få fram bättre metoder för att förebygga, diagnostisera och behandla cancer. Det är därför mycket glädjande att vi, tack vare alla gåvor från privatpersoner, organisationer och företag, kan finansiera ytterligare 28 forskartjänster.
    Klas Kärre, ordförande för Cancerfondens forskningsnämnd
    Det känns extra roligt att vi i år kan bevilja nio tjänster till kliniska cancerforskare, tre gånger så många som tidigare år.
    Klas Kärre
    Om överlevnaden för cancerpatienter med låg utbildning var lika stor som bland högutbildade skulle 2900 liv räddas per år. Det motsvarar åtta liv varje dag. Att hälsoklyftorna är så stora i Sverige är oacceptabelt.
    Jan Zedenius, överläkare och medicinsk sakkunnig på Cancerfonden
    Någon genomarbetad analys till den svenska kräftgången finns inte, men det ligger nära till hands att misstänka att det sämre forskningsklimat som råder i Sverige och som inte minst har uppmärksammats i Cancerfondsrapporten under många år, spelar en stor roll.
    Klas Kärre, ordförande för Cancerfondens forskningsnämnd
    Landstingen betraktar i allt för hög grad vården som en produktionsapparat istället för en kunskapsorganisation. Det drabbar i första hand den kliniska forskningen men får i förlängningen återverkningar även på grundforskning och annan medicinsk forskning.
    Klas Kärre, ordförande för Cancerfondens forskningsnämnd
    Vi vet i dagsläget inte vad ökningen beror på, det behövs fler studier för att ta reda på det. Men många landsting måste bli ännu bättre på att få fler kvinnor att screena sig. Närmare två av tre kvinnor som drabbas av livmoderhalscancer har inte alls eller bara sporadiskt deltagit i screeningprogrammet.
    Jan Zedenius, professor och medicinsk sakkunnig på Cancerfonden
    Det finns ett tydligt nationellt vårdprogram med rekommendationer om hur man bäst når de kvinnor som uteblir från screening, till exempel årliga omkallelser, telefonsamtal och erbjudande om självtest. Att det är så stora skillnader mellan olika delar av landet talar för att alla landsting inte följer programmet tillräckligt bra, och inte är tillräckligt bra på att lära av de landsting som lyckas bättre.
    Jan Zedenius
    Än en gång ser vi att landstingens självbestämmande går ut över kvaliteten i vården. Så länge Sverige har 21 självstyrande landsting kommer det alltid finnas de som vill göra på sitt sätt, även om det finns nationella rekommendationer. Det behövs en starkare nationell styrning av cancervården för att garantera att alla kvinnor i Sverige får den bästa preventionen mot livmoderhalscancer.
    Jan Zedenius, professor och medicinsk sakkunnig på Cancerfonden
    Vi vet i dagsläget inte vad ökningen beror på, det behövs fler studier för att ta reda på det. Men många landsting måste bli ännu bättre på att få fler kvinnor att screena sig. Närmare två av tre kvinnor som drabbas av livmoderhalscancer har inte alls eller bara sporadiskt deltagit i screeningprogrammet.
    säger Jan Zedenius, professor och medicinsk sakkunnig på Cancerfonden.
    Det finns ett tydligt nationellt vårdprogram med rekommendationer om hur man bäst når de kvinnor som uteblir från screening, till exempel årliga omkallelser, telefonsamtal och erbjudande om självtest. Att det är så många kvinnor som uteblir från screening talar för att landstinget i Kalmar inte följer programmet tillräckligt bra, eller inte är tillräckligt bra på att lära av de landsting som lyckas bättre.
    Jan Zedenius, professor och medicinsk sakkunnig på Cancerfonden
    Än en gång ser vi att landstingens självbestämmande går ut över kvaliteten i vården. Så länge Sverige har 21 självstyrande landsting kommer det alltid att finnas de som vill göra på sitt sätt, även om det finns nationella rekommendationer. Det behövs en starkare nationell styrning av cancervården för att garantera att alla kvinnor i Sverige får den bästa preventionen mot livmoderhalscancer.
    Jan Zedenius
    Vi vet i dagsläget inte vad ökningen nationellt beror på, det behövs fler studier för att ta reda på det. I Jönköping behöver man särskilt titta på varför statistiken sticker ut och vad landstinget kan göra för att bli ännu bättre på att få fler kvinnor att delta i screeningen. Närmare två av tre kvinnor som drabbas av livmoderhalscancer har inte alls eller bara sporadiskt deltagit i screeningprogrammet.
    Jan Zedenius, professor och medicinsk sakkunnig på Cancerfonden.
    Det finns ett tydligt nationellt vårdprogram med rekommendationer om hur man bäst når de kvinnor som uteblir från screening, till exempel årliga omkallelser, telefonsamtal och erbjudande om självtest. Att det är så stora skillnader mellan olika delar av landet talar för att alla landsting inte följer programmet tillräckligt bra, och inte är tillräckligt bra på att lära av de landsting som lyckas bättre.
    Jan Zedenius, professor och medicinsk sakkunnig på Cancerfonden.
    Än en gång ser vi att landstingens självbestämmande går ut över kvaliteten i vården. Så länge Sverige har 21 självstyrande landsting kommer det alltid att finnas de som vill göra på sitt sätt, även om det finns nationella rekommendationer. Det behövs en starkare nationell styrning av cancervården för att garantera att alla kvinnor i Sverige får den bästa preventionen mot livmoderhalscancer.
    Jan Zedenius, professor och medicinsk sakkunnig på Cancerfonden.
    Vi vet i dagsläget inte vad ökningen beror på, det behövs fler studier för att ta reda på det. Men många landsting måste bli ännu bättre på att få fler kvinnor att delta i screeningen. Närmare två av tre kvinnor som drabbas av livmoderhalscancer har inte alls eller bara sporadiskt deltagit i screeningprogrammet.
    Jan Zedenius, professor och medicinsk sakkunnig på Cancerfonden
    Det finns ett tydligt nationellt vårdprogram med rekommendationer om hur man bäst når de kvinnor som uteblir från screening, till exempel årliga omkallelser, telefonsamtal och erbjudande om självtest. Att det är så många kvinnor som uteblir från screening talar för att Region Kronoberg inte följer programmet tillräckligt bra, eller inte är tillräckligt bra på att lära av de landsting som lyckas bättre.
    Jan Zedenius, professor och medicinsk sakkunnig på Cancerfonden
    Än en gång ser vi att landstingens självbestämmande går ut över kvaliteten i vården. Så länge Sverige har 21 självstyrande landsting kommer det alltid att finnas de som vill göra på sitt sätt, även om det finns nationella rekommendationer. Det behövs en starkare nationell styrning av cancervården för att garantera att alla kvinnor i Sverige får den bästa preventionen mot livmoderhalscancer.
    Jan Zedenius, professor och medicinsk sakkunnig på Cancerfonden
    Vi vet i dagsläget inte vad ökningen beror på, det behövs fler studier för att ta reda på det. Men många landsting måste bli ännu bättre på att få fler kvinnor att delta i screeningen. Två av tre kvinnor som drabbas av livmoderhalscancer har inte alls eller bara sporadiskt deltagit i screeningprogrammet
    Jan Zedenius, professor och medicinsk sakkunnig på Cancerfonden.
    Det finns ett tydligt nationellt vårdprogram med rekommendationer om hur man bäst når de kvinnor som uteblir från screening, till exempel årliga omkallelser, telefonsamtal och erbjudande om självtest. Att det är så stora skillnader mellan olika delar av landet talar för att alla landsting inte följer programmet tillräckligt bra, och inte är tillräckligt bra på att lära av de landsting som lyckas bättre.
    Jan Zedenius
    Än en gång ser vi att landstingens självbestämmande går ut över kvaliteten i vården. Så länge Sverige har 21 självstyrande landsting kommer det alltid att finnas de som vill göra på sitt sätt, även om det finns nationella rekommendationer. Det behövs en starkare nationell styrning av cancervården för att garantera att alla kvinnor i Sverige får den bästa preventionen mot livmoderhalscancer
    Jan Zedenius
    Vi vet i dagsläget inte vad ökningen nationellt beror på, det behövs fler studier för att ta reda på det. Region Östergötland behöver särskilt titta på varför man sticker ut i statistiken, och vad landstinget kan göra för att bli ännu bättre på att få fler kvinnor att delta i screeningen. Närmare två av tre kvinnor som drabbas av livmoderhalscancer har inte alls eller bara sporadiskt deltagit i screeningprogrammet.
    Jan Zedenius, professor och medicinsk sakkunnig på Cancerfonden.
    Det finns ett tydligt nationellt vårdprogram med rekommendationer om hur man bäst når de kvinnor som uteblir från screening, till exempel årliga omkallelser, telefonsamtal och erbjudande om självtest. Att det är så stora skillnader mellan olika delar av landet talar för att alla landsting inte följer programmet tillräckligt bra, och inte är tillräckligt bra på att lära av de landsting som lyckas bättre.
    Jan Zedenius, professor och medicinsk sakkunnig på Cancerfonden.
    Än en gång ser vi att landstingens självbestämmande går ut över kvaliteten i vården. Så länge Sverige har 21 självstyrande landsting kommer det alltid att finnas de som vill göra på sitt sätt, även om det finns nationella rekommendationer. Det behövs en starkare nationell styrning av cancervården för att garantera att alla kvinnor i Sverige får den bästa preventionen mot livmoderhalscancer.
    Jan Zedenius
    Vi vet i dagsläget inte vad ökningen beror på, det behövs fler studier för att ta reda på det. Men många landsting måste bli ännu bättre på att få fler kvinnor att delta i screeningen. Närmare två av tre kvinnor som drabbas av livmoderhalscancer har inte alls eller bara sporadiskt deltagit i screeningprogrammet.
    Jan Zedenius, professor och medicinsk sakkunnig på Cancerfonden.
    Det finns ett tydligt nationellt vårdprogram med rekommendationer om hur man bäst når de kvinnor som uteblir från screening, till exempel årliga omkallelser, telefonsamtal och erbjudande om självtest. Att det är så många kvinnor som uteblir från screening talar för att Region Skåne inte följer programmet tillräckligt bra, eller inte är tillräckligt bra på att lära av de landsting som lyckas bättre.
    Jan Zedenius
    Än en gång ser vi att landstingens självbestämmande går ut över kvaliteten i vården. Så länge Sverige har 21 självstyrande landsting kommer det alltid att finnas de som vill göra på sitt sätt, även om det finns nationella rekommendationer. Det behövs en starkare nationell styrning av cancervården för att garantera att alla kvinnor i Sverige får den bästa preventionen mot livmoderhalscancer.
    Jan Zedenius
    Vi vet i dagsläget inte vad ökningen beror på, det behövs fler studier för att ta reda på det. Men många landsting måste bli ännu bättre på att få fler kvinnor att delta i screeningen. Närmare två av tre kvinnor som drabbas av livmoderhalscancer har inte alls eller bara sporadiskt deltagit i screeningprogrammet.
    Jan Zedenius, professor och medicinsk sakkunnig på Cancerfonden.
    Vi vet i dagsläget inte vad ökningen nationellt beror på, det behövs fler studier för att ta reda på det. Landstinget i Västerbottens län behöver särskilt titta på varför man sticker ut i statistiken, och vad landstinget kan göra för att bli ännu bättre på att få fler kvinnor att delta i screeningen. Närmare två av tre kvinnor som drabbas av livmoderhalscancer har inte alls eller bara sporadiskt deltagit i screeningprogrammet.
    Jan Zedenius, professor och medicinsk sakkunnig på Cancerfonden.
    Vi vet i dagsläget inte vad ökningen nationellt beror på, det behövs fler studier för att ta reda på det. Region Gotland behöver särskilt titta på varför man sticker ut i statistiken, och vad landstinget kan göra för att bli ännu bättre på att få fler kvinnor att delta i screeningen. Närmare två av tre kvinnor som drabbas av livmoderhalscancer har inte alls eller bara sporadiskt deltagit i screeningprogrammet.
    Jan Zedenius, professor och medicinsk sakkunnig på Cancerfonden
    Hälso- och sjukvårdsnämnden på Gotland har nyligen fattat beslut om att följa de nationella rekommendationer som finns för hur man bäst når kvinnor som uteblir från screening, till exempel årliga omkallelser, telefonsamtal och erbjudande om självtest. Det är bra, men nu gäller det att beslutet verkligen implementeras i verksamheten och att Region Gotland lär av de landsting som lyckas få många kvinnor att delta, säger Jan Zedenius.
    Jan Zedenius, professor och medicinsk sakkunnig på Cancerfonden.
    Än en gång ser vi att landstingens självbestämmande går ut över kvaliteten i vården. Så länge Sverige har 21 självstyrande landsting kommer det alltid att finnas de som vill göra på sitt sätt, även om det finns nationella rekommendationer. Det behövs en starkare nationell styrning av cancervården för att garantera att alla kvinnor i Sverige får den bästa preventionen mot livmoderhalscancer.
    Jan Zedenius, professor och medicinsk sakkunnig på Cancerfonden.
    Vi vet i dagsläget inte vad ökningen beror på, det behövs fler studier för att ta reda på det. Men många landsting måste bli ännu bättre på att få fler kvinnor att delta i screeningen. Närmare två av tre kvinnor som drabbas av livmoderhalscancer har inte alls eller bara sporadiskt deltagit i screeningprogrammet.
    Jan Zedenius, professor och medicinsk sakkunnig på Cancerfonden.
    Vi vet i dagsläget inte vad ökningen beror på, det behövs fler studier för att ta reda på det. Men många landsting måste bli ännu bättre på att få fler kvinnor att delta i screeningen. Närmare två av tre kvinnor som drabbas av livmoderhalscancer har inte alls eller bara sporadiskt deltagit i screeningprogrammet
    Jan Zedenius, professor och medicinsk sakkunnig på Cancerfonden.
    Vi vet i dagsläget inte vad ökningen nationellt beror på, det behövs fler studier för att ta reda på det. I Västmanland behöver man särskilt titta på varför statistiken sticker ut, och vad landstinget kan göra för att bli ännu bättre på att få fler kvinnor att delta i screeningen. Närmare två av tre kvinnor som drabbas av livmoderhalscancer har inte alls eller bara sporadiskt deltagit i screeningprogrammet.
    Jan Zedenius, professor och medicinsk sakkunnig på Cancerfonden.
    Efter denna kväll har jag återigen blivit påmind om allt det svåra som ett cancerbesked innebär när det slår till mitt i livet. Jag är otroligt tacksam för alla som redan är månadsgivare - och för alla som i kväll valde att bli månadsgivare. Tillsammans gör vi det möjligt för forskarna att göra nya viktiga genombrott.
    Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare på Cancerfonden
    Jag vill rikta ett stort tack till alla som på olika sätt medverkat under galan och bidragit till det fantastiska resultatet: alla drabbade och närstående som modigt delat med er av era upplevelser, forskare som berättat om genombrott och utmaningar och programledare och artister som bjudit på högklassig underhållning. Tillsammans kan vi besegra cancer.
    Cancerfondens generalsekreterare Ulrika Årehed Kågström
    Årets utmärkelse till Fredrik Mertens uppmärksammar ett fantastiskt, mångårigt forskningsarbete som inte bara avslöjat några av de innersta cancerframkallande hemligheterna i cellernas arvsmassa, men som också har fått direkt betydelse för patienterna vid diagnostisering och val av behandling.
    Klas Kärre, ordförande för Cancerfondens forskningsnämnd.
    Det känns fantastiskt att bli utsedd till ”Årets cancerforskare” av Cancerfonden. Det är ett starkt kvitto på det envisa arbete jag och min forskargrupp bedriver för att söka efter nya metoder att upptäcka och behandla tumörer. Tack till alla som genom gåvor och engagemang möjliggör att vi får tid och resurser att forska.
    Fredrik Mertens, professor i klinisk genetik vid Lunds universitet.
    Årets utmärkelse till Fredrik Mertens uppmärksammar ett fantastiskt, mångårigt forskningsarbete som inte bara avslöjat några av de innersta cancerframkallande hemligheterna i cellernas arvsmassa, men som också har fått direkt betydelse för patienterna vid diagnostisering och val av behandling.
    Klas Kärre, ordförande för Cancerfondens forskningsnämnd.
    Min forskning handlar om en av de stora bovarna bakom cancer, ett protein som kallas Myc. Tack vare anslaget från Cancerfonden kan vi få ny kunskap som kan leda till nya sätt att angripa cancer.
    Maria Sunnerhagen, professor vid Linköpings universitet.
    Detta projekt kartlägger in i minsta detalj ett av de proteiner som driver cancercellers tillväxt. Sådan grundforskning med avancerad metodik är viktig för att lägga basen till utveckling av nya behandlingsmetoder.
    Klas Kärre, ordförande för Cancerfondens forskningsnämnd.
    Min forskning handlar att hitta nya behandlingar mot neuroblastom, som varje år drabbar mellan 15 och 20 barn i Sverige och där de flesta är under fem år. Tack vare anslaget från Cancerfonden kan vi nu arbeta för att fler barn ska överleva.
    Daniel Bexell, docent vid Lunds universitet.
    Detta projekt skapar nya förutsättningar för att förbättra behandling av en ovanlig men mycket aggressiv form av barncancer.
    Klas Kärre, ordförande för Cancerfondens forskningsnämnd.
    Jag är mycket glad över anslaget från Cancerfonden. Det gör att vi kan arbeta vidare för att fler män med spridd prostatacancer ska överleva.
    Jenny L Persson, professor vid Umeå universitet. 
    En av de största utmaningarna inom cancerforskningen gäller cancercellernas förmåga att sprida sig i kroppen, en vanlig orsak till att vissa patienter inte kan botas. För att utveckla läkemedel måste man först förstå hur sådan metastasering går till, och Jenny L Perssons forskning inriktar sig mot just detta.
    Klas Kärre, ordförande för Cancerfondens forskningsnämnd.
    Målet med min forskning är att öka överlevnaden och livskvaliteten vid gynekologisk cancer. Som klinisk kirurg har jag lite tid för forskning, så anslaget från Cancerfonden betyder mycket för mina möjligheter att forska så att vården förbättras för de drabbade kvinnorna.
    Pernilla Dahm Kähler, gynekologisk tumörkirurg och forskare vid Göteborgs universitet.
    Välj datumintervall -
    Det finns inga träffar som matchar nuvarande filter
    Det finns inga fler träffar som matchar nuvarande filter
    Tillbaka till sidans topp